Innovationsplattform Norrby var ett av de fyra projekt som i stor konkur- rens våren 2013 beviljades medel via VINNOVA för att utveckla idéer och erfarenheter som kan främja ”Utveckling av Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer” (se vidare i Förord och Inledning). Inledningsvis fanns ett starkt fokus på nybyggnation, inkluderat bygg- och miljötekniska frågor, men alltmer kom ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter att utgöra en viktig del. Ett av de så kallade arbetspa- keten benämndes ”Inkluderande medborgarskap”, och innehållet i denna skrift speglar de tre delar som betonats i det arbetet: Cultural planning, de äldres livssituation samt barn och unga – samtliga delar med utgångs- punkt från boende i Norrby. Eftersom en stor andel barn och föräldrar
valde att delta i skolverksamheten vid Byttorpskolan efter nedläggningen av Norrbyskolan 2011 var det naturligt att i detta projekt vända sig till den skolan. Kontakter togs med skolledningen och en ledningsgrupp. Ett förslag om hur man pedagogiskt kan arbeta och stödja prosocial utveck- ling bland barn och unga presenterades och diskuterades. Poängen var att detta skulle kunna komplettera Hela Skolan-projektet och tillsammans med lärare utveckla erfarenheter och metoder som långsiktigt skulle kunna främja det vardagliga pedagogiska arbetet. Avsikten var att vare sig konkurrera med eller starta ett nytt projekt vid Byttorpskolan utan i stället komplettera Hela Skolan-projektet med vad som visat sig vara en fram- gångsrik metod och utprövats i andra sammanhang.
Under våren 2014 genomfördes tre träffar, varav två riktades till all skolpersonal. Vid den tredje träffen deltog skoledning och ledningsgrup- pen samt några lärare som visat intresse att i ett första skede pröva meto- den. Metoden innebär att kartlägga positioneringar och grupperingar i en klass. Kartläggningsmetoden (sociografisk metod) har visat sig kunna synliggöra gällande normer i en klass, varvid tydliggörandet av dessa normer tillmäts en avgörande betydelse för att kunna förbättra den socia- la samvaron och åstadkomma inkludering (Jenvén & Orlenius, komman- de). Att ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter och uppfattningar om kränkningar och exkludering ses i det här sammanhanget som centralt. Metoden kan vara ett viktigt redskap för att förstå förutsättningar och villkor för förbättringsarbete. Annan forskning pekar bland annat på att lärare inte alltid uppmärksammar och ser det eleverna erfar och inte heller agerar och ingriper som elever förväntar sig (Bliding 2004; Bartley 2007; Jenvén kommande).
KARTLÄGGNINGSMETODEN
Metoden kan kortfattat beskrivas på följande sätt: En positionerings- trappa presenteras för eleverna i form av en figur med fem steg (se fig 1). Eleverna ombeds att positionera och gruppera sig inom den egna klassen. Kartläggningsmetoden Sociografisk inventering utgörs av två delar: användningen av verktyget positioneringstrappan samt tillhörande samtalsfrågor, vilka formuleras i relation till specifika elevers situation samt skolklassens sociala samvaro i sin helhet.
Det individuella mötet med eleverna inleds med att de först får berätta lite om sig själva. Därefter används följande arbetsgång:
1. Trappan (fig. 1) presenteras för eleven.
2. Eleven ombeds att med hjälp av en klasslista sätta ut positioneringar på trappans vänstra sida. Om eleven anser att stegen inte svarar emot skil- da nivåer har eleven full frihet att exempelvis markera samtliga elever på samma nivå (inklusive sig själv).
3. På motsvarande sätt ombeds eleven att placera ut grupperingar på trappans högra sida.17 En elev kan ingå i mer än en grupp. Om eleven
uppfattar att någon är ledare i respektive grupp så markeras det genom understrykning av det namnet.
4. Eleven ombeds därefter att berätta om hur han eller hon tänkt kring sin ifyllda positionerings- och grupperingstrappa. Eleven ombeds ock- så att definiera trappans olika nivåer, det vill säga vad som skiljer de olika nivåerna åt.
5. Avslutningsvis sker ett fördjupat samtal utifrån frågeställningar som väckts om specifika elevers situation samt skolklassens sociala samvaro i sin helhet.
För att kunna förbättra utsatta elevers situation behöver läraren kunna förstå den komplexa väv som präglar sociala relationer i en skolklass. Me- toden kan ge läraren en samlad bild av klassens sociala samvaro. Genom att alla elever bidrar med information är det också lättare för läraren att garantera konfidentialitet och inte röja vem eller vilka av eleverna som förmedlat känsliga uppgifter (Jenvén & Orlenius, kommande).
Fig 1. Positionerings- och grupperingstrappa
5
Översta steget (nivå 1) = hög position Lägsta steget (nivå 5) = låg position
INDIVIDUELLA POSITIONER GRUPPERINGAR
4 3 2 1 4 3 2 1
TEORETISKT RAMVERK
I en större studie baserad på denna metod i en skolklass, åk 8–9, har soci- alpsykologiskt inriktade teorier, med nära koppling till kränkningar och mobbning, fungerat som teoretiskt ramverk (Jenvén, kommande). Ut- gångspunkten i den studien har varit förekomsten av omfattande kränk- ningar, där lärare trots arbete för att motverka problem inte lyckats utan önskat externt stöd i form av aktionsforskning. Ett mer generellt antagan- de som grund för metoden är dock att identifiering och synliggörande av sociala normer är avgörande för att främja prosocialt beteende hos elever- na. Normer utgörs av sociala konventioner och förväntningar, de utgör riktlinjer (uttalat eller outtalat) för handlingar och reglerar interaktionen i skilda grupper. Sociala normer är ofta tagna för givna, de brukar betraktas som ”normala” och fungerar som handlingsdispositioner (Kerr 1995; Terry & Hogg 2001; Baier & Svensson 2009; Orlenius & Bigsten 2013). Sociala normer utgör en enande faktor för sammanhållning inom en grupp men kan också innebära dess motsats: exkludering. Frågan om hur normer upprätthålls är därmed också knuten till kontroll och makt inom eller mellan grupper i klassen. Den som underkastar sig gruppens normer tillhör gruppen, i annat fall riskerar vederbörande att exkluderas (Jenvén & Orlenius, kommande). Sammanfattningsvis är syftet med kartlägg- ningsmetoden att den ska fungera som ett medel för att komma åt de normer som styr den sociala samvaron.18
RESULTAT
Entusiasmen och intresset var stort redan vid första träffen, många frågor ställdes men deltagarna ville också få mer information om hur man konkret kan arbeta med metoden. Vid det andra tillfället gavs fördjupad information och det bestämdes att en eller ett par klasser skulle pröva metoden. Skolledning och berörda lärare träffades därefter för ytterligare samtal. Vidare support erbjöds med möjlighet till avstämning efter de första träffarna med elever. Därefter hände – inget … Varför?
Det hade betonats av ansvariga som presenterade metoden, att den krävde att lärare som skulle genomföra kartläggning och samtal helst skulle göra det tillsammans med någon kollega, och vem skulle då ta hand om övriga elever? Det fanns extra resurser på skolan i anslutning till det ovan nämnda Hela Skolan-projektet, men som framgått blev resursfrågan även i det projektet djupt problematisk. Sammanfattningsvis kan konstateras att varken det förstnämnda eller det andra projektet
18 Normer kan också vara etiska, kulturella, estetiska etc. Men de kan även vara institutionella, dvs. kollektiva koder som präglar och
styr handlingsutrymmet i exempelvis skolverksamhet. Regler kan ses som formaliserade handlingsföreskrifter, vilka är knutna till formella sanktioner, medan normer vanligen är mer eller mindre knutna till informella sanktioner.
fick de effekter som avsetts. Det är i sig ett viktigt resultat, men vari bestod problemet?