Resultatdiskussion

I detta avsnitt diskuteras empirin med utgångspunkt i bakgrundslitteraturen och det teoretiska perspektivet för att besvara studiens forskningsfrågor.

Resultatdiskussionen leder avslutningsvis fram till en slutsats.

6.1.1 Hur tillämpar lärare i F-3 läs- och

skrivinlärningsmetoden ASL i undervisningen?

Lärarna i studien använder teknisk utrustning i den tidiga läs- och skrivinlärningen eftersom de anser att det underlättar i elevers skrivinlärning. När datorer eller surfplattor används spelar det ingen roll hur långt elever har kommit med

finmotoriken eftersom de skriver med hjälp av ett tangentbord. Alla bokstäver blir perfekta. Säljö (2020, s.275, 277) menar att människan använder sig av olika

språkliga och fysiska verktyg för att utveckla kunskaper. I detta fall fungerar datorns tangentbord som ett fysiskt verktyg för att elever ska utveckla bokstavsigenkänningen och skrivförmågan. Lärarna i studien menar att elever skriver bättre texter tidigare vilket gör att elevers skrivutveckling ökar. Trageton (2014, s.15) skriver att det är lättare för en 6-åring elev att lära sig att skriva på dator jämfört med penna. När elever skriver med hjälp av digitala verktyg blir skrivbokstäverna identiska med läsbokstäver. Det underlättar bokstavsigenkänningen i den tidiga läsinlärningen.

Lärarna i studien poängterar även att välja ett typsnitt som liknar hur bokstäverna sedan ska formas för att underlätta för elever när de ska börja skriva för hand.

Lärarna i studien använder texter som elever skriver för att utveckla läsförmågan.

Texter som skrivs av elever kan sättas upp på väggar i klassrummet eller tas hem som läsläxa. Lärarna berättar att elever tycker att det är roligt att få ta hem sina första texter i läsläxa. Trageton (2014, s.254) menar att texter som elever skriver fungerar som egenproducerade läseböcker. Att använda texter som elever själv skrivit anses vara ett mer intresserat och motiverande sätt till läsutveckling enligt Trageton (2015, s.6). Att läsa varandras texter har även positiv påverkan på det sociala klimatet i

klassrummet. Lärarna i studien berättar att elever blir stolta över sina egna texter när de ser eller hör någon annan läsa sin text.

ASL är ett arbetssätt där elever arbetar i par. Elever skriver texter två och två och turas om att bestämma vad som ska skrivas och vem som skriver. Därför blir

samverkan mellan elever en central del av undervisning. Lärarna menar på att elever utvecklas och lär sig av varandra. Säljö (2014, s.298–299) menar att vi människor utvecklar kunskaper genom samspel med andra. Vi alla bär på olika erfarenheter och kunskaper. Genom att samspela med andra utbyter vi våra kunskaper och lär oss av varandra. Agélii Genlott och Grönlund (2013, s.103) menar att arbeta i par även kan bidra till ökad motivation hos elever. Texterna som skrivs blir inte bara för

skrivandets skull och texter som lämnas in till läraren för att rättas. Utan elever utvecklar texter tillsammans till en bestämd mottagare och läser varandras texter.

Det skapar meningsfullhet eftersom elever ständigt tränar på att kommunicera med varandra, muntligt och genom skrift.

Lärarna i studien utformar undervisningen så elever ständigt ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med andra. Eftersom elever arbetar i par får elever träna på att kommunicera med sin partner. Lärarna menar på att det kan vara bra träning att skriva ihop med andra eftersom elever lär sig att lyssna på varandra och ta hänsyn till andras åsikter. Trageton (2015, s.6) lyfter fram ASL som en metod som kontinuerligt tränar på de grundläggande färdigheterna för att utveckla

kommunikationsförmågan som en dynamisk helhet i undervisningen. Dessa grundläggande färdigheter är att prata, lyssna, skriva och läsa.

6.1.2 Vilka för- och nackdelar ser lärare i F-3 med ASL?

Lärarna i studien anser att det är en fördel att använda teknisk utrustning i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eftersom undervisningen i den tidiga skrivinlärningen inte behöver lägga ner tid på hur bokstäver ska formas kan tiden i stället läggas ner på annat. Sjödin (2014, s.41) menar att i stället kan undervisningen fokusera på textens innehåll och hur olika typer av texter ska utformas. Lärarna berättar att elever i tidigare åldrar får bättre och längre texter. Det är stor skillnad på den mängden text som elever skriver på digitala verktyg jämfört med pennan. Lärarna i studien menar på att det gynnar elevers skrivutveckling att skriva med digitala verktyg i den tidiga

Lärarna i studien menar även att det är en fördel att vända på den traditionella läs- och skrivinlärningen. Det gynnar elevers skriv- och läsutveckling att börja med att lära sig att skriva. Lärarna menar att läsförmågan utvecklas samtidigt som elever skriver. Turunen (2019, s.55) menar dock att ASL-metoden inte tränar tillräckligt på fonologisk medvetenhet för att eleverna ska utveckla goda läskunskaper. Det är inget som lärarna i studien påpekar, utan de är positiva till metoden och hur läsinlärningen går till. Lärarna i studien menar att elever börjar ljuda orden i sina texter och när de lyckas så utvecklas deras intresse för att lära sig läsa. Graham och Hebert (2010, s.9) menar på att skriva utvecklar läsförmågan samtidigt eftersom det ger eleverna möjlighet att skapa kopplingar mellan vad de tänker, läser, vet och förstår.

Ytterligare en fördel som lärarna i studien lyfter fram med att skriva sig till läsning är att det är ett lustfullt sätt för elever att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna berättar att elever blir mer motiverade till att lära sig att skriva och läsa av att arbeta med ASL. Trageton (2015, s.6) menar att ASL-metoden har sin utgångspunkt i arbetssätt och metoder som forskning har visat underlättat för elevers läs- och skrivinlärning. Exempelvis att elever lär sig att skriva med hjälp av digitala verktyg och att arbeta med skrivinlärningen före läsinlärningen. Elevers inlärning kan

underlätta genom att använda sig av arbetssätt som forskning har visat ökar intresset och motivation hos elever.

Den nackdelen som lärarna i studien lyfter fram är att det är en läs- och

skrivinlärningsmetod som kräver mycket resurser. Att använda teknisk utrustning i undervisningen kan vara tidskrävande då lärare behöver förbereda, ladda och uppdatera datorer eller surfplattor inför varje lektion där de behövs. Många skolor har inte heller en-till-en datorer eller surfplattor, vilket innebär att datorer eller surfplattor ska bokas av lärare och gå ihop med övriga klassers schema. I den tidiga skrivinlärningen behöver även elever mycket stöd vilket gör att det blir svårt att räcka till som ensam lärare i klassrummet. Då blir samverkan med annan personal på skolan viktig.

6.1.3 Slutsats

Lärarna i studien tillämpar ASL i undervisningen på olika sätt, vissa arbetar med skrivande i halvklass medan andra arbetar med stationer där skrivande är en station.

Samtliga lärare använder sig av teknisk utrustning i den tidiga läs- och

skrivinlärningen. Elever arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder sina egna texter för att utveckla läsförmågan. Lärarna i studien anser att det är en fördel att börja med att skriva och att använda digitala verktyg. En nackdel med ASL är att det behövs mycket resurser i form av teknisk utrustning och personal när man arbetar med ASL.