Metodkapitlet består av tre avsnitt: metodologi, genomförande och etiska överväganden. I avsnittet presenteras metod för den kvalitativa ansatsen.
4.1 Metodologi
För att besvara forskningsfrågorna utifrån verksamhetens perspektiv användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Intervjuer valdes att genomföras eftersom det ger oss möjlighet att höra från lärare som arbetar i F-3 om deras uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med läs- och skrivinlärningsmetoden ASL. Det ger även informanten möjlighet att på ett ingående sätt förklara för- och nackdelar med metoden. Denna studie använde sig av semistrukturerade intervjuer. Det innebar att vi som intervjuare hade förberett intervjufrågor och ämnen som skulle behandlas under intervjuerna. Däremot var vi flexibla och ställde följdfrågor under intervjun för att ge informanten möjlighet att utveckla sina idéer och förklara utförligt utifrån sitt perspektiv (Denscombe, 2017, s. 268–269).
4.2 Genomförande
Genomförandeavsnittet består av tre delar: Urval, materialinsamling och
materialbearbetning. Avsnittet presenterar hur datainsamlingen genomförts och bearbetats under studiens gång.
4.2.1 Urval
Informanter har valts ut utifrån ett subjektivt urval. Intervjuer genomfördes med fyra olika lärare som arbetar i F-3. Samtliga lärare arbetar eller har arbetat med läs- och skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning. Intervjuerna ägde rum med lärare som vi saknar relation med eftersom relationer inte ska påverka studiens resultat.
Informant 1–3 arbetar på samma skola och informant 4 arbetar på en annan skola och i en annan kommun. På skola 1 där tre av informanterna arbetar används att skriva sig till läsning som läs- och skrivinlärningsmetod i samtliga klasser. Informant 1 har arbetat med ASL i sju år. Informant 2 har arbetat med ASL i elva år. Informant
3 har arbetat med ASL i tio år och har arbetat med metoden på 2 olika skolor.
Informant 4 har arbetat med ASL för 5 år sedan och arbetade med metoden under ett år men vill arbeta med metoden igen.
Vi har försökt få tag i fler informanter men inte lyckats trots att vi mejlade alla skolor i 3 närliggande kommuner. Dessutom har vi skrivit inlägg i lärargrupper på sociala medier med förhoppning om att få fler informanter utan att uppnå önskat resultat.
4.2.2 Materialinsamling
I denna studie används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Samtliga intervjuer spelades in och genomfördes i avskilt rum med en informant i taget.
Intervjuerna varade i ungefär 15–30 minuter. Under Bilaga 1 Intervjufrågor finns intervjufrågorna som ställdes vid samtliga intervjuer. Innan varje intervju fick varje informant ta del av studiens informationsbrev där studiens forskningsetiska
principer presenterades. I brevet informerades samtliga informanter om vad
intervjun syftar till, att intervjun skulle spelas in och att informanterna avidentifieras i studien.
4.2.3 Materialbearbetning
De kvalitativa intervjuerna har bearbetats genom tematisk analys. De inspelade intervjuerna har transkriberats noggrant. Transkriberingen resulterade i totalt 60 utsagor. Varje utsaga har en initial kod som gör det möjligt att spåra utsagorna till rätt informant. Nedan visas exempel på hur utsagorna har utformats:
Utsaga 8: ”Dels är det ju att det spelar ingen roll hur långt du har kommit med
finmotoriken. Egentligen de här med att sitta och forma bokstäver och hänga upp sig på så. Men sen också det här med samarbete. Att de handlar om att jag kanske tycker en sak men nu är det Maria som bestämmer vad jag ska skriva. Men också att man tar hjälp av varandra. Den starka får ju öva för att den måste förklara för den svaga och den svaga får hjälp utav den starka. Så det finns många fördelar.” (I1) Initial kod:
Finmotoriken hindrar inte elevens skrivförmåga. Utvecklar samarbetsförmågan samtidigt.
Utsaga 28: ”Nej men sen är det ju så, om man har en grupp på 22–23 elever. Då har du ju 11 par i alla fall som du ska hinna med. Det är att du känner att du inte riktigt räcker till.” (I2) Initial kod: Svårt att räcka till som lärare.
Utsagorna har därefter sorterats och bildat 5 kategorier. Den första kategorin är arbetssätt. Där presenteras hur lärarna i studien arbetar eller har arbetat med
metoden ASL. Den andra kategorin är skrivutveckling där elevers skrivinlärning med utgångspunkt i ASL lyfts fram. I den tredje kategorin läsutveckling lyfts elevers läsinlärning fram med utgångspunkt i ASL. I den fjärde kategorin samverkan presenteras på vilket sätt elever utvecklar samarbetsförmågan samtidigt som de arbetar med ASL. I den femte och sista kategorin teknisk utrustning framkommer det vilka digitala verktyg som används samt dess för- och nackdelar. Dessa kategorier utgör studiens empiri.
4.3 Etiska överväganden
Studien följer de forskningsetiska principer som Tivenius (2015, s.74) lyfter fram.
Alla informanter som deltog i studien fick ta del av de forskningsetiska principerna för studien i informationsbrevet. Informationsbrevet skickades ut till alla informanter innan intervjuerna ägde rum. Den första principen som lyfts fram är
informationskravet som innebär att alla informanter informeras om sin uppgift i studien och att det är frivilligt att delta i studien. Samtyckeskravet innebär att alla informanter ger sitt samtycke innan de deltar i studien. Alla informanter i denna studie är vuxna människor som arbetar som lärare, vilket innebär att inget samtycke från vårdnadshavare är nödvändigt inom denna studie. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga informanters namn inte nämns i studien, om informanterna inte samtycker till det. I vår studie avidentifieras alla informanter vilket utlovas i
informationsbrevet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter från informanter inte används i annat bruk.
Informanterna som deltagit i denna studie har avidentifieras för att svaren och den information som kommit fram under studien inte ska kunna kopplas till någon lärare eller skola. Anledningen till det är att informanternas identitet inte är relevant i
studien. Enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 41) innebär avidentifiering att endast vi som
genomfört datainsamlingen vet vilka informanter som deltagit i studien. Alla informanter som deltar i studien utlovas anonymitet.