Empirin och ramverket

Första steget i analysen är att undersöka om vi i empirin kan hitta stöd för att faserna i vårt ramverk existerar, om det finns belägg för att dela in en kurs i de faser vi har gjort. Ramverket för DUM består av sex delar, planering, presentation, introduktion, genomförande, utvärdering samt återkoppling. Ramverket i DUM representerar ett mönster för hur en distanskurs genomförs, namnet på respektive fas anger den huvudsakliga aktiviteten under fasen och den inbördes ordningen mellan faserna visar i vilken ordning de utförs.

5.1.1 Avvikelser från mönstret

Med "huvudsakliga aktivitet" i ovanstående stycke menar vi att det exempelvis inte är enbart i utvärderingsfasen som examination av studenterna genomförs. Examination kan pågå kontinuerligt genom hela genomförandefasen och inte nödvändigtvis med ett avslutande prov i utvärderingsfasen. Ett annat exempel på aktivitet som kan genomföras utanför den fas den egentligen tillhör finns i fasen återkoppling. Det är inte nödvändigt att vänta till planeringen för nästa kurstillfälle för att åtgärda förhållanden i kursen, som upplevs som bristfälliga, utan åtgärden kan ibland genomföras direkt i pågående genomförandefas. Detta är ett par exempel som man kan se i empirin, där kurserna använder sig av både kontinuerliga examinationer av studenter och slutprov i form av

40

formella tentamina. Respondenterna nämner också att justeringar av detaljer kan göras under pågående kurs, om förändringarna ej är för omfattande.

Dessa exempel visar att genomgången av en kurs olika faser inte är så sekventiell som den grafiska representationen av DUM påstår, i själva verket inträffar det att sådant som hör till tidigare faser i DUM görs i senare faser och tvärtom. I analogi med hur Pressman (1997) beskriver en systemutvecklingsmodell som han kallar för den linjära sekventiella modellen8 (Figur 9), har vi valt att konstruera och beskriva DUM enligt samma mönster, då vi tycker att DUM kan anses vara en systemutvecklingsmodell. Pressman (1997) menar att riktiga projekt sällan följer det sekventiella flöde som den linjära sekventiella modellen föreslår, utan det förekommer avsteg från det mönster som visas.

System/information engineering

Analysis Design Code Test

Figur 9 Den linjära sekventiella utvecklingsmodellen. Pressman (1997 )

5.1.2 DUM faserna och verkligheten

Vid konstruerandet av vår intervjumall använde vi oss av DUM för att konstruera och strukturera frågorna. Faserna i DUM ger namn åt de områden vi sorterade in frågorna under och frågorna i sin tur behandlade själva innehållet i DUM, vilket vi berättat om tidigare. Det första belägget för att ramverket kan vara en relevant beskrivning av en nätbaserad distanskurs faser, är att ingen respondent uttryckte något som tyder på att de inte alls förstod våra frågor eller områdena vi sorterat in dem under. Den introduktion vi delade ut till respondenterna före intervjutillfället bidrog säkert till detta, då vi i denna presenterade rubrikerna för frågorna och vilken typ av frågor som fanns under varje rubrik. Vi tolkar denna frånvaro på oförstående, som att respondenterna tyckte vår frågestrukturering var godtagbar och naturlig för dem. Detta icke oförstående är visserligen inget starkt bevis för att ramverket i DUM är en korrekt beskrivning, men i empirin finns ytterligare belägg för att ramverket kan vara ett sätt att beskriva en distanskurs i olika faser. De tre faserna planering, genomförande och utvärdering får stöd i empirin som berättigar till deras existens. Samtliga undersökta kurser visar exempel på aktiviteter som kan hänföras till dessa tre faser. Det är möjligen självklarheter att kurser planeras, genomförs och att en utvärdering av åtminstone studenterna görs. Återkopplingsfasen är ytterligare en fas som kan upplevas som självklart existerande, intuitivt förstår man att efter en kurs slutförande tar de kursansvariga reda på gjorda erfarenheter och försöker förbättra sämre fungerande delar till kommande kurstillfällen.

Av de fyra faserna, planering, genomförande, utvärdering och återkoppling är planeringsfasen speciell och skiljer sig från övriga faser genom att den ligger till grund för övriga faser. I planeringen skall man beakta och utforma även övriga faser och detta

8

Den linjära sekventiella modellen kallas ibland för den klassiska livscykelmodellen eller för vattenfallsmodellen, Pressman (1997).

speciella förhållande för planeringsfasen ger oss ett alternativt sätt att beskriva DUM grafiskt. Figur 10 visar den utvecklade varianten av DUM (härefter refererad till som DUM II). Skillnaden mellan DUM och DUM II ligger i vad de beskriver, DUM beskriver en kurs förlopp tidsmässigt och berättar att först planerar man och sedan presenterar man och så vidare. DUM II tar ett steg till och visar förutom tidslinjen även informationsflödet från planering direkt till de övriga faserna. Det finns även ett informationsflöde mellan de andra faserna i DUM II och vi inser att naturligtvis borde DUM ha utformats på detta sätt från början. DUM II får vi anledning att återkomma till längre fram.

Planering

Presentation Introduktion Genomförande Utvärdering

Återkoppling

Tid DUM II

Figur 10 DUM II

De två kvarvarande faserna presentation och introduktion får stöd i teorin för sin existens och empirin förstärker deras existensberättigande ytterligare. Avhopp som sker vid distanskurserna sker till största delen tidigt, någonstans i området efter introduktionsfasen och inledningen av genomförandefasen. Samtliga respondenter berättar att avhoppen sker tidigt i kursen och en respondent menar att en orsak till detta kan vara att studenterna upptäcker att den kurs de antagits till inte motsvarade de förväntningar som gjorde att de sökte till kursen. Rimligtvis kan en student endast basera sina förväntningar på en kurs på sådan information som denne har blivit delgiven, information som gjorts tillgänglig vid kurspresentationen. Om en student vid kursstart gör upptäckten att den kurs han står i begrepp att inleda inte motsvarar förväntningarna, då har den information han tidigare fått inte varit tillräckligt tydlig. Detta anser vi motiverar till att göra presentationen till en separat fas, då det är där man dels skall locka studenter till kursen, dels ge korrekt och fullständig information. Den presumtive studenten skall delges information som gör det möjligt att avgöra om kursinnehållet är vad de behöver och vill ha.

Introduktionsfasen nämns i teorin som särskilt viktig för att starta studenternas studier, då skall studenterna sättas på spåret med tillräcklig information i bagaget för att komma igång med studierna. De flesta av de intervjuade lärarna lägger ned extra möda på just denna fas i kursen genom att erbjuda fysiska möten, där studenter kan möta handledare ansikte mot ansikte och ställa frågor och få svar direkt. En skillnad mellan lärarnas ambitioner i själva introduktionsfasen kan utläsas mellan Grupp A och Grupp B. I Grupp A understryks betydelsen av introduktionen genom att man överväger att göra det fysiska introduktionsmötet obligatoriskt för kursdeltagare, läraren anser att han annars under pågående kurs får använda alldeles för mycket tid till att delge de frånvarande studenterna den information som övriga studenter fick vid introduktionsmötet.

42 5.1.3 Summering av ramverksanalys

Vi anser att den analys av teori och empiri som vi gjort avseende ramverket i DUM visar att detta ramverk beskriver en kurs förlopp på ett tillfredställande sätt. Vi tror inte att ramverket i DUM är den enda möjliga beskrivningen (vi har ju själva visat DUM II) men den utgör en bra bas att utgå ifrån. Motivet till att vi skapade distansutbildningsmodellen, var att möjliggöra uppdelningen av en kurs i delmoment för att underlätta våra studier av distanskurser och detta har den gjort genom att ge oss ”lådor” att stoppa in olika saker i och att på så sätt skapa struktur. Syftet med denna analys av ramverket är att påvisa att de faser DUM består av innehåller tillräckligt åtskilda detaljer för att separera en fas från de övriga. Det modellbygge vi utförde under teoriavsnittet och de motiv för skapandet av faserna som användes tycker vi har bekräftats av empirin.