Handlingsplan för hur lärare kan stärka elevers självförtroende

Den tredje frågeställningen i uppsatsen tar upp vilka åtgärder lärare och elever anser behövs för att eleverna ska tro mer på sina matematiska förmågor. Lärare 3 anser att största graden av förståelse uppnås när elever kan förklara för varandra och hjälpa var- andra att förstå, vilket överensstämmer med Dysthes (1996) tankar kring det flerstäm- miga klassrummet. För att uppnå detta anser lärare 3 att man måste arbeta med förståel- seuppgifter och samarbete. Att ge beröm är också något som lyfts fram av både elever och lärare som viktigt för att stärka självförtroendet. Det är då viktigt att göra detta kon- kret och specifikt och med positiva förväntningar på eleverna (Dysthe 1996, Lindqvist et al 1999). I undersökningen är det fler elever med starkt självförtroende som skriver att de behöver mer uppmuntran än elever med svagt självförtroende.

Handlingsplanen riktar sig främst till matematiklärarna i de fyra aktuella klasserna. För att den ska fungera anser jag emellertid att de är viktigt att eleverna görs delaktiga i ar- betet kring att stärka sin tro på sig själv. Delar av handlingsplanen överensstämmer väl med tankar från Auno et al (2002) kring hur självförtroende kan stärkas. I den första punkten i planen finns tankar med från Steenbergs (1997) upplägg på en handlingsplan ur jämställdhetsperspektiv. Jag använder även resultaten från Hiertner et al (2006). I handlingsplanen används också de frågor jag ställt i undersökningarna kring lärares

kontaktmönster med elever, elevers attityder till matematik, elevers samarbete med var- andra, hur ofta elever får höra att de gör något bra på matematiklektionerna och hur ele- ver reagerar när de stöter på uppgifter som de känner att de inte kan lösa. Att jag frågade om elevers reaktioner på hur de gör när de stöter på problem i matematiken beror på att Meyer et al (1990) hävdar att elevers reaktioner på detta är olika beroende på självför- troendegrad, vilket även visas i denna undersökning. I fråga 11 på enkäten görs en kate- gorisering av elevernas svar, vilken för övrigt delvis stämmer överens med resultat från Magne (1998), i vilken elever med svagt självförtroende oftare svarar att de inte kan lösa uppgifterna på grund av att de inte tror att de kan.

Tankarna i handlingsplanen utgår från det lärare och elever svarat på frågorna tillsam- mans med reflektioner som gjorts kring deras svar. Den är tänkt att kunna användas för alla elever oberoende av kön, prestationsnivå och självförtroendegrad. Elever bemöts olika i skolan (Skolverket 1994c, Lindqvist et al 1999). När det gäller att stärka elevers självförtroende behövs både likabehandlande av eleverna, men även individuell anpass- ning.

Handlingsplan för hur lärare kan stärka elevers självförtroende i matematik 1. Medvetande om hur självförtroende skapas

• Reflektera över hur elevers självförtroende kan stärkas både i individuella situa-

tioner och i gruppsituationer. Samarbeta gärna med annan skolpersonal.

• Anpassa behoven individuellt beroende på kön, prestationsnivå och självförtroende-

grad. Lärares kontakt med elever är viktig för elevernas självförtroende.

2. Samarbete

• Lär elever att det är viktigt för förståelsen i matematik att både lyssna på andras

förklaringar och själv träna på att förklara.

• Tänk på att de flesta elever, oberoende av kön, prestationsnivå och självförtroende-

grad, vill känna att de kan hjälpa andra i matematik.

• Använd gärna grupparbeten där alla känner sig delaktiga för att förbättra klass-

3. Uppmuntran

• Uppmuntra och beröm alla elever oberoende av prestationsnivå, kön och självför-

troendegrad. Se och lyssna på alla elever.

• Välj arbetsformer som lär elever att peppa, uppmuntra och berömma sig själva och

varandra.

• Prata gärna med föräldrarna om självförtroende i samband med utvecklingssamtal

och föräldramöten. Stöd hemifrån är viktigt för elevers tro på sig själva.

4. Attityder i klassrummet

• Se till att alla elever känner sig duktiga ibland, för det är då det är roligt med mate-

matik.

• Skapa en trygg miljö där alla elever vågar diskutera matematik och be om hjälp när

de inte förstår.

• Presentera inte bara lösningar till uppgifter, utan arbeta istället med förståelse och

se till att eleverna känner sig delaktiga.

• Se till att ALLA i klassrummet visar respekt för varandra!

5. Arbetsklimat i klassrummet

• Gör inte jämförelser mellan elever, för detta stärker inte deras självförtroende. • Skapa en lugn klassrumsmiljö där elever kan koncentrera sig på förståelse. För att

bli duktig i matematik behöver elever tid att tänka. Diskutera gärna studieteknik.

• Uppmuntra olika lärstilar. Det kan vara positivt ur ett självförtroendeperspektiv att

variera svårighetsgraden på lektionerna.

• Se upp så att inga elever känner sig utanför eller ger upp om tävlingar används för

att stärka gruppgemenskapen.

6. Reflektioner kring händelser som påverkar självförtroendet

• Reflektera kontinuerligt kring händelser i klassrummet som påverkar elevers själv-

förtroende.

Handlingsplanens sista punkt är viktig för att hitta individuellt anpassade sätt att stärka elevers självförtroende. I de klasser som deltagit i undersökningen har jag själv från en- kät och intervjuer och gjort följande reflektioner:

• Enkätresultaten visar att i princip alla elever fastnar på uppgifter ibland. Detta är na- turligt. Eleverna måste veta att utmaningar är bra ur inlärningssynvinkel. Även duk- tiga elever måste känna att det är okej att svara fel.

• Ingen får kommentera nedsättande till exempel när någon räknar på tavlan. Lärare och elever måste tillsammans arbeta för att elever ska lyssna istället för att retas med varandra.

• Om det går dåligt på prov kan eleverna behöva uppmuntras. Även om provresultatet inte är dåligt, kan enskilda elever uppfatta det så. Läraren kan avdramatisera till- fällen då prov ges tillbaka. Det är också bra att ha fler mindre prov så att det inte en- dast är resultatet på det nationella provet som är betygsavgörande.

• Både lärare och elever måste vara medvetna om att tidigare kunskaper och arbetssätt från grundskolan i hög grad påverkar matematikinlärningen på gymnasiet.

• När elever frågar om hjälp måste man som lärare ta eleven på allvar och förklara på ett sätt så att eleven förstår och känner sig delaktig i lösningen. Elever får inte känna sig skrämda eller kränkta när de frågar om hjälp.