Frågeställning 2: Vilka subjektspositioner skrivs fram i materialet?
Vår identitet skiftar i förhållande till de diskurser inom vilka vi verkar och förändras hela tiden. Individerna försätts i en position med hjälp av diskurserna och frågan blir således vilka subjektspositioner som är möjliga att inta i en diskurs?
Subjektets motsvarighet till nodalpunkter är mästersignifikanter och i det här sammanhanget anser jag att det finns tre som är givna: Elev, Lärare och Vårdnadshavare. Jag kommer nedan att analysera resultatet utifrån dessa tre och titta på vad som skrivs fram i materialet.
Subjektet formas i diskursen och var och en av dessa roller träder fram ur den diskurs som jag har valt att beskriva. I en annan diskurs fylls subjektet med ett annat innehåll och är som jag tidigare beskrivit fragmenterat. Alla roller; elev, lärare och vårdnadshavare intar en subjektsposition och roll i skolans diskurs men en annan i en annan diskurs/sammanhang. Utifrån den resultatdel som under social utveckling och kunskapsutveckling handlar om Elevens insatser för att nå detta mål, Skolans insatser för att nå detta mål och Vårdnadshavarens insatser för att nå detta mål har jag undersökt vilka subjektspositioner som blir möjliga och vilka som inte blir det under dessa rubriker.
De olika tecken som jag finner i materialet bildar ekvivalenskedjor där subjektet framträder och de berättar hur subjektet är och hur subjektet inte är.
5.2.1 Eleven
Jag menar ovan att diskursen är elevorienterad och ur den framträder även eleverna som subjekt. Jag har vidare för att se hur eleven skrivs fram i resultatet valt att titta på de rubriker som är Social utveckling - Elevens insatser för att nå dessa mål och Kunskapsutveckling - Elevens insatser för att nå dessa mål.
Jag finner under dessa rubriker fyra framträdande positioner som blir möjliga för eleven att inta. Då jag inte finner någon större skillnad på elevens insats under kunskapsmål eller sociala mål väljer jag att redovisa dem tillsammans under de fyra positionerna:
Bild 8: Elevens fyra subjektspositioner.
Har en positiv inställning
Elevens insats handlar ofta om att ha rätt inställning till skolan ex: Ja, va´kul (k21b). Detta önskvärda tillstånd hos eleven beskrivs på följande sätt: Tänk ”Det här kan jag”(s69c),
”prata med alla” vara mer positiv (s100e), Tänka positivt och anstränga mig att läsa böcker och prata danska med farmor (k177i), Vara positiv, tänka positivt (k209kX). Tänker i positiva banor som nu (s2a). Positiv till att öva (k155h), Jag förstår och köper argument som att det
inte blir roligare än vad man gör det men jag ställer mig ändå frågande till om vi kan göra anspråk på elevernas inställning i dessa måldokument. Vi bör förvänta oss prestationer av eleverna och vi har som skola en skyldighet att utveckla olika förmågor hos eleverna. Detta görs naturligtvis lättare hos någon som är positivt inställd men borde inte eleverna ha rätten att själv få bestämma med vilken inställning skolarbetet ska göras.
I min tolkning av resultatet är det inte möjligt för eleven att inta en subjektsposition som är negativt inställd till skolarbetet. Under elevens insatser får eleven instruktioner om hur hon/han ska tänka för att bli en person som är positiv. Att inte tänka på andra i rummet och
inte bry sig så mycket om vad andra tycker och tänker (k13a), Jag kan! Tänk: vad händer om jag inte klarar detta?! Det är bara en övning! (k56c), Använda mig av alla mina kvaliteter (201k), Inte ge upp! (s207k).
Eleven intar en subjektsposition där hon/han är en positiv person som tror på att hon/han kan och som inte ger upp.
1
Har en positiv
inställning
2
Tar ansvar/Är
självständig
3
Utför uppgifter
4
Är självkorrigerande
Eleven
Tar ansvar och är självständig
Eleven som skrivs fram i materialet är en elev som tar stort ansvar för sina studier och som gärna gör det lilla extra för att utvecklas vidare. Fortsätta ta ansvar (s88d). Vinterek skriver att
Den individualiseringsform som främst framträder i dagens skola är ansvarsindividualisering med sin starka betoning av elevers skyldigheter kopplade till ett individuellt ansvar för undervisningens konkreta genomförande (Vinterek, 2006:74).
Den individualisering som numera krävs av skolan läggs alltså i högre utsträckning på eleven själv att ta ansvar för.
Eleven får av läraren/skolan lite råd och tips på hur hon/han kan göra för att nå lite längre:
Alltid ha en bra bok liggande hemma (k3a), Arbeta igenom varje uppgift så att jag känner mig riktigt nöjd (k16a), Anstränga sig för att uppfylla detta (s38b), Läs med eftertanke (k69c), Koncentrera mig och göra läxorna direkt när jag kommer hem (s101e)Ta extraarbete då du kan (k114f), Mål att göra läxorna självständigt (innan mamma kommer hem och visa läxorna!)(k129g). Göra lite läxa varje dag – utan diskussioner! (s198kX). Dessa åtgärder vilar
helt på elevens egen engagemang och ansvar.
Då eleven uppvisar motsatsen till att ta ansvar får eleven tips om hur hon/han ska göra för att åter bli ansvarsfull. Räkna till tio! (s50c), Prata mindre med kompisarna på lektionerna
(s48c), Gå ner i omklädningsrummet en stund när jag blir upprörd (s54c), Undvika vissa situationer (s60c), Ansvarar för sitt uppträdande (k146g).
I vissa fall är eleven så bra på att ta ansvar att det förstärks genom att eleven inte behöver göra något ytterligare eller möjligen vara den driver på andra. Eleven påminner pappa! (k133g),
Sköter sig själv för det mesta (k138g).
Är utförare av uppgifter
Eleverna som subjekt kan också i materialet skrivas fram som någon som utför uppgifter som de har blivit ålagda. Eleven framställs som aktiv och om hon/han utför dessa aktiviteter kommer hon/han att nå sina mål. Eleven blir utförare:
Prova på att laga mat hemma (k4a), Göra fler kluringar (k39c), Läsa skönlitterära böcker (k109eX), Räcka upp handen (k162i), Hitta system (s32b), Stoppa böcker i skolväskan på kvällen (s40c), Gå och lägga sig senast kl:21.00 (s151h), Träna tabellerna (k222kX). Minst en
gång i veckan: fråga någon jag inte brukar vara med om vi ska hitta på något (s196k). Eleven
framställs i dessa aktiviteter som aktiv och nyfiken.
Det är intressant att vissa av de insatser som skrivs skulle kunna uppfattas som självklara till exempel Göra sina uppgifter (k87d). Jag skulle säga att det inte är möjligt för en elev att inte göra sina uppgifter – det är inte en position som möjlig. Andra aktiviteter som blir framträdande för elevens subjektsposition är Framför dina tankar och idéer (s62c), Mer aktiv
och räcka upp handen så fort du kan (s127f). Detta är alla aktiviteter som skriver fram den
aktiva eleven.
Är självkorrigerande
Att eleven är självkorrigerande betyder att eleven ska känna till sina fel och korrigera dem. Den insats som ligger till grund för förändringen är ofta att eleven ska tänka på något som hon/han gör. Tänka på vad vi har kommit överens om (s1aX), Tänka på att prata vid rätt tillfälle (s6a), Tänka på att skriva fint (k48cX), Tänka på att göra sina efterkontroller (k72d), Tänka på din handstil (k149h), Alltid tänka på att inte ha för bråttom (k179j), Tänka på att vara lugn (s173i), Tänka ut förslag på hur eleven ska göra för att prata mer (s93d) Tänka att jag inte behöver ta ansvar för andras handlingar. De som gör dumma saker får skylla sig själva (s55c). Ta det lugnt och tänka på hur jag skriver. Fr. o. m NU!! (k171i). Genom att
eleven tänker på den överenskommelse som är gjord kommer hon/han att agera annorlunda. Detta innebär att vi menar att elevens agerande är kopplat till hennes/hans medvetenhet. Om de bara blir upplysta om sakernas tillstånd kommer de att själv kunna korrigera och ändra. Foucault använder ett begrepp som heter Governmentality och som innebär att individerna genom självstyrning ska välja att formas på ett önskvärt sätt. Det betyder att individerna ska öka kunskapen om sig själv och genom självkännedom och reflektion sedan utvecklas i rätt riktning (Andreasson & Asplund Carlsson, 2009)
Vissa av dessa självstyrande mål kan vara förefalla svårare än andra, ex. Tänka efter
innan/före (s81dX). Göra enklare saker utan att tänka för mycket (s194j), Jag ska tro att det jag säger är viktigt (s44c).
Andra insatser som förutsätter en självkorrigerande elev och som i högre grad innebär att eleven ska sluta med eller förändra något är: Sluta prata och drömma på lektionerna (k101e),
(k182j), Sportsligt beteende (s225k), Sluta med störande gester och ljud (s155h). Försök prata högre (k62c), Eleven visar upp sig mer under lektionen (k144g).
Även om dessa ovanstående mål är skrivna i all välmening blir de när de tas ur sitt sammanhang ett alltför tydligt kvitto på att vissa individers inneboende egenskaper inte är önskvärda i skolkontexten. Att vara en drömmare, nervös, envis, stökig, pratsam eller blyg kan alla vara egenskaper som behöver justeras bort för att bli den önskvärda eleven.
5.2.2 Läraren/Skolan
I den litteratur jag har läst inför det här arbetet har jag inte funnit något resonemang om hur lärare/skola eller vårdnadshavare konstrueras i den dokumenterande skolan. Det är kanske för som jag tidigare nämnt att makten blir osynlig och det är eleven som tydligt träder fram. I det material som jag har studerat har jag valt att titta på hur läraren skrivs fram under rubriken Skolans insatser för att nå detta mål. Jag har hittat fyra framträdande positioner som blir möjliga för läraren att inta. Dessa är att tillhandahålla uppgifter, lära ut, förändra i organisation eller beteende och att uppmuntra. Jag diskuterar både det som står under Social utveckling och kunskapsutveckling under dessa rubriker men i de exempel jag lyfter fram har jag skrivit ett k eller ett s framför siffran för att det tydligare ska framgå under vilken rubrik som citatet är hämtat.
Bild 9 Lärarens/Skolans fyra subjektspositioner.
1
Tillhandahåller
uppgifter
2
Lär ut
3
Förändrar i
organisation
eller i beteende
4
Uppmuntrar
Läraren
De olika lärarna är markerade med en bokstav från a-k och nedan kan man se att det skiljer sig en hel del var lärarna placerar sig beroende på om det är sociala mål eller kunskapsmål som ska uppnås:
Läraren/skolan a b c d e f g h i j k
Förändrar i organisation eller beteende Kunskapsmål x x x x x x
Förändrar i organisation eller beteende Sociala mål x x x x x x x x
Tillhandahåller uppgifter Kunskapsmål x x x x x x x x x x Tillhandahåller uppgifter Sociala mål x x
Lär ut Kunskapsmål x x x Lär ut Sociala mål x Uppmuntrar Kunskapsmål x x x x x x x x x x Uppmuntrar Sociala mål x x x x x x x x x
Bild 10: Lärarens/Skolans subjektspositioner fördelade mellan olika lärare.
Som jag har skrivit tidigare är det enligt reformen inte möjligt för skolan att inte agera för att eleven ska nå målen. Det står att Skolan ska göra medan Elev och Vårdnadshavare kan göra. Trots att det är uttalat att skolan bär huvudansvaret väljer lärare att inte skriva in sig i dokumentet. På vad skolan ska göra lämnas fältet ofta tomt. Att det är ett val framgår av att lärare gör olika och oftast är konsekventa med att utebli eller delta.
När det gäller de sociala målen väljer alla lärare utom en att någon gång inte skriva in sig själv/skolan i dokumentet. Här kan man spekulera i att läraren anser att eleven kan utvecklas på egen hand vad gäller de sociala förmågorna medan läraren känner sig mer trygg i att ta en aktiv roll när det gäller att leda eleven mot kunskapsmål. Om man tolkar resultatet kan man konstatera att det alltså är möjligt för läraren att inta en passiv roll och att ställa sig utanför elevens utveckling.
Vallberg Roth och Månsson visar i sin studie att individuella utvecklingsplaner fokuserar på elevernas ansvar för att nå sina mål medan lärare och skola inte har kommentarer om samma ansvar (2007). Genom hela mitt material kan jag se samma sak som Vallberg Roth och Månsson beskriver. Det vilar ett stort ansvar på eleven själv medan skola och lärares ansvar inte alls framträder lika tydligt. Det innebär att eleven lämnas ensam, åtminstone på pappret, i arbetet med att utvecklas vidare.
lämnas ensam att göra det, kan det bidra till att dokumenterandet inte leder till den utveckling som man hoppas. Vallberg Roth och Månsson diskuterar på liknande sätt när de skriver att om eleven ska ta ansvar för sin egen utveckling blir denne också utelämnad till sina egna förutsättningar. Eleven väljer det som eleven finner bekant och vad hon/han tror är möjligt vilket i hög grad betyder att eleven gör som hon/han alltid har gjort (2007).
Vanligt är att läraren ger sig själv rollen som den som kontaktar hemmet om något förändras eller om man anser att behov finns. Ta kontakt om något händer (k77d), Tar kontakt med
föräldrar om någon förändring sker (k78d), Maila hem om det inte fungerar med läxor
(s208k), Dialog med föräldrarna/Samtal jämna veckor 14.10-14.30 (s224k). Det framgår inte av dokumentet vad kontakten ska leda till eller om det endast är att betrakta som en ren informationskanal. Detta har förmodligen framgått av samtalet och det kan vara en överenskommelse som för alla inblandade parter känns självklar.
När jag har studerat materialet har jag kommit fram till att det är, förutom att vara passiv eller en informationskanal till hemmet, fyra roller som är möjliga för en lärare att inta: Läraren kan vara den som tillhandahåller uppgifter åt eleven så att denna kan utvecklas genom dessa. Läraren kan vara den som lär ut något till eleven så att hon/han kan utvecklas i riktning mot målen. Läraren kan genom sin roll i skolans värld vara den som förändrar något i organisationen så att eleven lättare ska kunna nå sina mål och slutligen kan läraren vara den som på något sätt agerar på ett sätt som ska uppmuntra eleven att nå sina mål.
Tillhandahåller uppgifter
En vanlig roll som läraren intar, åtminstone när man talar om kunskapsmål, är att hon/han tillhandahåller uppgifter som man hoppas ska hjälpa eleven att nå målen. Det är oftast något som redan finns i skolan och redan är integrerat i skolans värld. Ge tips på lämplig litteratur
(k3a), Ge läxor i läsförståelse (k44c), Ge ”kluringar” (k58c), Ge material när eleven ber om det (k74d), Skicka hem x-uppgifter (k108e), Göra tabelltest (k121f), Servar med svårare uppgifter (k134g), Träningsuppgifter (k150h), Faxuellt träna, Nutidskryss (k168, 169i), Uppgifter som tränar växlingen mellan uppställningarna (k181j), Skicka hem arbetsuppgifter, i matte varje måndag (k208k), Göra H4-test i oktober och december (k84d).
Det som är bra med den här typen av stöd är att det finns lättillgängligt för läraren och därmed ökar chanserna att den här hjälpen verkligen kommer eleven tillgodo. Det är sedan upp till varje lärare att utvärdera om dessa insatser leder till önskvärt resultat.
När det gäller de sociala målen är läraren generellt mer osynlig men det är också tydligt att det inte finns lika många uppgifter att tillhandahålla här. Jag hittade endast ett fåtal exempel där läraren skulle Ge ord på elevens nivå (s121f) och Ge utmanande uppgifter (s209k).
Om det sociala uppdraget – baserat på det första kapitlet i läroplanen är lika starkt som kunskapsuppdraget skulle man kunna dra slutsatsen att lärare och skola inte är lika rustade för att ge uppgifter som tränar elever i sociala förmågor likväl som de kan träna upp sina förmågor i exempelvis svenska eller matematik. Även om inte heller detta är en särskilt konstigt med tanke på den utbildning som lärare har kan man ta till sig det resultatet på en organisatorisk nivå. Hur har man som skola organiserat för att utveckla elevernas sociala förmågor och hur kommunicerar vi detta exempelvis vid utvecklingssamtal?
Lär ut
En roll som borde vara självklar för lärare är den där de använder det som i grunden är deras profession. Det handlar om att med hjälp av sitt eget kunnande hjälpa eleven framåt. Uttryck för denna roll är exempelvis Förklara stavningsregler ex. dubbelteckning (k47c), Att läraren
förklarar en gång till (k97d), Prata om olika ord och dess betydelse (k117f).
Vad gäller de sociala målen finns där endast en lärare som i skrift ger exempel på att hon/han har något att lära ut till eleven vad gäller att träna de sociala förmågorna. Avsaknaden av vad läraren/skolan ska göra förstärker en bild av att läraren inte anser att hon/han kan lära ut verktyg på det sociala området.
Det är framförallt en lärare i materialet som utmärker sig (lärare C) vad gäller den här rollen. Hon/Han ser sig själv som ett viktigt redskap för att hjälpa eleven framåt och jag finner det anmärkningsvärt att inte fler lärare träder in i den här rollen. Att lära ut är den subjektsposition som lärare väljer i minst utsträckning och endast fyra lärare väljer någon gång denna.
Jag finner resultatet intressant och det väcker många frågor kring hur läraren ser på sig själv i förhållande till uppdraget. I direktiven kring IUP står det att reformen framförallt syftar till att förändra undervisningen eller organisationen. När man har konstaterat vilka mål som eleverna har bör man i första hand se på vilket sätt man bör förändra/förbättra skolan så att eleven kan nå dessa mål.
Förändra i organisation eller beteende
När det gäller att möjliggöra elevens måluppfyllelse genom att förändra organisationen är där fler lärare som intar den här positionen. För det mesta handlar det om små justeringar. Det kan handla om att ge utrymme, det vill säga tid och tillfälle.
Vara noggrann med informationen (k16a), Tid att läsa igenom hemma och i skolan (k41c), Ge ordet oftare till eleven när eleven räcker upp handen (k85d), Läsgrupp (k105e), Klassplacering (k139g), Liten grupp i matematik (k156h), Ge möjlighet till att fantisera – egen rubrik mm (k190j), Ge ut planeringen så tidigt som möjligt (k192j).
När det gäller lärarens roll för de sociala målen handlar det om att organisera för eleven och skapa förutsättningar i skolan. Lottning av grupper i olika sammanhang (s12a) Skriva läxorna
på tavlan (s49c), Hjälpa eleven att hitta en lämplig arbetsplats i skolan (s52c), Prata med eleven om sina krav och ge beröm när det inte är alla rätt (s95d), Ha bättre rastvakter (s120f), Samtalsgrupp ”separerade föräldrar”/ART-grupp (s155h), ART-undervisningen som tidigare/Kompissamtal (s156h).
Uppmuntrar
Den här rollen är den största och den vanligast förekommande i den här diskursen. Den förekommer inte sällan i kombination med andra roller men behöver inte göra det. Både vad gäller för att eleven ska nå kunskapsmålen och de sociala målen verkar lärarna vara eniga om att det avgjort viktigaste är att de finns för att stötta eleven i elevens egen strävan att utvecklas.
Orden som används för att beskriva denna stöttning är flera och jag tolkar dem som variationer på samma tema. stötta/stödja, uppmuntra, påminna, träna, påpeka, stimulera,
hjälpa till, berömma, stämma av, serva, pusha, medvetandegöra, kontrollera, peppa och uppmärksamma.
Det är väldigt sällan som det preciseras hur denna stöttning ska se ut. Ett undantag från den regeln är läraren som skrev: V.7 frågar ”hur går det med läsningen hemma?” (k133g). Läraren som den ständigt stöttande och påhejande tror jag att många skulle beskriva som en viktig roll. Det är intressant att ställa sig frågan om hur detta uppdrag ser ut och om eleven får vara med att påverka på vilket sätt hon/han bäst upplever sig stöttad. Eftersom det inte beskrivs i text är det omöjligt att veta om läraren har frågat eleven om detta. Jag hävdar att detta en av de saker som förefaller självklara men som i själva verket inte är det. Samtidigt
kan man hävda att det just inte hade behövt stå i dokumentet om det hade varit självklart att detta var lärarens roll.
Jag tolkar materialet som att denna passiva stöttning från läraren, som inte finns förtydligad eller konkretiserad i någon handling, bidrar till att lägga ett stort ansvar på eleven.
5.2.3 Vårdnadshavaren
Vårdnadshavaren är den vars roll är mest tydlig men på samma gång osynlig. I det här sammanhanget har vårdnadshavaren reducerats till någon som jag upplever står vid sidan om. När man i skolans värld bytte från så kallade kvartsamtal till utvecklingssamtal handlade det till stor del om att det som tidigare hade varit ett forum där läraren rapporterade till hemmet om hur eleven låg till i skolan nu skulle vara ett samtal där alla tre parter var lika delaktiga. Alla tre ska ha fått information på förhand (de skriftliga omdömena) och termen trepartssamtal används för att beskriva mötet.
Jag har tittat på den del av resultatet som skriver fram Vårdnadshavarens insatser för att nå detta mål för att se vilka möjliga positioner som finns att tillgå. Jag har funnit fyra olika och de är att kontrollera, att inte ha någon roll alls, att utföra uppgifter och att uppmuntra.
Bild 11: Vårdnadshavarens fyra subjektspositioner.
1
Kontrollerar
2
Ingen roll
3
Utför uppgifter
4
Uppmuntrar
Vårdnadshavaren
Kontrollerar
Den position som jag har valt att kalla kontrollera är ett samlande begrepp för liknande ord som förekommer så som tjata, tvinga, hjälpa till och förhöra. Vårdnadshavarens insats beskrivs genom:
Titta igenom skrivläxor (k41c), Stämma av och påpeka att göra en sak i taget – göra saker och ting klart (s7a), Kontrollera och förhöra läxor (k155h), Påminna och tjata! (plus tvinga att skriva om) (k171i), Fortsätta fråga hur det går (k97dX), Stödja och följa upp (k108e), Fråga om du har tränat (k115f), Kontrollerar dina hemuppgifter/väskan/kalendern. Varje tisdag! (k131g).
Vårdnadshavaren blir passiv i sin egen vilja och fungerar istället som skolans ställföreträdare i hemmet. Vårdnadshavaren ska i sin roll se till att eleven fullföljer de överenskommelser som har gjorts. Subjektspositionen är den att man som förälder kan få barnet att göra något som