• No results found

När man använder diskursanalys är svårt att tala om reliabilitet eller validitet. Materialet som jag har samlat in finns tillgänglig för vem som helst att samla in och de skulle då utan någon innehållslig avvikelse se likadana ut (Holme & Solvang, 1997). Däremot skulle resultatet av denna undersökning förmodligen skilja sig åt då jag är den som läser materialet och presenterar det utifrån aspekter som jag finner intressanta. Även validitet blir ett svårt begrepp att beakta då jag inte mäter något i min undersökning. För att skapa en möjlighet att ändå beakta tillförlitligheten i resultatet har jag noga redogjort för tillvägagångssättet. Jag letar efter variationer i ett material som förhoppningsvis speglas väl i min uppsats. Den argumentation jag för baserat på dessa variationer som jag har funnit är resultatet och min roll som forskare blir därmed viktig att diskutera.

4.4.1 Forskarens roll

Den kritik som kan riktas mot den metod jag använt är att forskarens roll, på grund av den lösa strukturen kring teoribildningen, blir avgörande för resultatet. Det är genom mina glasögon som materialet analyseras och eftersom det är så omfattande blir läsaren tvungen att acceptera det jag väljer att plocka fram och belysa. En annan forskare hade möjligen gjort sig en annan uppdelning och eftersom diskursteori erbjuder få verktyg för analys kan det vara svårt för läsaren att följa det analytiska arbetet (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).

Fenomenet skulle ha kunnat skildras annorlunda, med ett annat fokus, en annan vinkling, berättats utifrån en annan teoritradition, och så vidare. Varje situation kan fokuseras på en mängd olika sätt. Och vilka dessa tänkbarheter är, är upp till forskaren. Dramatiseringen av det som forskaren observerar är en kreativ verksamhet, det är forskaren som gör något med sitt material. Empirin talar aldrig för sig självt, utan behöver alltid presenteras, dramatiseras och förstås inom ramen för en intressant problematisering (Börjesson, 2003:22).

Svårigheten och utmaningen i det här arbetet förstärks av att jag dessutom är en del av den diskurs jag försöker fånga. Som lärare och verksam i skolan har jag redan acklimatiserat mig i den miljö där jag verkar. Det som vi betraktar som diskurser är sanningar just för att vi har accepterat dem som sådana. Winther Jörgensen och Phillips menar att det kan vara svårt att se det självklara som diskurser om vi befinner oss alldeles för nära materialet. Som forskare är jag medveten om detta och försöker ställa mig främmande till materialet och leta efter mönster och gemensamma drag utan att i det första skedet tillskriva dem någon värdering (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).

Det är även möjligt att argumentera för att det finns en styrka att jag som forskare studerar min egen verksamhet och därmed har insyn i, tillgång till och kunskap om den miljö i vilken materialet är konstruerat.

Det är nödvändigt för forskaren att förstå de diskurser som studeras, liksom att förhålla sig öppen till egna försanthållanden och perspektivval (Börjesson, 2003:176).

Som forskare är man inte bara en uttolkare av diskurser utan även medskapare av densamma. Detta är ofrånkomligt och det enda som finns att göra är att ägna sig åt att redogöra för och problematisera sin studie och sina val (Börjesson & Palmblad, 2007).

5 RESULTAT OCH DISKUSSION

I många av de texter som jag har läst som har undersökt IUP har det framhållits att mallen för IUP är väldigt styrande för resultatet. Naturligtvis är det så – som man frågar får man svar. Det är viktigt att ta med sig det när man läser om resultatet av denna undersökning. Den mall som har använts och de teman som jag hittar är en direkt följd av de rubriker som är valda. Dessa rubriker är hämtade från Skolverkets rekommendationer och jag håller därför för troligt att just denna konstruktion inte skiljer sig från andra mallar i alltför stor utsträckning. Vallberg Roth & Månsson framhåller som jag tidigare nämnt att mallen är viktig för resultatet (2006). Elfström skriver att gemensamma mallar lurar oss att tro att blicken är mer objektiv vilket gör oss mer benägna att enas om det som står där (2005).

Vallberg Roth och Månsson skriver att mallarna spelar roll för resultatet och det är troligt att utan direktiv skulle resultaten skilja sig mer åt men intressant att notera är att trots att samtliga skolor i den här undersökningen har använt likadana mallar skiljer sig innehållet ändå åt. Det skiljer sig både genom olika lärares sätt att uttrycka sig och genom vilken elev det handlar om. Det verkar helt enkelt så att lärare formar dessa IUPer efter eget tycke och smak eller, om man hellre vill, erfarenhet och kunskap. Vad som sedan blir ännu mer intressant är att dessa olikheter visar sig ha mycket gemensamt. Ur dessa brokiga texter växer det fram ett gemensamt förhållningssätt, som vid ett närmare studerande berättar att det finns likheter i synen på eleven, på läraren och på vårdnadshavaren. Dessa likheter har inte med mallen att göra och de har inte med sättet att uttrycka sig på utan med den diskurs inom vilken dessa dokument upprättas. Andreasson och Asplund Carlsson skriver att

Elevdokumenten utformas lokalt men trots att de inte har genomgått någon som helst samordning har de mycket gemensamt. Denna osynliga samordning och överensstämmelse är alltså resultatet av en kultur (…) (Andréasson & Asplund Carlsson, 2009:25).

Jag har valt diskutera resultatet nedan med utgångspunkt från mina tidigare redovisade frågeställningar. Jag har valt att föra samman redovisningen av resultatet med diskussionen av detsamma för att undvika upprepningar och för att göra det mer överskådligt. Jag gör inte anspråk på att redovisa ett fullständigt statistiskt underlag utan har valt att använda mig av olika exempel från resultatet för att föra diskussionen framåt. Jag kursiverar varje exempel

från resultatdelen och redovisar vid fullständiga citat alltid numret på eleven (1-225) och bokstaven på läraren (a-k) så att det ska vara enkelt att efterforska samt ge läsaren större möjlighet att skapa sina egna bilder och dra sina egna slutsatser. I de fall där jag vill visa att exemplet förekommer på flera ställen i resultatet har jag valt att sätta ett X efter exemplet (24bX) och i de fall där jag har valt att göra skillnad på kunskapsdelen och den sociala delen har jag valt att sätta ett k respektive s framför exemplet: (s134j).

Related documents