Utvecklingen av energieffektivisering i byggnader har varit positiv. Mer än hälften av energin i Sverige kommer från förnybara källor. I Sverige minskar de nationella utsläppen av växthusgaser.
Energianvändningen är lika stor nu som 1970. De globala utsläppen av växthusgaser ökar.
Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion är stora och har inte minskat under 2000-talet.
Den totala energianvändningen per person i Sverige har minskat något under senare år. Energianvändningen var dock 2013 lika stor som 1970 – 375 TWh133.
Energianvändningen har minskat inom industri, bostäder och service men ökat för inrikes transporter. Hushållens energianvändning står för cirka 22 procent av den totala energianvändningen. Industri och byggverksamhet står för cirka 39 procent. Ett fåtal energiintensiva industribranscher – massa och papper samt järn och stål – står för merparten av industrins energianvändning. Energianvändningen i trans- portsektorn domineras av fossila bränslen och står för cirka 25 procent av landets slutliga energianvändning.
132 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken. Regeringens proposition 2013/14:39.
133 Total slutlig energianvändning per sektor. Energimyndighetens statistik – energiläget i siffor 2015, se http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget1/, hämtad i oktober 2015.
Figur 10. Användningen av fossila bränslen har minskat i Sverige, men står fortfarande för
en betydande andel av energitillförseln. Förnybara energikällor står för 52 procent av energi- tillförseln. I Sverige är de överlägset viktigaste förnybara energikällorna bioenergi och vatten- kraft.
De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, till största delen till följd av fossilbränsleanvändning134. I Sverige har utsläppen av växthusgaser
minskat med 25 procent sedan 1990 och vi är på god väg mot etappmålet om 40 procent minskning. Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion har ökat de senaste tjugo åren. Nästan två tredjedelar av de konsumtionsrelate- rade utsläppen sker i andra länder.
Internationellt finns ett omfattande klimatpolitiskt ramverk, med FN:s klimat- konvention UNFCCC, dess Kyotoprotokoll och Köpenhamnsavtal i spetsen. Inom EU finns en rad styrmedel kring energi och klimat, däribland direktiv om förnybar energi, energieffektiviserings- och ekodesigndirektiven, handelssystemet för ut- släppsrätter (EU ETS) och gränsvärden för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon.
134 Underlag för avsnittet har hämtats från Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö i Mål i sikte – analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Naturvårdsverket, Rapport 6662. 2015.
TWh
Vindkraft Vattenkraft* Värmepumpar i fjärrvärmeverk
Kärnbränsle** Övriga bränslen
(fossilt avfallsbränsle, torv m.m.)
Natur- och stadsgas Råolja och petroleum-
produkter***
Kol och koks
Biobränslen**** 0 100 200 300 400 500 600 700
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN OCH SCB
* Inklusive vindkraft fram till 1989.
** Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. *** Till och med 1989 inkluderas utrikes flyg i posten.
**** Övriga bränslen ingår i biobränslen före 1983.
Figur 11. Försäljningen av biodrivmedel har ökat i Sverige. Inom transportsektorn står bio-
drivmedel för ungefär en tiondel av energianvändningen. Till biodrivmedel räknas rena bio- drivmedel samt höginblandning och låginblandning i bensin och diesel.
Sverige har som mål att 2020 ska minst 50 procent av energianvändningen bestå av förnybar energi. Det målet har redan överträffats, mycket tack vare Sve- riges tillgång till vattenkraft. År 2013 kom 52 procent av energin som användes i Sverige från förnybara energikällor (figur 10). Vindkraften har byggts ut snabbt i Sverige, särskilt på land, och utbyggnaden av småskalig solenergi har gynnats av statliga stöd för installation. Elcertifikatsystemet har haft stor betydelse för att öka andelen förnybar energi i Sverige. Energi- och koldioxidskatterna med skatte- befrielse för biobränsle, har varit viktiga för att minska de svenska utsläppen. Tek- nikupphandling och investeringsbidrag bidrar också. Inom transportsektorn står biodrivmedel för ungefär en tiondel av energianvändningen135 (figur 11).
Utvecklingen av energieffektivisering inom våra byggnader har varit positiv, sär- skilt vad gäller uppvärmning. Användningen av fossila bränslen har minskat och en konvertering från olja till framför allt fjärrvärme, biobränsle och värmepumpar har skett. Den totala energianvändningen för bostäder och service har varit stabil sedan 1980-talet och sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser minskat mest
135 Biodrivmedel i transportsektorn per bränsle, inrikes. Energimyndighetens statistik – energiläget i siffor 2015, se http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget1/, hämtad i oktober 2015. TWh KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
relativt andra sektorer. Effektivare energianvändning för uppvärmning och varm- vatten bidrar till utvecklingen. De senaste åren har energikraven i Boverkets bygg- regler skärpts och energiklassning införts i energideklarationerna enligt samma modell som används för att underlätta för konsumenter vid köp av vitvaror.
Inom EU finns bland annat målsättningen att energianvändningen bör vara 27 procent lägre än en referensbana, kopplad till utsläpp av växthusgaser. Som en följd av energieffektiviseringsdirektivet ställs krav på att stora företag, inklusive stora fastighetsägare, vart fjärde år gör en energikartläggning med förslag till effektiviseringsåtgärder. Krav för energi- och resurseffektivitet tas successivt fram för olika produktgrupper, inom ramens för EU:s ekodesigndirektiv. De åtföljs ofta av energimärkningskrav enligt energimärkningsdirektivet.
Samhällsplaneringen har stor betydelse. Viktiga steg har varit utbyggnaden av fjärrvärmenät, kollektivtrafiksystem och klimatvänlig el- och värmeproduktion. Insatser pågår nu för att rikta samhällsplanering och infrastruktursatsningar mot att samhället ska bli mer transportsnålt för att bidra till minskad energiförbruk- ning, minskade luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser.
NATURVÅRDSVERKET, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, SKOGSSTYRELSEN, Jordbruks-
verket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning har ansvar att samordna uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål. De åtta uppföljningsansvariga myndigheterna sam- verkar med berörda aktörer under arbetets gång. Utöver dessa åtta myndigheter ska ytterligare 18 myndigheter enligt sina instruktioner verka för att nå genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen, samt bidra till uppföljningen.
De ansvariga myndigheterna har redovisat analys och bedömning av sina respektive mål i underlagsrapporten Mål i sikte136. I analyserna har myndigheterna
strävat efter att fokusera på de centrala styrmedel och åtgärder som syftar till att lösa de viktigaste utmaningarna för respektive mål.
De korta texterna i detta kapitel har tagits fram av Naturvårdsverket, efter sam- råd med berörda myndigheter. Vi har utgått från underlagen men i vissa fall har vi läst mellan raderna och kompletterat analyserna. Framförallt är det en utmaning att gå till botten med vilka drivkrafter och bakomliggande orsaker som påverkar utvecklingen för miljökvalitetsmålen.
136 Naturvårdsverket. 2015. Mål i sikte – analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i
fördjupad utvärdering. Rapport 6662.
KAPITEL 7:
De 16 miljö-
kvalitetsmålen
Belastningen av övergödande ämnen minskar och situationen blir bättre i vissa områden. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. Ut- släppen behöver minska ytterligare, framförallt från jordbruket och internationell sjöfart. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet behövs.
7. Ingen övergödning