Elevutvecklande

I den första nodalpunkten, som jag har valt att kalla Elevutvecklande, ligger det faktum att eleven i den här diskursen förutsätts vilja utveckling och att denna utveckling sker genom att eleven agerar på ett av läraren anvisat sätt. Öquist skriver i Skolverkets rapport att eleven förutsätts vilja utveckla det som av styrdokumenten är tvingande (Skolverket, 2007). Även Åsa Barthold är inne på detta resonemang:

Att utgå från individens egen vilja och att för detta ändamål forma denna vilja att vara inriktad på det önskvärda är den dominansform som tjänar det demokratiska samhället bäst. Elever måste därför lära sig att vilja det som skolplikten tvingar (Bartholdsson, 2008:186)

Det är alltså inte så att eleven är fri att utveckla vad som helst utan denna utveckling är redan från början begränsad till att gälla det som skolan/läraren finner är i linje med skolans önskemål. Dessa två behöver inte stå i konflikt med varandra, det som är bra för skolan kan argumenteras vara bra för eleven. Om jag problematiserar detta utifrån materialet kan ett nedskrivet mål vara Att man inte behöver säga till honom (k184j). Målet handlar om att läraren inte vill behöva säga till eleven och detta är nu formulerat som elevens eget kunskapsmål. Vad det är som eleven ska utveckla eller vad målet är för eleven framgår inte av skriften.

Med tanke på IUP-reformens syfte bör rimligen någon form av utveckling gestaltas i de individuella utvecklingsplanerna. Dessa mål ska, som förordningen säger, hjälpa eleven att nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Eleven förutsätts ha en inre motivation att förändra sig och utveckla sig i enlighet med de uppsatta målen. Genom att förutsätta att eleverna har detta inre driv problematiseras inte det faktum att många elever saknar motivation för skolarbetet. Eftersom det förutsätts att eleven är aktiv ligger det också på eleven att förändra detta om så inte är fallet. I skolvärlden pratas det mycket om vikten av motivation samtidigt som avsaknad av detsamma krockar med vår föreställning om den nyfikna eleven. Detta gör kanske att vi inte tar förändring av undervisningen på allvar. Mårell-Olsson har i sin avhandling kommit fram till att utvecklingsplanen inte alls har samma effekt för de elever som saknar motivation (2012). Vad som känns viktigt att lyfta fram i det här sammanhanget är det som Mårell Olsson skriver:

Det är inte säkert att de elever som av lärare uppfattas som omotiverade har förstått de krav och outtalade önskningar förväntningar som skolan ställer på dem som elever (Mårell- Olsson 2012:200).

En lärare (C) har för de flesta av sina elever mål i svenska, matte och engelska. Målen påminner om varandra och handlar i svenskan om att öva grammatik, i matematiken om att bli bättre på multiplikationstabellen och i engelskan om att utöka ordförrådet. När läraren väljer som i det här fallet att ge nästan samtliga elever samma mål i tre olika ämnen finns det skäl att misstänka att det inte har gjorts någon individualisering eller att målen har utgått från, som det står i direktiven, elevens egna styrkor och förmågor (Skolverket, 2005). Skolans styrdokument (Lpo94) är fyllda av kunskapsmål och svårigheten måste till viss del handla om att göra dessa mål angelägna för eleven. När skolan talar om elevutveckling kan man argumentera för att det ska vara på ett individuellt plan och då är det viktigt att dessa generella mål bryts ner på individnivå. Risken finns om man studerar materialet att denna individualisering görs på personliga egenskaper istället för på delar av ett kunskapsmål. Det handlar om ord som noggrann, aktiv, fokuserad, koncentrerad och att eleven förutsätts att bli bättre/duktig på olika saker. Ex. (…) att skriva så fint jag kan och att i stort vara ännu mer

noggrann (1a)

Bild 5: Nodalpunkt – Elevutvecklande.

I texterna vad gäller nya kunskapsmål finner man en elev som vill mer och bättre hela tiden. Det handlar om att öka svårighetsgraden (3aX), att uppnå vissa steg på lästest (49cX), att

utvecklas mer (53cX), arbeta med svårare material, bli mer muntligt aktiv, förbättra något (77dX), behärska något (90cX), öka arbetstakten (101e), koncentrera sig bättre (141gX), våga (13aX), sträva efter (41c), tänka positivt (175i), se fördelarna med (177i), planera bättre

Elevutvecklande mer aktiv Fokuserad/koncentr erad bli duktig/bättre på noggrann

(202kX), tänka efter (216kX) o.s.v. I ett mål passar läraren på att göra en överenskommelse

med eleven Om du lämnar för snabbt får du sätta dig igen (k84d).

Alla dessa mål är formulerade som en arbetsbeskrivning för att nå resultat. Dessa olika uttryck tillhör skolans framgångsfaktorer och är kanske mer att betrakta som tips för att lyckas i skolan. Om eleven når dessa mål kommer hon/han att ha bättre chanser att vara framgångsrik i skolan: Fokusera mer (152hX) Lyssna (s25bX), Komma ihåg (s40c), Prata mindre (s67c),

Att våga i ännu högre grad framträda inför andra (s18a). Vad som kommer att hända när

eleven fokuserar, lyssnar eller kommer ihåg framgår inte och målet blir således en aktivitet som endast bär en förhoppning om att leda eleven rätt.

Exempel på meningar och uttryck som jag menar är uttryck för en önskvärd elev och som kan fungera som tips för framgång är: Våga uttrycka vad jag vill, men ändå på ett trevligt sätt (s175i), vänta på sin tur (184j), lägg energi framåt – komma loss (194j), minst en rast i

veckan ska jag vara med de andra i klassen (211k), räcka upp handen – prata inte rakt ut (209k), lyssna på genomgångarna (205k), tänka först – prata/fråga sen (200k), tro på sig själv (188j), berätta mer hemma (155h), prata lite mindre ”strunt” (125f), räcka upp handen på alla lektioner (127f), självständiga lektioner – arbeta tystare! (135g), Nu ska det bli skärpning vad gäller att ta hem läxor (131g). Lugna ner tempot i matte (218k), Börja prata lite mer och lite högre (s93d).

Vissa av målen handlar om att eleven ska ändra sin inställning till skolarbetet: Större

engagemang (147h), Bättre självförtroende (s194jX) Försöka hålla en positiv attityd (s206k).

Jag vill framhålla att det är intressant att det är elevens inställning man vill förändra i första hand och inte orsaken till att eleven inte visar engagemang. I Mårell-Olssons avhandling beskrivs en elev som är högpresterande och som under flera år har önskat mer utmanande uppgifter eller annorlunda undervisning. Denne elev får berättat för sig att han måste ändra sin attityd till skolarbetet och att han ensam bär detta ansvar. Eleven uttrycker att han finner flera ämnen tråkiga i skolan och som åtgärd skrivs in i hans IUP att han måste ändra sin inställning (2012).

I materialet läser jag fram en elev som är aktiv och självutvecklande. Detta är även något som Elfström skriver om och menar att eleven, eller med hennes ord hela barnet beskrivs som aktiv, skapande och självständig (2005:107). I flera av målen finns en önskan om att eleven förändrade sig eller sina prestationer: Gör dina arbeten snyggare (k25b), Ha en bra struktur i

räknehäftet (k52c), Arbeta tyst under lektionerna (k187j). Öka arbetstakten ännu mer, koncentrera sig bättre (k101e). Mårell-Olsson skriver i sin avhandling att om en elev ska

kunna ta ansvar för sitt dagliga arbete måste hon/han inte bara känna till syftet och målet utan måste även göras delaktig i denna målsättning (2012). Kanske har detta syfte klarlagts i utvecklingssamtalet där målet sedan skrevs ner.

I några av elevens kunskapsmål har man valt att lägga fokus på uppgifterna som eleven har att göra utanför skolan Vara noga med att fullfölja hemma allt i läxor (k129g), Jobba med

engelskan hemma (k131g). Skolan bär det tyngsta ansvaret för att elevens mål har

förutsättningar för att klaras av och man kan fråga sig om det är skolans uppdrag att sätta mål kring elevens hemarbeten. Fokus bör rimligen ligga på det som skolan kan påverka genom förändringar i organisation eller annat. I ett mål har man även försökt att förändra situationen kring hemarbetet genom att dessutom förklara med vilken inställning det bör göras: Göra

läxor utan tjafs!!! (k89d).

Flera av kunskapsmålen är beskrivningar av aktiviteter som Räcka upp handen oftare

(k80dX), Alltid stor bokstav (k95dX), Läsa igenom det du har skrivit (k33bX). Jag är säker på

att läraren inte vill att eleven ska gymnastisera genom att räcka upp handen ofta utan att det är en symbol för att delta i klassrumsdialogerna eller något annat. På samma sätt ska eleven inte alltid använda stor bokstav utan eleven ska förmodligen lära sig stavningsreglerna och att använda dem korrekt. Eleven ska antagligen inte heller bara läsa igenom det som hon/han har skrivit utan eleven ska till exempel leta efter slarvfel, utveckla sitt skrivande, lära sig att disponera sin text på rätt sätt osv. Här blir det tydligt att dokumentet är ett fragment av ett samtal. De som deltog vet kanske precis vad som menas med de olika aktiviteterna.

Precis som under kunskapsmålen finns det sociala mål som är beskrivna som aktiviteter för eleven Räcka upp handen (s30bX), Börja träna badminton eller simning (s207k). Det är oklart precis vad målet med dessa aktiviteter är och jag tror att det är viktigt försöka formulera det för att lättare kunna följa upp situationen med eleven. Även följande mål Göra fyra

stjärnuppgifter i språklära (k39c), Automatisera 8:ans tabell (k115f) är detaljer av ett större

mål och hade vunnit på att sättas i sitt sammanhang. Vad är vinsten för eleven om hon/han utför dessa uppgifter?