Empiriskt resultat utifrån ICT, capacity and barriers

Denna del av studien syftade till att undersöka vilken eller vilka av de fyra “barriärerna” som ideella organisationer, med verksamhet i Sverige, upplever som störst med bakgrund i teorin om ICT, capacity and barriers. De barriärer som listades var “resurser” i form av pengar och personal, “social medierkompetens” det vill säga kunskapen vid användandet av sociala medier, “strategi hos ledning” vilket inkluderar strategier och planer inom organisationen samt “närvaro på sociala medier” vilket är den tid och frekvens som läggs på sociala medier för marknadsföringssyften inom de ideella organisationerna.

Undersökningen av denna studie visade att en klar majoritet av de 97 respondenter som angav att de marknadsför sig, att barriären “resurser” var den faktor som begränsade deras marknadsförings mest.

Figur 5.

En klar majoritet svarade att resurser i form av personal och pengar är den primära faktorn till att de begränsas inom marknadsföringen. En av de främsta anledningarna till att just resurser anses som den primära barriären beror på de olika organisationernas storlek då många angett att de är en liten ideell organisation varför inte mycket kan spenderas på marknadsföring. Kostnaderna måste hållas nere för att upprätthålla trovärdigheten och integriteten hos organisationen så att givare fortsatt är villiga att donera till och engagera sig gentemot

organisationen. De mindre organisationerna har inte heller några fast anställda och behöver förlita sig på volontärer som vill hjälpa till, vilka oftast inte har någon utbildning inom marknadsföring och är därmed inte “professionella” inom yrket. Många anser också att det är personaltillgången som begränsar dem mest, då personal är någonting som är svårt att få tillgång till på den ideella marknaden.

Utöver detta måste ideella organisationer förhålla sin budget för marknadsföring till de riktlinjer som Svensk Insamlingskontroll satt upp, vilket begränsar dem till 25 % av alla insamlade medel. Hela 25 % åtgår inte heller till enbart marknadsföring utan ska fördelas på kostnader för administration och andra utgifter som är en verklighet för alla organisationer. De flesta på den ideella marknaden vill således att så mycket som möjligt ska komma ändamålet till godo och så lite som möjligt till kostsam marknadsföring. De flesta på den ideella marknaden vill således att så mycket som möjligt ska komma ändamålet till godo och så lite som möjligt till kostsam marknadsföring. För att nå ut brett med sin kommunikation behöver dessutom distribution av personal på arbetsplatsen prioriteras vilket är mycket kostsamt och någonting som många små ideella organisationer inte har råd med. Ett faktum som angetts är att det är svårare att “konkurrera” med de större organisationerna då de, förutom att de får in mer insamlade medel varje månad, även har större personaltillgång samt mer utbildad personal inom marknadsföring. Ytterligare någonting som nämns är att statliga myndigheter kräver stora mängder av rapporter av dessa ideella organisationer, varför detta måste prioriteras och att mer resurser fördelas åt rapporter än marknadsföring.

“Det är tidskrävande och allt svårare i moderna tider att (1) "sticka ut", (2) motivera till steget att ta reda på mer information och (3) slutligen aktivt välja oss och donera. Konkurrensen är hårdare och det finns många

olika organisationer och syften att donera till.”

“Närvaro på sociala medier” är den näst största barriären med nästan en tredjedel av alla svar från de 97 responderande organisationerna i denna studie. De anledningar som har angetts är att inte mycket tid kan läggas på sociala medier vid ideell verksamhet. Relationen med givaren är en mycket viktig aspekt men då organisationerna inte kan fördela mycket tid åt att bygga dessa relationer, som i dagsläget ofta görs med kommunikation via sociala medier, kan de inte heller försäkra sig att givaren faktiskt kommer att donera. Utöver tidsbristen beror inaktiviteten på sociala medier på tillgången på arbetskraft, då någon måste fördelas till arbetsrollen att

kommunicera med redan existerande och blivande givare. Att inte kunna fördela någon den arbetsrollen att kommunicera på sociala medier beror på avsaknad av resurser.

“Utmaningen för oss är att få till volontärjobb eftersom vi är en ideell verksamhet. Utmaningen blir att att alltid ska vara där och agera där vi behövs.”

“Sociala medierkompetens” utgjorde 9,3 % av respondenternas svar. Anledningen till denna procentsats kan bero på att de som arbetar med marknadsföring inom ideella organisationer oftast är volontärer som kan för lite om sociala medier och de möjligheter som erbjuds att skapa relationer med givarna. Sociala medier utvecklas också i hög takt varför det är svårt att alltid hänga med i utvecklingen, särskilt då man inte har tillräcklig tillgång till arbetskraft. Att utveckla och skapa den kompetens som krävs kostar således mycket och är något de flesta inte vill avsätta medel till då de hellre vill att insamlade medel ska fördelas till ändamålet. Begränsningar behöver dock inte bara leda till något negativt; en av de responderande menade att begränsningar kan föda kreativitet, vilket kan skapa nya tillvägagångssätt att marknadsföra sig på.

“Vi har inte någon anställd som arbetar särskilt med detta, vi är endast två personer på kansliet. Det innebär att vi även saknar professionell ”sociala medierkompetens” och tid för att utveckla ”strategier”.

“Strategi hos ledning” var barriären med minst antal svar. Endast två av de 97 respondenter som svarade på frågan angav detta som sin primära barriär vid marknadsföring. Anledningen var att organisationerna fortfarande var för små och okända. Insamlandet av medel är mycket svårare om givare inte känner till organisationerna. För att kunna få denna igenkänning hos målgruppen behöver organisationen etablera sig väl på marknaden först. För detta krävs strategier och planer, något som respondenterna angett att de i dagsläget inte har. Det kommer som en självklarhet att givare hellre vill donera till en organisation som de känner till än någon ny organisation som de ser en reklam om för första gången.

“Vi är fortfarande så pass okända [...] det är svårt att be om pengar till något som folk inte känner till - man kan bara gå till sig själv för att förstå det, jag ger hellre till en organisation jag hört talas om och har förtroende för än någon jag nyss såg reklam för. Vi måste först göra oss ett namn för att sen kunna be om