Planering för skapande av kursen

De första tre frågorna korresponderar till punkterna 1, 2 och 3 i den trettonpunktsmodell som finns under planering i DUM. Dessa är vid planeringen inbördes beroende av varandra och redovisas därför sammanslagna..

För vem skapades kursen och vem behöver den ? Vad utmärker målgruppen ?

Vad vill ni lära ut, vad är målet med kursen ?

Grupp A: Kursen har en specifik målgrupp av yrkesarbetande människor, personer i ledande befattningar, som anser sig ha behov av att lära sig mer eller känner att de vill utveckla sig inom sitt område. Dessa har begränsade möjligheter till att delta i traditionell utbildning av tidsskäl, möjligheten att lämna sitt arbete för studier samt befinner sig utspridda geografiskt. Utbildningsformen med nätbaserad undervisning ger maximal möjlighet för deltagarna att sprida ut sin aktivitet till passande tid på dygnet och även möjlighet att delta från olika geografiska platser. Då målgruppen ofta reser i arbetet är detta en stor fördel. Kurserna som ges nätbaserat är speciellt riktat till ledare i olika befattning inom företag. De nätbaserade kurser som ges är tre stycken, varav två är grundutbildningar och den tredje togs fram efteråt för att erbjuda påbyggnad till dessa grundutbildningar.

Grupp B:

I denna grupp har i ett fall frågorna besvarats på liknande sätt som Grupp A. Målgruppen består av yrkesarbetande människor, geografiskt utspridda och med svårigheter att delta i traditionell utbildning. Målgruppen har behov av kunskap, förmåga och träning i det ämnet behandlar. Både ämnet som sådant och även målgruppens karaktär motiverar en distansform.

Övriga i Gruppen B har enligt utsago inte definierat någon egentlig målgrupp alls, kurserna är riktade till alla intresserade, som har ett behov av de grundläggande kunskaper som delges och samtidigt locka till fortsatta studier. Kurserna skall kunna läsas oavsett var man bor, om man går vid universitetet (LTU) eller arbetar. En av dessa kurser har skapats utifrån en redan existerande kurs, som hade ett högt söktryck och därför skulle erbjudas till fler deltagare med hjälp av distansformen. De som söker är till största delen från Norrbotten och är redan studenter, ett litet antal från södra Sverige. Kurser som går på halvfart har mest studenter från universitetet, kvartsfartskurser har mer deltagare som arbetar.

30 4.2.2 Planering för genomförande av kursen

Finns det någon speciell pedagogisk idé ?

Grupp A: Det handlar om aktivitet, det handlar om att göra. Även de bästa pedagogiska modeller blir dåliga och tråkiga om de upprepas in absurdum. Variation av uppgifterna är målet för metoden. Det kan vara insändningsuppgifter eller projektuppgifter, där de skall gå ut och göra studier på företag. Det är uppgifter där de skall skriva och genomföra seminarium med opposition. En blandning på ett bra och rimligt sätt och lite grand av att de själva skall skapa kunskap.

Grupp B: Självstudier är en stor del av dessa kursers pedagogik, kompletterad med handledning via e-post i huvudsak. Styrning av studenternas aktivitet görs genom att insändningsuppgifter har fasta inlämningsdatum. Insändningsuppgifter kan lämnas ut alla på en gång, för att studenterna skall kunna planera sin tid bättre. Beroende på kursens karaktär kan det också vara viktigt att inte lämna ut alla insändningsuppgifter genast, i avsikt att söka säkerställa att studenterna hunnit inhämta rätt typ och tillräcklig mängd av kunskaper för att gå vidare. I ett fall säger man sig ha använt sig av klassisk pedagogik, men man har tagit bort vissa saker och tanken har varit att göra det väldigt enkelt för både student och lärare.

Fanns det tillräckligt med tid för planerandet ?

Grupp A: Den utbildning som respondenterna genomgått specifikt för distansundervisning har varit projektkurser, där projektet gått ut på att utveckla en distanskurs. I princip har man i det nätbaserade verktyget byggt upp ett virtuellt universitet med de faciliteter som finns, grupprum, låsta postlådor där man lämnar in sina insändningsuppgifter, anslagstavlor, seminarierum, bibliotek där material läggs ut för hämtning av deltagarna, utvärderingskonferens man kan styra behörigheter för vem som skall komma åt vad. Där har grovjobbet för utveckling av kurser gjorts. Sedan förfinas det eftersom och befintliga kurser görs om till distanskurser. Inga problem med tiden. Den tid som finns tillgänglig för varje kurs, både traditionell och distans, är fastställd i en bemanningsplan.

Grupp B: Sammantaget upplevdes att tiden för planeringen varit tillräcklig. Det uttrycktes i ett fall att initialt gick det åt mycket tid för att sätta sig in i kursen, sedan blev det överkomligt eftersom kursen bara gällde fem poäng. För övriga kurser gäller att lika mycket tid tilldelas traditionella kurser och distansutbildning och i den tiden finns planeringen. Det sades vara en fördelningsfråga, en kurs som gått ett tag behöver mindre tid för planering, en kurs som skapas behöver mer tid.

Hanterades problemet med drop-outs explicit ?

Grupp A: Nej, vi har inga sådana problem.

Grupp B: Svaret på denna fråga blev nej för alla kurser utom en, där vi fick ett mera utförligt svar. Kursen är populär och har alldeles för många sökande, snarare har det funderats på hur överskottet skall hanteras. Vid kursstart dyker upp studenter som inte vet vad kursen går ut på, när de får veta att innehållet inte är det förväntade hoppar de av. De som hoppat av direkt har ersatts med reserver. Folk har också slutat efterhand då de insett

att kursen kräver mer arbete än de förväntat sig. Anledningarna till avhopp är gissningar men avhopp har inte varit något problem, då det fanns för många studenter från början av kursen.

4.3 Presentation

Den ihopsamlade informationen om denna fas utgörs av två delar. Den ena delen, som redovisas här nedan, är information som framkommit vid intervjuerna av respondenterna, den andra delen består av själva presentationen, som respondenterna hänvisar till. Kurspresentationerna finns dels tryckta i kurskatalogen och studiehandboken för respektive läsår vid Luleå Tekniska Universitet, dels åtkomliga via Internet på Luleå universitets website. De av oss använda adresserna är för läsår 2000-01 respektive 2001-02:

http://www.luth.se/publ/stuka/2000 samt http://www.luth.se/publ/stuka/2001

Var presenterades kursen ?

Grupp A: Det är i kurskatalogen, samt i en central databas som heter XXX och via den har kurserna fått deltagare från hela riket. Nu finns kurserna på Nätuniversitetet.

Grupp B: I denna grupp använder man sig huvudsakligen av kurskatalogen och studiehandboken, men i ett par fall håller man på att bygga upp ett nytt forum. Det finns något som kallas välkomstsidor, åtkomliga på webben. Där presenteras lite information om kursen. Sidorna skall vara anpassade för folk som inte går på universitetet och därför skall det finnas lite mer information där. Ett forum för presentation som också används är Nätuniversitetet.

Hur gjorde man för att nå den tilltänkta målgruppen ?

Grupp A: Enbart kurskatalogen och studiehandboken, det har aldrig varit problem att fylla kursen, snarare tre gånger så många sökande som kunnat gå.

Grupp B: I kurskatalogen och studiehandboken, men också när man är ute på olika informationer samt Nätuniversitetet.

Vad informerades de eventuella studenterna om ?

Grupp A: Där klargörs vad som krävs för kursen samt formerna för den. Information om kursens innehåll, att kursen genomförs som distanskurs med ett fåtal träffar. Att kommunikationen sker via Internet och att det är ett krav att ha tillgång till dator och Internetuppkoppling.

Grupp B: Att kursen är nätburen, att i kursen skall man göra inlämningsuppgifter och ungefär hur många de är så att den intresserade kan bedöma arbetsinsatsen som krävs. Vilket nätbaserat verktyg som skall användas vid genomförandet och lite information om vad det verktyget egentligen är. Hur kursplanen ser ut.

32

Speciell information om svårigheterna vid denna typ av studier ?

Grupp A: Inte vid presentationen, efter antagningen görs ett utskick.

Grupp B: De flesta svarade nej på denna fråga, men i ett fall fick vi mera information om vad som informerats om. Information om att vid genomförandet måste deltagarna ta mycket eget ansvar, mera självstudier eftersom föreläsningar saknas. Datum för inlämningsuppgifter är viktigt att hålla.

Gjordes det något försök att motverka drop-outs i planeringen ?

Grupp A: Det är några som faller ifrån och för att hantera detta startar man dels kurserna i läsperiod två, då man alltid har mycket att göra under läsperiod ett och ingen tid finns över för handledning av distanskurser. Dels görs före kursstart ett utskick till anmälda deltagare där det klargörs att kursen är mycket krävande och frågar hur de tänkt sig att klara av kursen. Det berättas att kursen motsvarar ett halvtidsjobb, de får veta att de måste ordna sin livssituation på ett sådant sätt att de har realistiska möjligheter att göra det som skall göras. Man vill skrämma deltagarna och få dem att verkligen tänka över om de skall ge sig in i studierna eller inte. De som skall hoppa av skall göra det snabbt, så tid finns att erbjuda platserna till reserver.

Grupp B: På denna fråga fick vi veta att huvuddelen av avhoppen sker vid inledningen av kursen, som hanteras genom att göra ett överintag av studenter. I ett fall uttrycktes svaret som så att man i planeringen inte gjorde något för att motverka drop-outs, snarare tvärtom. Ambitionen var att presentera kursen tydligt, utan försköningar av innehållet. Avsikten var att de som kom och förväntade sig något annat skulle hoppa av snabbt, de som accepterade innehållet skulle stanna kvar. Önskan var att ha färre men motiverade studenter istället för många och omotiverade.

.

4.4 Introduktion

Hur introducerades studenterna i kursen ?

Grupp A: Introduktionen av deltagarna i kursen sker dels med utskick och dels med en fysisk träff. Ett första brev med starttider och litteratur. Sen ytterligare ett brev där mer specifikationer görs som lokaler, var de kan hämta klientdelen av det nätbaserade verktyget och hur den installeras.. Förutom träffarna är det som en tvåveckors förberedande kurs, där deltagarna får lite uppgifter där de skall lägga in lite fakta om sig själv och syftet med detta är enbart att få igång deltagarna att använda det nätbaserade verktyget.

Grupp B: I ett fall användes inga fysiska möten, övriga kurser använde sig av icke obligatoriska fysiska möten för att introducera deltagarna i studierna. Under de fysiska mötet beskrivs målet med kursen och kraven som deltagarna förväntas uppfylla. Information om hur det nätbaserade verktyget används. Det som gås igenom på mötet finns även utlagt på webben, för dem som inte kan komma på mötet. Under mötet informeras studenterna om att föreläsningar saknas och att studenterna själva måste läsa in den kurslitteratur som finns. Deltagarna måste vara noga med att läsa kraven på insändningsuppgifterna för att inlämningstiderna är viktiga att hålla.

Den kurs som inte använde sig av fysiska möten överhuvudtaget, introducerade studenterna i studierna genom ett utsänt material. I det utsända materialet finns information dels om kursen och handledaren, en kort introduktion till det nätbaserade verktyget samt hänvisningar till hur man med det nätbaserade verktyget hittar mer information.

Speciell introduktion för att motverka drop-outs ?

Grupp A: Introduktionsdagen har ett färdigt program och där presenteras kursen genomgående och en studiehandledning delas ut. Det genomförs några övningar för att få igång kommunikationen där alla pratar med alla, sen får de bilda grupper. Nyckeln är att lyckas grupporganisera istället för att ha enskilda individer som genomgår kursen, alla uppgifter görs i grupp. Sen får de skriva privata samarbetskontrakt, som de får arbeta mycket med. De får diskutera ett antal punkter som de baserar sina kontrakt på, när de lämnar träffen skall kontraktet vara klart. Introduktionen är avgörande för att motverka drop-outs, först introduktionsträffen och en månad senare en uppföljande träff. Det får inte gå för lång tid mellan träffarna eftersom människor är sociala varelser. Vid dessa träffar får de ut studiehandledningen, men den viktigaste biten är den sociala. Den introducerande träffen kommer det i framtiden att ställas ännu hårdare krav på deltagande i, för att överhuvudtaget få delta i kursen. De som av någon anledning inte deltagit i den inledande träffen, har upptagit så mycket tid av handledaren för att enskilt informeras om det som träffen var avsedd att informera om.

Grupp B: Nej.

4.5 Genomförande

Hur var undervisningen upplagd ?

Grupp A: Kursen bygger på gruppuppgifter, insändningsuppgifter, seminarier, projektuppgifter, kunskapsspridning mellan deltagarna. Huvudsakligen nätbaserat men ett fåtal fysiska möten finns inlagda.

Grupp B: För alla kurser gäller att kurserna bygger på att vara nätbaserade, samt en stor del självstudier. Insändningsuppgifter med fasta inlämningsdatum. I ett fall var den första uppgift som skulle utföras att studenterna presenterade sig själva i det nätbaserade verktyget. Denna kurs använder sig både av individuella uppgifter och gruppuppgifter, i övriga kurser önskar man att deltagarna löser uppgifterna i grupper om minst två personer. Syftet med gruppuppgifter är att motverka isolerade individer genom att försöka få dessa att kommunicera inbördes.

Hurdant var det undervisande materialet ?

Grupp A: Ett kompendium som innehåller en tidsplan för när insändningsuppgifterna skall skickas in. Där finns också själva insändningsuppgifterna med de frågeställningar som skall besvaras. En strukturkarta över det virtuella universitet som finns implementerad i det nätbaserade verktyget, samt korta beskrivningar av vad varje rum är tänkt att användas till. Rummen består då av gruppkonferenser med olika behörighet för vem som får gå in i dem. I övrigt en studiehandledning som delas ut vid introduktionsträffen, samt en kursplan vilken muntligt genomgås avseende kursmål, uppdelning i moment, examination samt

34

kurslitteratur. En snabbmanual till det nätbaserade verktyget. Materialet är i huvudsak egenutvecklat och speciellt anpassat för distansundervisning.

Grupp B: Inget speciellt undervisande material. Handledning via ett nätbaserat verktyg och i övrigt enbart litteratur, hänvisningar till webbplatser med relevant information samt forskningsrapporter. I kursplanen finns hänvisningar till referenslitteratur och till webbplatser.

Hur följde man upp studenternas studieprestationer ?

Grupp A: Insändningsuppgifterna kommenteras och lärarna deltar vid seminarier. Som respondenten uttrycker det "det har jag stenkoll på". Uppföljningen är kontinuerlig och stöd för det finns inbyggt i nätverktyget, man kan se vem som skriver, vem som läser och även vem som inte läser.

Grupp B: En varierande grad av koll på studenternas aktiviteter. I ett fall använde man sig av samma metoder som Grupp A, en kontinuerlig dag för dag uppföljning. I samma fall avkrävde man deltagarna att informera om längre uppehåll i studierna, eller om de avsåg att helt sluta. För övriga gäller att uppföljningen gjordes huvudsakligen via insändningsuppgifterna. Ingen uppföljning sker av hur mycket tid deltagarna lägger ned eller hur de jobbar på kursen. Deltagare som försvinner, insändningsuppgifter uteblir, kontaktas ibland för att efterforska anledningen, men det är inte förrän kursen är slut som man ser hur många som klarat sig.

Hur ser du på din roll som lärare, avseende kommunikation mellan lärare - elev och elev - elev ?

Grupp A: En moderator. Att se till att verksamheten fungerar, både vara stödjande och en motor.

Grupp B: En respondent uttryckte vikten av att kommunicera i kursen så att ett utbyte kom till stånd. Respondenten menade vidare att svårigheter med detta finns och det beror mycket på individerna som deltar i kursen vilken omfattning kommunikationen får. Samme respondent krävde i vissa diskussionsgrupper att minst ett inlägg skulle göras av varje deltagare, vilket låg till grund för examination. Respondenten ansåg att rollen är en handledande funktion i kursen samt att övervaka och se att deltagarna är aktiva. En annan respondent uttryckte en svårighet med distanskurser, då man inte får samma kontakt med studenterna som i traditionell utbildning. Respondenten menade att mycket av kommunikationen uteblev i distansformen jämfört med den traditionella utbildningsformen. En tredje respondent menade att rollen som handledare innebär att hålla igång kommunikationen och uppmuntra till kommunikation.

Använde ni er av gruppmöten på distans ?

Grupp A: Ja, gruppkonferenser i det nätbaserade verktyget

Grupp B: I en kurs användes gruppmöten i form av diskussionsgrupper, med obligatoriskt deltagande, i det nätbaserade verktyget, i syfte att träna deltagarna i att använda kommunikationsverktyget. Bland övriga kurser fanns dels möjligheten till textbaserade konferenser men i ett fall hade dessutom försök gjorts med chat i realtid. Försöket misslyckades då studenterna inte hade behov av detta.

Hur fungerade kommunikationen mellan elev och lärare ?

Grupp A: Det är viktigt att klargöra från kursens början att läraren inte enbart ägnar sig åt distansundervisningen, för att deltagarna skall förstå varför det ibland kan dröja med svar på frågor. Deltagarna får ta del av lärarens schema, vilket skapar förståelse bland studenterna. Viktigt är också att hålla de olika stoppdatum som angetts i förväg.

Grupp B: En respondent svarade att läraren var noga med att vara inne i det nätbaserade verktyget frekvent, för att hålla koll på vad som skrivits och hantera det som behövde hanteras. Svara på frågor direkt till läraren och även sådant som läraren ser att studenterna funderar över. Viktigt är också att vara tydlig, man måste uttrycka sig mycket tydligt i skrift för att alla skall förstå. Övriga respondenter använde sig huvudsakligen av e-post i huvudsak men i undantagsfall även av telefon. Som en respondent uttryckte det var kommunikationens uppgift att svara på frågor, lösa problem samt föra kursen framåt.

Hur fungerade kommunikationen mellan studenterna ?

Grupp A: I det nätbaserade verktyget finns möjlighet att gå in och se vad deltagarna resonerar om, men man vill inte gå in och tycka för mycket för det styr för mycket. Läraren kan gå in i alla rum i det virtuella universitetet utom hos studentkåren. Kommunikationen handlar om allt möjligt, från diskussioner om uppgifterna till det lösa pratet i cafeterian.

Grupp B: Vid gruppuppgifterna var deltagarna tvungna att kommunicera. Genom gruppindelningen försökte man stimulera deltagarna att kommunicera sinsemellan. Det påpekades vid flera tillfällen att en kommunikation var nödvändig för att deltagarna skall komma framåt i kursen. Ett diskussionsforum finns i det nätbaserade verktyget, i detta forum kunde lärarna gå in och konstatera att det användes flitigt.

4.6 Utvärdering

Hur utvärderades kursen ?

Grupp A: En kontinuerlig utvärdering baserat på deltagarnas synpunkter. Sådant som kan ändras genast försöker man åtgärda genast. Inga formaliserade enkäter. Avhoppare kontaktas för att undersöka anledningen, en diskussion förs om hur de skall kunna fortsätta kursen. Det är ett litet problem, då de oftast återkommer nästa år då saker och ting har retts ut.

Grupp B: En respondent utvärderade kursen genom att studenterna helt enkelt skrev ned vad de tyckte om kursen, upplägget och sådant. Denna utvärdering gjordes då efter att samtliga uppgifter var inlämnade. Övriga hade enkätutvärderingar upplagda i det nätbaserade verktyget för ifyllning vid kursens avslutande, vilka dock inte användes i någon större omfattning av studenterna. Samtliga respondenterna använde sig även av en kontinuerlig utvärdering, baserat på sådant som framkom vid kommunikationen mellan deltagare och handledare. Exempelvis om deltagarna ställer många frågor om något, då har det varit otydligt och måste förbättras.

36

Hur examinerades studenterna ?

Grupp A: För godkänt krävs att alla uppgifter har gjorts, för högre betyg krävs en tentamen. Examinationen av studenterna sker kontinuerligt.

Grupp B: Examinationen baserar sig på insändningsuppgifterna. Insändningsuppgifterna har karaktären av både individuella och gruppuppgifter, mindre uppgifter och större projekt. Examinationen är kontinuerlig i den takt som insändningsuppgifterna kommer in.

4.7 Återkoppling

Hur påverkade utvärderingen följande kurstillfälle ?

Grupp A: Man tar med utvärderingen till nästa kurs, det går direkt in som pilen i modellen visar. En mix av allt det som kan beaktas, sånt som man tror och vet kan bli bättre

Grupp B: Samtliga kurser gav exempel på specifika åtgärder som förändrats mellan två på varandra följande kurstillfällen, mest mindre justeringar.

Hur hanterades feedback från studenterna under kursens gång ?

Grupp A: Det som kan ändras direkt ändrar man direkt, annat tar man med sig till följande kurstillfälle.

Grupp B: Det problem som framkom vid kontakt med studenterna bedömdes och i det fall