Emittentinstitut

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för svenska kreditinstitut4_{. Utöver inlåning är marknadsfinansiering deras största} finansieringskälla. Säkerställda obligationer är en stor och viktig del av de svenska kreditinstitutens marknadsfinansiering, och sådana obliga- tioner har också stor betydelse för kreditinstitutens totala finan- siering.

Upplåningskostnaden skiljer sig också åt beroende på om institu- tet kan emittera säkerställda obligationer eller om det emitterar icke- säkerställda obligationer. Hur stor denna skillnad i upplånings- kostnad är varierar mellan emittentinstitut och över tid.5 _{Den lägre} upplåningskostnaden för säkerställda obligationer är förknippad med en lägre risk att investera i sådana obligationer än för t.ex. icke säkerställda obligationer.

De flesta svenska emittentinstitut som ger ut säkerställda obliga- tioner var, i september 2020, organisatoriskt sett en del av en kon- cerngemenskap antingen som ett dotterbolag (kreditmarknads- företag) till en bank eller utgjordes av moderbolaget (en bank) självt (se avsnitt 16.5.2). Som framgår av tabell 3.1 nedan fanns det i september 2020 elva svenska emittentinstitut, av vilka fem är banker och sex är kreditmarknadsföretag. De senare företagen kallas ibland hypoteksbolag.

3 _{Se följande webbplats: https://hypo.org/ecbc/publications/fact-book/. Uppgiften avser 2019} (preliminära siffror) och samma andel gäller för 2018.

4 _{Se följande webbplatser: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne}

/finansmarknad/finansrakenskaper/finansrakenskaper-kvartal-och-ar/pong/statistiknyhet/ finansrakenskaper-3e-kvartalet-2016/och www.fi.se/contentassets/de570cf0b06d4b 84945643bde6c68b02/fi-analys_16_sakerstallda_obl_publicering_2.pdf.

5 _{Som exempel uppgick denna skillnad, i september 2020, till cirka 0,45 procentenheter. Här} baserat på en beräkning för Swedbanks icke säkerställda obligationer (senior preferred) i svenska kronor med förfall i september 2025 (Stibor + 0,55) jämfört med Swedbank Hypoteks säker- ställda obligationer med förfall i juni 2025 (Stibor + 0,09 procent). Skillnaden mellan obliga-

Tabell 3.1 Emittentinstitut

Per september 2020

Banker Kreditmarknadsföretag

Bluestep Bank AB (publ) AB Sveriges Säkerställda Obligationer (publ)

Landshypotek Bank Aktiebolag Danske Hypotek AB

Skandiabanken Aktiebolag (publ) Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) Skandinaviska Enskilda Banken AB Nordea Hypotek Aktiebolag (publ)

Sparbanken Skåne AB (publ) Stadshypotek AB

Swedbank Hypotek AB Källa: Finansinspektionens företagsregister.

De svenska emittentinstituten hade i september 2020 utestående säkerställda obligationer om cirka 2 500 miljarder kronor (se tabell 3.2 nedan). Ungefär 75 procent av den utgivna volymen är i svenska kronor och resterande andel i en utländsk valuta, vilken främst är i euro men även andra valutor förekommer6_.

Tabell 3.2 Säkerhetsmassa och säkerställda obligationer

Avser det andra kvartalet 2020

Källa: Harmonised Transparency Template (HTT) på institutens respektive webbplats.

* Stadshypotek AB har tre olika register för respektive säkerhetsmassa i Norge, Finland och Sverige. Denna siffra avser Sverige.

On tap-emissioner

Flertalet svenska emittentinstitut som ger ut säkerställda obligationer i svenska kronor använder sig av s.k. on tap-emissioner. Detta till- vägagångssätt är mindre vanligt i övriga Europa där s.k. syndikerade emissioner är vanligare. Vid on tap-emissioner lånar emittentinstituten initialt upp en volym som motsvarar cirka tre–fem miljarder svenska kronor, för att senare utöka den. Obligationerna som emitteras ”on Emittentinstitut Tillgångar i säkerhetsmassan miljoner kr Utestående säkerställda obligationer miljoner kr Övervärde i procent

Bluestep Bank Aktie- bolag 3 000 1 700 76,49 Landshypotek Bank Aktiebolag 82 449 62 328 32,3 Skandiabanken Aktiebolag (publ) 43 700 33 410 30,8 Skandinaviska Enskilda Banken AB 632 697 361 171 75,2 Sparbanken Skåne AB (publ) 20 551 15 700 30,9 AB Sveriges Säker- ställda Obligationer (publ) 333 965 266 869 25,1 Danske Hypotek AB 107 276 89 539 19,8 Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) 248 774 188 248 32,2 Nordea Hypotek Aktiebolag (publ) 577 879 364 814 58,4 Stadshypotek AB 648 735* 589 759* 10* Swedbank Hypotek AB 1 005 695 594 564 69,15 Totalt 3 704 721 2 568 102

tap” har specifika villkor t.ex. gällande förfallodatum, kupongränta, ISIN-kod7 _etc.

Efter det initiala utgivandet sker mindre emissioner, ”tappar” (eng. taps), ibland dagligen. Därmed ökar den utestående volymen successivt jämfört med den initiala emissionen. På ett sådant sätt kan emittent- instituten löpande hantera sina upplåningsbehov och investerarnas efterfrågan under obligationens löptid. Eftersom alla övriga villkor redan är bestämda vid den initiala emissionen, behöver endast volymen och rådande marknadskurs bestämmas när volymen successivt utökas och obligationen ”tappas”.

För att upprätthålla en andrahandsmarknad och löpande kunna genomföra ”tappar” finns marknadsgaranter (eng. market makers). Dessa har enligt avtal med emittentinstitutet förbundit sig att konti- nuerligt ställa köp- och säljpriser i obligationen och vid behov genom- föra transaktioner på andrahandsmarknaden. Emittenten av obliga- tionen erbjuder sig att genomföra repo-transaktioner8 _{under obliga-} tionens löptid till marknadsgaranterna för att kunna möta ett even- tuellt förändrat utbud och en förändrad efterfrågan avseende den specifika obligationen. Avtalet med marknadsgaranterna säkerställer att det kontinuerligt finns en uppdaterad prisbild.

Obligationer som har en större utestående volym, ges ut genom on tap-emissioner och som handlas via marknadsgaranterna brukar kallas för benchmarkobligationer9_{. Dessa är generellt sett mer likvida än icke} benchmarkobligationer10_{. Den svenska marknaden för säkerställda} obligationer utgörs volymmässigt till stor del, cirka 80 procent11_{, av} benchmarkobligationer. Benchmarkobligationerna i svenska kronor är vanligtvis fastförräntade, vilket innebär att kupongräntan är fast- 7 _{Vid emissionen ges obligationen en unik identitetskod, en s.k. ISIN-kod, som är densamma} under hela obligationens löptid. Flera säkerställda obligationer med samma ISIN-kod utgör en obligationsutgåva.

8 _{En repa (från det engelska uttrycket repurchase agreement) är ett avtal om köp av finansiella} instrument med en samtidig överenskommelse om en försäljning av sådana instrument av samma mängd och slag vid en viss senare tidpunkt till ett förutbestämt pris, eller omvänt. På svenska används även uttrycket återköpsavtal och i vissa fall säkerhetsöverlåtelse.

9 _{De svenska benchmarkobligationerna som beskrivs här är inte detsamma som benchmark-} obligationer enligt ett internationellt språkbruk, enligt vilket volymmått har betydelse för frågan om det rör sig om en benchmarkobligation. Se även fotnot 14.

10 _{Se följande webbplats:}

www.fi.se/contentassets/0b465f6072684f45926fd1d1 833a6792/fianalys_likvid_sakerstobligat_ 3-2015.pdf.

11 _{I september 2020 hade svenska emittentinstitut cirka 2 000 miljarder utestående säkerställda} obligationer i svenska kronor som emitteras on tap.

ställd till en viss procentsats. Även om obligationen har en fast ränte- sats kan emittentinstitutet, och investeraren, hantera ränterisken som då kan uppstå genom att exempelvis ingå en ränteswap och om- vandla de fasta kupongflödena till rörliga flöden, som vanligtvis motsvarar Stibor12 _{med tre månaders löptid.}

Emittentinstituten brukar varje år ge ut en eller ett fåtal nya bench- markobligationer för att tillföra nya löptider till sina redan ute- stående obligationer. Detta förfarande sker för att upprätthålla en viss förfallostruktur eftersom någon eller några obligationer vanligt- vis förfaller varje år.

En nackdel med on tap-emissioner är att den successivt utökade volymen i enskilda obligationer kan bli relativt stor och skapa en s.k. refinansieringsrisk för emittentinstitutet vid förfall. Emittent- institutet brukar hantera sådana förfall och minska refinansierings- risken genom att i förväg, cirka sex–arton månader, köpa tillbaka stora volymer av obligationen. Förutom återköp kan emittentinstitutet även erbjuda investeraren byte från innehav i den förfallande obliga- tionen till innehav av en obligation med ett senare förfallodatum för att hantera delar av refinansieringsrisken.

Syndikerade emissioner

Säkerställda obligationer som ges ut av svenska emittentinstitut i en annan valuta än svenska kronor emitteras vanligen på ett liknande sätt som i övriga Europa, genom s.k. syndikerade emissioner. Det finns även svenska emittentinstitut som inte använder sig av on tap- emissioner. De kan i stället använda sig av syndikerade emissioner. Vid ett sådant emissionsförfarande går olika återförsäljare (banker) ihop och hjälper emittentinstitutet att hitta investerare när obliga- tionen når primärmarknaden. Då lånas den totala volymen upp vid emissionstillfället. Ett sådant förfarande leder till en högre grad av exekveringsrisk (eng. execution risk), vilket innebär att emittenten är beroende av gynnsamma marknadsförhållanden vid emissionstill- fället.

12 _{Stockholm Interbank Offered Rate, referensränta för utlåning i svenska kronor. En alternativ} referensränta kommer att tillhandahållas av Riksbanken framöver, se vidare Riksbankens besluts- underlag i ärende dnr 2019-00912 och Riksbankskommitténs slutbetänkande, SOU 2019:42 s. 1691–1697.

Säkerställda obligationer utgivna som syndikerade emissioner kan uppgå till relativt stora volymer, cirka 500–1 500 miljoner euro13_. Sådana obligationer brukar också benämnas benchmarkobliga- tioner14 _{men on tap-emissioner förekommer inte beträffande dem.} Det rör sig således inte om benchmarkobligationer i den bemärkelse som oftast avses på den svenska marknaden (se ovan). Prisbilden i andrahandsmarknaden för syndikerade benchmarkobligationer kan i vissa fall uppdateras relativt frekvent även om volymen inte utökas på ett liknande sätt som för on tap-emissoner.15

Det finns också säkerställda obligationer utgivna i mindre volymer, s.k. private placements. Sådana obligationer kan vara mer skräddar- sydda vad gäller valuta och löptid än andra säkerställda obligationer. Investerarna i private placements tenderar att i större utsträckning hålla obligationerna fram till förfall, eftersom det vanligtvis inte finns en lika aktiv andrahandsmarknad och uppdaterad prisbild som för t.ex. on tap-emissionerna. Obligationer som emitterats genom private placements utökas vanligtvis inte med nya volymer under obligationens löptid.