Empiri

I detta avsnitt presenteras empirin utifrån fem kategorier: arbetssätt, skrivutveckling, läsutveckling, samverkan och teknisk utrustning.

5.1.1 Arbetssätt

Att skriva sig till läsning är en metod som skiljer sig från den traditionella läs- och skrivinlärningen. Dels för att man vänder på den traditionella inlärningen och börjar med att skriva i stället för att läsa. Men också eftersom elever lär sig att skriva på dator innan de lär sig att skriva för hand och forma bokstäver. Tre av de tillfrågade lärarna arbetar med ASL eftersom det är krav från skolan och alla lärare på deras skola arbetar med den metoden.

INFORMANT 2: ASL är ett arbetssätt som alla lärare på den här skolan arbetar med. ASL är jättebra. Jag hade använt mig av den metoden alla dagar i veckan, oavsett om det var ett krav från skolan eller inte.

INFORMANT 1: Jag ser inga anledningar till att inte jobba med den metoden. Den mängden text som dom producerar i ettan skulle dom aldrig fått till med pennan. Sen är det ju också när skriver vi vuxna för hand? Alltså till och med inköpslistor skriver man på telefonen.

INFORMANT 3: Dagens elever kommer ju kanske ändå inte använda handstilen till andra. Okej för sig själv och skriva en lista eller så. Men när dom skriver till andra som ska läsa kommer ju dom att skriva digitalt.

En av lärarna valde att arbeta med ASL då metoden intresserade informanten.

Läraren var den enda läraren på sin skola som arbetade med metoden och valde att använda sig av metoden i alla ämnen. Eleverna använde datorer i alla ämnen i årkurs 1.

INFORMANT 4: Det är ju en fördel att börja med bokstavs-, läs- och skrivinlärning i stället för att börja med att lära sig hur bokstäverna formas och känna den här känslan av misslyckande.

För alla elever är ju inte klara motoriskt när dom är sju år. Vissa är jätteduktiga på det men många är inte det. Därför läggs tiden i stället ner på att lära sig läsa genom skrivning.

INFORMANT 4: Vi arbetar med metoden på heltid, 100 % i alla ämnen. Då hade ju jag en annan lärare som hade matte i min klass och då så fick hon inte ens använda pennan då heller. Bara datorskrivet som gäller.

ASL-metoden går ut på att elever börjar skriva text i par. En elev säger vad som ska skrivas och den andra eleven skriver. Sedan turas de om så båda får säga och skriva.

INFORMANT 1: Det är ett bra arbetssätt eftersom dom utvecklar samarbetsförmågan samtidigt som dom hjälper varandra att utveckla läs- och skrivförmågan.

INFORMANT 2: Dom arbetar ju två och två och kommunicerar hela tiden med varandra. Så då utvecklar dom kommunikations- och samarbetsförmågan samtidigt som dom utvecklar språket.

INFORMANT 3: Dom uppskattar att arbeta i par i förskoleklass och i ettan. Men i tvåan och trean vill dom skriva mer själva och då arbetar vi inte i par lika mycket.

INFORMANT 2: Men det kan ju också vara tråkigt för den som säger vad som ska skrivas att stå och vänta när kompisen skriver. I början tar det längre tid att skriva och då blir dom lätt

rastlösa.

Två av de tillfrågade lärarna valde att eleverna ska stå upp och skriva i stället för att sitta ner när de skriver på dator.

INFORMANT 2: Jag har haft bord där som står bredvid och skriver. Dom vill ju gärna sitta men om dom kommer upp och står blir dom mer aktiva.

INFORMANT 1: I ettan har vi en färdig station med fyra datorer som står klara. Där står eleverna upp och skriver.

ASL undervisningen kan yttra sig på olika sätt. Tre av lärarna arbetar med skrivande i halvklass. Då skriver halva klassen texter i par på datorn och andra halvan av klassen har annan undervisning.

INFORMANT 2: Vi arbetar med det i halvklass så man hinner runt och skriva. Speciellt dom paren som inte riktigt har kommit i gång med skrivningen måste man snabbt kunna skriva under hur det stavas för annars har dom glömt vad det var för mening som dom skrev.

Den fjärde läraren valde att arbeta med olika stationer i stället för i halvklass.

INFORMANT 4: Jag arbetade med olika stationer. Det var till exempel en station där dom skrev på dator, en där dom rita en bild till sin text och sen kunde det vara till exempel lycko, motoriska

alltid visste vad dom skulle göra. Men det krävs många vuxna och kanske till och med en extra lokal för att kunna arbeta på det här sättet.

Oavsett hur lärarna lägger upp undervisningen är de tillfrågade lärarna överens om att det är en metod som kräver mycket resurser och planering.

INFORMANT 4: En nackdel är att man behöver flera vuxna i klassrummet. Det räcker inte att du är ensam. För dom behöver mera hjälp med det här arbetssättet jämfört med om du delar ut samma arbetsblad till hela klassen.

Även fast det är en tids- och resurskrävande metod är de tillfrågade lärarna överens om att det är ett bra arbetssätt som gynnar elevers läs- och skrivutveckling.

5.1.2 Skrivutveckling

I förskoleklassen får elever börja använda datorer och testa på att skriva. Informant 2 berättar att eleverna testar på att skriva spökskrift i förskoleklass. Eleverna har även fått skriva varsin mening och bildat en bok.

INFORMANT 1: Man börjar smått i förskoleklass så dom får testa tangenterna och så.

INFORMANT 2: I förskoleklass då är det ju mer att man skriver spökskrift. Bara för att våga ta på tangenterna. Då får man läsa det och det tycker dom är jättekul, bara för det blir någonting.

Sen kan det ju bli att eleverna fått till ett ord som sol eller ros och då blir eleverna stolta. Det väcker lusten till att lära sig att skriva.

INFORMANT 2: Vi har gjort en bok i förskoleklass. Dom har fått skriva meningar, en mening om vad dom vill. Vi har skrivit hur det stavas under och de har skrivit sitt över. Som vi ska göra en bok av sen som får följa med dom upp i ettan.

Informant 2 som arbetar i förskoleklassen berättar om Symwriter som är ett likande arbetssätt som ASL. Eleverna skriver ord på datorn. Ord som stavas rätt omvandlas till bilder. Men om elever stavar fel står ordet kvar med bokstäver och ingen bild dyker upp.

INFORMANT 2: Nu på vårterminen har vi jobbat med veckans bokstav. När vi arbetar med bokstaven ”a” ska dom skriva ord som börjar på a. Då sitter dom två och två. Då har dom lärt sig ord på olika nivåer, som apa och Afrika.

INFORMANT 2: Om dom skriver sol kommer det upp en bild på en sol. Skriver dom mamma kommer det upp en bild på mamma. Men skriver dom med bara ett ”m” blir det bara ordet. Det triggar dom lite.

INFORMANT 2: Därefter har vi gått in på lite att skriva sig till läsning, men det är ganska lite i förskoleklassen skulle jag säga.

Det är i årskurs 1 som lärare arbetar mer med skrivinlärning genom att skriva sig till läsning.

INFORMANT 1: I årskurs 1 är det minst en gång i veckan dom ska skriva texter. Sen jobbar man mer med det genom att dom kan få texterna i läxa eller att dom ska rita en bild som passar till eller så vilket kan ta fler lektioner. Men själva skrivandet är minst ett tillfälle i veckan.

ASL-metoden går ut på att elever lär sig att skriva på datorer eller surfplatta.

INFORMANT 3: Det är en jättebra metod för att komma i gång med både läsningen och skrivningen för dom som inte riktigt orkar hålla i pennan.

INFORMANT 3: Det är en fördel att inte börja med handstilen. Att traggla och skriva text med penna när dom inte har finmotoriken riktigt. Utan dom får mycket finare, längre och bättre texter tidigare när dom skriver på datorn. Skrivandet utvecklas mer.

De tillfrågade lärarna berättar att eftersom eleverna skriver på dator så hindras inte deras skrivutveckling av finmotoriken. Eleverna behöver inte börja med att lära sig hur alla bokstäver ser ut och formas. På dator blir alla bokstäver identiska och perfekta vilket gör att elevernas skrivförmåga utvecklas snabbare.

INFORMANT 1: Eleverna tycker att det är roligt att få skriva på datorer och det blir ju stor skillnad på mängden text dom skriver också. Om man jämför när dom skriver för hand kontra på dator så är det stor skillnad på mängden text dom producerar.

INFORMANT 1: Den mängden text som dom producerar i ettan skulle dom aldrig fått till med penna.

INFORMANT 3: Dom får mer skrivlust men också det här med att ändra och redigera. Dom behöver inte sudda och hålla på. Det är mycket enklare att ändra och utveckla sina texter på dator.

Lärarna i studien berättar att de arbetar med handstilen i årkurs 2 när eleverna har lärt sig att skriva ordentliga texter på dator. Lärarna har olika åsikter om att börja skriva för hand i årskurs 2. Tre av lärarna tycker att det är en fördel att börja med handstilen snare.

INFORMANT 2: Man får ju absolut lägga mer krut på handstilen i tvåan än vad en skola som inte arbetar med ASL behöver.

INFORMANT 3: Jag tycker att det är bra att vi börjar med handstilen i tvåan. Då är ju fler redo och fler med. Så många får ju en finare handstil när man börjar lite senare för dom gör rätt.

Dom börjar inte med att forma bokstäver fel som dom kanske gör när dom är yngre.

INFORMANT 4: Jag tycker att eleverna får finare handstil när dom börjar skriva för hand i årskurs 2. Det går lättare och så mycket snabbare att lära dom att skriva. I årkurs 2 kan vi ta fyra bokstäver under en vecka men hade vi börjat tidigare med handstilen hade vi behövt ta en bokstav i veckan.

En av lärarna tycker att det är en nackdel att arbeta med handstilen senare eftersom det tar upp mycket undervisningstid i årskurs 2.

INFORMANT 1: Jag tycker att en nackdel med metoden är handstilen. Man får jobba mycket med handstilen i årskurs två.

En av lärarna berättar att man kan underlätta bokstavsinlärningen genom att välja ett typsnitt vid dataskrivning som liknar hur bokstäverna ska formas för hand.

INFORMANT 1: Det är ju också viktigt att tänka på vilken stil dom skriver med. Att man faktiskt har en stil som stämmer överens med hur man formar bokstäverna med penna. Vi brukar köra med en stil som man kan ladda ner från skolplus eller med comic sans.

Elever motiveras till att skriva på dator och deras intresse för att skriva ökar.

INFORMANT 4: Klassen som jag körde ASL med sa aldrig nej till skrivandet. När jag nämnde att vi skulle skriva en berättande text var responsen “åh ja vad kul”. Den klassen älskade att skriva.

INFORMANT 4: Jag minns en elev som hade skrivit en låtsastext som jag satt upp på tavlan.

Eleven stod och tjuvlyssnade när de andra eleverna läste texten. Den glöden i hennes ögon när någon annan elev läste vad hon skrivit. Gissa om eleven älskade att skriva efter det.

5.1.3 Läsutveckling

De tillfrågade lärarna berättar att elevernas läsförmåga utvecklas samtidigt som eleverna lär sig att skriva.

INFORMANT 2: Dom börjar ljuda sina egna texter när dom skriver och märker wow jag kan ljuda ihop det här ordet. Då triggar det deras läsning och då vill dom skriva ännu mer.

INFORMANT 3: Eleverna börjar med att låtsats skriva texter på datorer och till slut smyger det in sig riktiga ord i det här låtsasskrivandet. Och då utvecklas läsningen. Jag tycker att det hjälper läsinlärningen att börja skriva tidigt med datorerna.

De texter som eleverna producerar använder lärarna för att utveckla läsförmågan.

INFORMANT 1: Dom tycker ju att det är jätteroligt att få hem dom första texterna i läs läxa, det är ju ascoolt för dom att få med sig sin egen text i läxa.

INFORMANT 4: Sen jobbar man ju med här texterna vidare. Så det är inte så att dom bara skriver och sen är det klart. Då letar vi bokstäverna i texten eller dom får ta hem och läsa som läsläxan.

5.1.4 Samverkan

Samarbetsförmågan utvecklas samtidigt som eleverna utvecklar läs- och skrivförmågan.

INFORMANT 1: Metoden tränar ju mycket på samarbete med. Det kan ju vara så att jag tycker en sak men nu är det ju kompisens tur att skriva och den kanske tycker en annan sak.

Eleverna ges möjlighet att arbeta i par och därmed lära av varandra.

INFORMANT 4: Eleverna arbetar i par där en elev är svag och en är starkare. När den starka eleven skriver blir texten jättefin medan den svaga eleven fortfarande låtsasskriver. Då har vi ju tränat upp dom starka eleverna att det är så det är, den eleven hör så där.

INFORMANT 1: Dom får ta hjälp av varandra. Den starka eleven får förklara för den svaga eleven och därmed utvecklas medan den svaga eleven som får hjälp av den starka.

De tillfrågade lärarna berättar hur de tänker när de bildar paren och bestämmer vilka som ska skriva med varandra. De tillfrågade lärarna bestämmer paren utifrån

kunskapsnivå.

INFORMANT 1: Det får inte vara för stor skillnad på elevernas kunskapsnivåer. Jag brukar inte välja den snabbaste med den långsammaste eleven för då blir det tråkigt för den snabba eleven.

Men lite skillnad på eleverna måste det absolut vara.

INFORMANT 2: Dom riktigt svaga eleverna behöver arbeta med någon som är strakare så det blir lite dragningskraft. Däremot sätter jag aldrig den strakaste och den svagaste tillsammans utan man vill att dom ska vara något nära varandra. Ibland händer det att jag får byta för jag märker att det inte funkar.

5.1.5 Teknisk utrustning

ASL-metoden innebär att elever får arbeta med digitala verktyg och blir bekanta med digitala verktyg. De tillfrågade lärarna arbetar främst med datorer. Men en lärare berättar att på skolan den arbetade på tidigare var det surfplattor som användes.

INFORMANT 1: På skolan används bara datorer. Däremot får elever med läs- och skrivsvårigheter ibland använda surfplattor.

INFORMANT 1: Jag tror vi har fyra klassuppsättningar med datorer som vi klasslärare får boka och använda.

INFORMANT 3: Just på den här skolan har dom ingen egen enhet utan man ska boka skåpet med datorer och släppa in och ut dom och se till att dom är laddade. Det blir liksom lite meckigt att planera allt.

INFORMANT 4: Alla elever på skolan har tillgång till en egen dator.

Till en början kan det vara svårt och det tar mycket tid när eleverna ska lära sig hur datorerna fungerar. Men ju mer man arbetar med datorer, desto lättare blir det menar lärarna.

INFORMANT 1: Det är jobbigt i ettan men i tvåan funkar det jättebra. I årskurs två har eleverna lärt sig deras egen inloggning på datorn, hur dom loggar in, hur dom skriver på Word. Dom kan trycka på skriv ut knappen och sen gå och hämta ut deras text.

Lärarna berättar att ibland kan det digitala krångla med vilket tar upp lektionstid.

INFORMANT 2: Datorerna krånglar ibland vilket är jobbigt för oss lärare. Ibland fungerar inte kopiatorn och då kan inte eleverna skriva ut sina texter under lektionen.

INFORMANT 3: Ibland krånglar det digitala. Det kan hända att det inte går att skriva ut eller spara.

En lärare påpekar att dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och för barnen har digitala verktyg blivit naturligt.

INFORMANT 3: Jag tänker att skolan valt att arbeta med ASL-metoden för att datorer blir mer och mer naturligt för dom små.

Digitala verktyg bidrar till ökad motivation och skrivlust hos elever.

INFORMANT 3: Dom får mer skrivlust av att dom enkelt kan ändra och redigera sina texter.

Annars hade dom behövt sudda och kludda på deras papper.