• Miljöarbetet är hos många företag en affärsstrategi.
• Miljöarbete i näringslivet drivs på av lagar, regler och ekonomiska styrmedel,
samt drivkrafter som vilja att värna varumärket, kundernas miljökrav och kostnadsbesparingar.
• Näringslivets miljö- och klimatarbete bidrar till minskad miljöpåverkan,
men på samhällsnivå är det inte tillräckligt.
Många företag i Sverige bedriver ett aktivt miljöarbete114. Företag upprättar egna
miljömål och genomför åtgärder för att nå dem, särskilt inom klimatområdet. Många företag har ökat fokus på hela värdekedjan och på varors miljöpåverkan respektive miljönytta över hela produktens livscykel. Bland småföretagen uppger cirka 40 procent att de har ett aktivt miljöarbete. Generellt kan sägas att ju min- dre ett företag mätt i antal anställda och omsättning, desto mindre strukturerat och utvecklat är miljöarbetet.
Stora och medelstora företag har vanligen ett välstrukturerat miljöarbete som prioriterats upp de senaste åren. Samtidigt visar en studie att endast 71 procent av de 72 största svenska börsnoterade bolagen har en miljöpolicy och färre än hälf- ten redovisar uppföljning av åtgärder115. Bara ett av tio företag har mer långsiktiga
hållbarhetsmål än närmsta året. Statligt ägda bolag är ålagda att sätta upp stra- tegiska hållbarhetsmål och rapportera sitt hållbarhetsarbete. Med något enstaka undantag rapporterar nu de statliga bolagen enligt standard satt av Global Report Initiative, GRI116, men det är svårt att utläsa med vilka ambitioner miljöfrågor är
omhändertagna.
Miljöarbetet bedrivs som en följd av lagar, regler och ekonomiska styrmedel. Myndighetskrav utifrån miljölagstiftningen lägger ofta grunden för miljöarbetet hos företagen. Ekonomiska styrmedel är också betydelsefulla för att driva klimat-
113 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering. Boverket. Januari 2013.
114 Miljö- och klimatarbete i näringslivet – en översikt med fokus på drivkrafter och klimat. Naturvårdsverket, Rapport 6665. 2015.
115 Walking the Talk? A Report on the Sustainability Communication of the NASDAQ OMX
Stockholm Large Cap Index Companies. Mistra Center for Sustainable Markets (MISUM),
Handelshögskolan Stockholm. 2015.
arbetet. Många företag är positiva, eller i alla fall inte negativa, till ytterligare styr- medel, inte minst på klimatområdet, så länge de är konkurrensneutrala.
Företagens tillstånd enligt miljöbalken omfattar ofta krav gällande utsläpp av föroreningar till mark, vatten och luft samt krav om energi- och resurseffektivitet. Stora industrier har även krav på sig till följd av EU:s industriutsläppsdirektiv. Krav på näringslivets rapportering regleras även genom att A- och B-anläggningar enligt miljöprövningsförordningen ska lämna in en miljörapport. Förslag till ändringar i EU:s redovisningsdirektiv och bland annat årsredovisningslagen (1995:1554), innebär att alla stora företag, företag av allmänt intresse och moder- företag i stora koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med icke-finansiella upplysningar.
De nationella miljömålen visar vilka miljöfrågor som är viktiga för samhället och påverkar indirekt företagen när de utvecklar sitt miljöarbete. Målen har dock en begränsad roll som drivkraft till miljöförbättring i företagen, men det finns säl- lan någon motsättning mellan de nationella målen och näringslivets miljömål.
Utöver styrmedel och nationella miljömål framträder flera positiva drivkrafter hos företagen. Värnandet om varumärket, ryktet och positioneringen på mark- naden är viktigt, eftersom ett misslyckat miljöarbete riskerar att skada företagets anseende hos allmänheten och hos kunderna. Kundernas miljökrav och andra intressenters krav är en central drivkraft. Miljöarbetet har därför hos många före- tag blivit affärsstrategi. Energieffektivisering och resurseffektivare materialflöden kan samtidigt minska kostnader och det är en viktig drivkraft, inte minst för före- tag inom industri och tillverkning.
Utmaningarna för näringslivet är olika beroende på vilken sektor som granskas. De ser också olika ut beroende på var i produkternas värdekedja företagen och branscherna befinner sig. En stor utmaning för handeln är de ökande kraven på spårbarhet hos produkterna. En annan utmaning är att hantera kraven på en om- ställning till en cirkulär ekonomi. Enligt Textilindustrierna behöver miljöbelast- ningen i hela livscykeln minska med 70 procent. Det innebär att insatser behöver genomföras både för vatten- och energiförbrukning, kemikalieanvändning och bekämpningsmedel. Det handlar även om att öka återvinningen av kläder och textilier. Ett tydligt framtida hot för svensk livsmedelsindustri är ett förändrat klimat vilket bidrar med osäkerhet om tillgång av råvara och långsiktigt kan inne- bära stora förändringar av val av gröda och plats för odling. För byggbranschen är den främsta utmaningen att minska koldioxidutsläppen från byggprocessen och samtidigt få lönsamhet i arbetet. Fordonsindustrins främsta utmaning är att nå utsläppsfri tätortstrafik och att minska godstransporternas användning av fos- sila bränslen. Stora delar av den energiintensiva industrin ser koldioxidutsläppen från användningen av fossila bränslen i industriprocesserna som den största utma- ningen.
Miljöarbetet i näringslivet bidrar till samhällets strävan att närma sig miljö- målen. Att miljöarbetet i företagen bidrar till miljömålen är inte detsamma som
att företagens verksamhet inte belastar miljön. Många verksamheter har i grunden en negativ miljöpåverkan. Företagens miljöarbete minskar dock denna miljöpåver- kan. Andra företag har, genom att bidra med miljöteknik och miljölösningar som minskar miljöpåverkan från andra verksamheter, en positiv miljöpåverkan. För att få det stora flertalet företag att utveckla sitt miljöarbete behöver både nationella och internationella styrmedel utvecklas. Det behöver göras i den mån det kan kon- stateras att marknaden själv inte har egna drivkrafter eller för att samhället ska kunna bidra till att undanröja hinder för innovativa lösningar.
DE SVENSKA MILJÖMÅLEN ANGER VAD SOM KRÄVS för att vårt svenska samhälle ska
anses vara ekologiskt hållbart. Miljökvalitetsmålen beskriver önskvärt tillstånd i den svenska miljön. Generationsmålet ger vägledning, för alla aktörer i samhället, för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljö- kvalitetsmålen ska nås. Omställningen ska inte medföra att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.
Samhällsomställning innebär förändrat agerande på alla nivåer i samhället på sådant sätt att vi når ekologisk och social hållbarhet. FN:s globala hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals117, adresserar dessa frågor och kan bidra till att
skärpa och tydliggöra det svenska miljömålssystemet. Staten kan påverka takt och riktning på omställningen med styrmedel och åtgärder.
I det här kapitlet beskriver vi kort tillståndet i miljön och utvecklingen i miljö- arbetet, med utgångspunkt i generationsmålet.
Liknande utmaningar nationellt och globalt
Vi har miljömålen i sikte men har ännu inte nått fram. Endast två av de sexton miljömålen118 ser ut att vara möjliga att uppnå i tid, Skyddande ozonskikt och
Säker strålmiljö. Utvecklingen går åt fel håll för Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. För några mål är utvecklingen osäker och för några går det åt rätt håll, men inte i en tillräcklig takt för att nå målen. Orsakerna till att målen inte nås skiljer sig åt mellan målen, och gapet till måluppfyllelse är olika stort.
117 www.hallbarhetsmalen.se, hämtad i oktober 2015
118 I kap. 7 redovisar vi kortfattat analys och förslag till insatser för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.