Elevers självförtroende i matematik

Fråga 4: Hur bra självförtroende har du generellt? I matematik? I andra ämnen? Ele-

ver med starkt självförtroende tycker ofta att det går bra i skolan, både i matematik och i andra ämnen. De är inte skrytsamma, men de känner att de klarar av skolan bra. De tycker att det är skönt att gå på gymnasiet där de får välja en inriktning som intresserar dem. Flera elever uttrycker att de har en bra balans i livet mellan skola, fritidsintressen och socialt liv. Elever med svagt självförtroende i matematik har ofta starkare självför- troende i andra skolämnen och utanför skolan. Detta gäller speciellt pojkarna. Även om de inte presterar så bra i matematik tror de på sig själva i andra ämnen. Flickorna verkar

vara mer osäkra på sig själva även inom andra områden och om det går dåligt i skolan kan detta även påverka fritiden. En flicka upplever att hon inte har tid för vare sig sko- lan eller träningen och att det går dåligt på båda ställena. Eleverna i den här gruppen känner krav på sig att lyckas och de jämför sig oftare med andra elever än vad elever med starkt självförtroende gör. Elever, både med starkt och svagt självförtroende, på- pekar att kunskaperna från högstadiet spelar väldigt stor roll för hur det går på gymna- siet och att detta påverkar deras självförtroende i hög grad.

Fråga 5a: Har någon annan person fått dig att känna dig dum för att du inte klarar matematiken? (Om ja: Vem och hur? Hur reagerade du när det hände?) I de flesta fall

är det inte någon person som orsakat detta, utan snarare en situation och därefter är det elevernas personliga känslor som får dem att känna sig dumma. Följande händelser är beskrivna av eleverna:

Flicka, starkt självförtroende

Jag kan känna mig dum om läraren inför klassen ger mig en fråga som egentligen är ganska lätt och jag inte kan svara på den. Det är pinsamt om de elever som är sämre än mig i matematik förstår, men inte jag. Min reaktion då är att jag kan ju inte förstå allt på en gång. Jag accepterar det och gör ingen stor grej av det.

Flicka, starkt självförtroende

På det nationella provet i nian hade jag problem med en uppgift. Jag kunde räkna den, men fick ett konstigt svar. Mina klasskamrater förväntade sig att jag klarat den, men jag visste att jag gjort fel. Det fick mig själv att känna mig om inte dum så åtminstone sämre på matematik. Händelsen gav mig inte sänkt självförtroende, utan istället fick den mig att kämpa ännu hårdare.

Pojke, starkt självförtroende

På mellanstadiet hade vi ofta tävlingar med multiplikationstabellen på tid. Även om jag kunde den, så var jag inte så snabb. Jag fick då uppfattningen att det inte var lönt och att jag inte var bra på matematik. Det var först i nian som jag upptäckte att jag visst var bra på matematik. Detta framkom när jag insåg att jag ville gå NV för att slippa begränsa mina möjligheter att söka till högskolan och därför började arbeta mer. Jag kunde ju

Pojke, starkt självförtroende

Ibland om jag fastnar på kluriga uppgifter med enkla svar känner jag mig dum inför mig själv.

Flicka, svagt självförtroende

Det skulle väl vara alla andra i klassen som får mig att känna mig dum, för de är smart- are än jag är… men mina klasskamrater gör inget speciellt, utan det är bara som jag känner. Till exempel är det jobbigt när vi får tillbaka prov. Det var en chock i början att det gick dåligt. Jag brukar reagera med att först vara envis och vilja klara till exempel en uppgift. Sedan blir jag sur och det känns hopplöst. Då går jag vidare och ser om jag kla- rar nästa istället.

Flicka, svagt självförtroende

Det finns två händelser. Den första gäller en lärare jag hade på högstadiet. En gång skrek läraren på mig och jag blev ledsen och började gråta. En annan gång tog läraren ett prov som min kompis skrivit och knycklade ihop det och kastade det i papperskor- gen. Läraren trodde att hon hade fuskat eftersom hon hade en poäng mer än hon brukade ha. Efter det var jag rädd för läraren och tyckte att matematik var ett jobbigt ämne. Jag ville inte att läraren skulle göra likadant mot mig. En annan händelse gäller min mate- matiklärare här på gymnasiet. Läraren gick igenom Pythagoras sats på tavlan, men jag och min kompis förstod inte riktigt, så vi bad läraren förklara för oss igen. Då sa läraren bara att ”ja, det är ju inte alla människor som förstår Pythagoras sats” och så gick lära- ren sin väg utan att förklara. Jag blev alldeles chockad, för jag ville förstå. Sedan gav jag upp och fortsatte räkna på andra saker. Jag förstår fortfarande inte Pythagoras sats.

Pojke, svagt självförtroende

Om jag vet att jag kan ett område och tror att jag ska skriva MVG på ett prov och sedan gör en massa slarvfel och får ett lägre betyg så känner jag mig dum. Då försöker jag få mig själv att plugga mer matematik. Jag måste också lära mig att gå igenom mina lös- ningar igen för att se om jag gjort slarvfel.

Pojke, svagt självförtroende

att vilja bevisa att jag inte alls är så dålig i matematik. Jag pratade med läraren och fick likväl TP i omdöme vid jul. Nu är det upp till mig att visa att jag kan och bruka allvar. Jag har också bett en släkting om hjälp, så vissa söndagar räknar vi tillsammans. Jag satsar verkligen på matematiken.

Fråga 5b: Hur tycker du att din lärare, din familj och dina kamrater stödjer dig när det gäller matematiken? Samtliga elever oberoende av kön, prestationsnivå och självförtro-

endegrad känner att de har stöd från sin lärare. Vissa uttrycker att det är viktigt att man känner sig trygg att fråga sin lärare och att läraren tar sig tid att förklara så att man för- står. Flickan som inte fick Pythagoras sats förklarad ordentligt föredrar att få stöd av familj och kamrater framför läraren. Eleverna tycker att de har stöd från sina familjer. De som har starkt självförtroende kan ofta få hjälp av sin familj med matematiken och flera av dem har roligt när de håller på med matematiken tillsammans med sina föräld- rar. Elever med svagt självförtroende har oftare svårt att få stöd från sin familj vad det gäller matematikhjälp, men de flesta har någon som de kan fråga. De upplever att de får uppmuntran från sin familj, speciellt flickorna. Eleverna upplever trots det att familjerna gärna sett att de skulle prestera bättre. Samtliga elever tycker att de har stöd från sina kamrater. Det är olika om eleverna i första hand vänder sig till sin lärare eller sina kam- rater för att få hjälp. Inga tydliga genusskillnader framkommer i denna fråga.

Fråga 6: Känner du att det finns någon eller något som kan hjälpa dig att prestera bättre i matematik? Elever med starkt självförtroende vill gärna ha tävlingar som spor-

rar dem samt fler fördjupningsuppgifter och praktiska tillämpningar som träning inför nationella prov och för att öka matematikintresset. En elev med starkt självförtroende vill gärna ha mer lugn och ro i klassrummet och möjlighet att använda mp3-spelare för att kunna lyssna på musik istället för klassrumssorlet. Detta skulle hjälpa eleven att koncentrera sig bättre på matematiken.

En elev med svagt självförtroende anser sig behöva förbättra sin studieteknik. En annan elev med svagt självförtroende skulle vilja ha fler mindre prov som kan hjälpa till inför stora nationella provet. Eleven vill också att det inte bara ska vara det nationella provet som räknas in i betyget. En annan elev med svagt självförtroende vill gärna ha tydligare och mer strukturerade genomgångar på tavlan. En elev med svagt självförtroende tycker

inte att hitta några tydliga genusskillnader i denna fråga, utan synpunkterna som fram- kommit är snarare kopplade till elevernas personligheter.

Elever både med starkt och svagt självförtroende talar om grupparbeten för att förbättra självförtroendet. De vill också vill gärna kunna hjälpa sina klasskamrater med matema- tiken. Det är olika om eleverna föredrar att få hjälp av kamrater eller läraren. Vad det gäller elever med svagt självförtroende tror pojkarna mer på sin förmåga att hjälpa andra än flickorna gör. En elev med starkt självförtroende påpekar att grupparbeten kan vara bra för att stärka självförtroendet, men att det i så fall är viktigt att alla är delaktiga. Då kan man bli inspirerad och det stärker dessutom klassgemenskapen.

Fråga 7a: Vad kan du själv göra för att förbättra ditt självförtroende i matematik? Ex-

empel på svar är: Fortsätta kämpa. Fråga mycket. Göra mitt bästa. Uppmuntra mig själv. Dessa svar är oberoende av kön, prestationsnivå och självförtroendegrad.

Fråga 7b: Vad kan andra göra för att förbättra ditt självförtroende i matematik? Ex-

empel på svar är: Peppa och uppmuntra mig. Låta bli att göra jämförelser. Inte säga ”stud” när jag räknar på tavlan, utan ”bra” istället när jag gör rätt. Hjälpas åt. Flickorna med svagt självförtroende uttrycker att de inte vet om det finns något andra kan göra för att stärka deras självförtroende. En flicka med starkt självförtroende påpekar att även om hon är duktig i matematik, så känner hon sig inte duktig om hon aldrig får höra det.

Fråga 8: Kan du hjälpa någon av dina kamrater att bli bättre i matematik och i så fall hur? Flickor med starkt självförtroende vill gärna peppa och uppmuntra sina kamrater

samt hjälpa dem med matematiken. Pojkar med starkt självförtroende vill gärna hjälpa till och förklara alternativa metoder för lösningar av matematikproblem. För elever med svagt självförtroende finns en tydlig genusskillnad. Pojkar med svagt självförtroende vill gärna förklara för andra – en pojke vill ge extralektioner och en annan förklarar när han kan och om han har frågor ställer han dem eftersom om hans kamrater får förklara så lär de sig också mer. Flickorna med svagt självförtroende tror inte att det finns något de kan göra för att hjälpa sina klasskamrater att bli bättre i matematik