Enligt informanterna har idrottslärare en unik möjlighet att skapa ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande på ett lustfyllt sätt. Informanterna betonade hur viktigt idrottsämnet är för att varje elev ska ges möjlighet att hitta en fysisk aktivitet som passar var och en och som han eller hon vill fortsätta med i framtiden. De flesta av våra informanter såg denna uppgift som en av de viktigaste för idrottslärare i ämnet idrott och hälsa. Informanterna anser att eleverna ska får prova många olika aktiviteter som även går att använda som motionsform i vuxenlivet.
Genom närvaro av mig där jag följer elevens utveckling och med min erfarenhet kan jag också se, dels vad eleven ser ut att ha läggning för och se vilka moment i idrotten som eleven ser ut att trivas med och känna glädje för. Samt att föra en dialog och samtala med eleverna individuellt. (C)
Medan Lärare A och D utrycker sig på liknande sätt, att om eleven får ett intresse för någon fysisk aktivitet under idrottslektionerna ökar det möjligheterna att eleven är fysiskt aktiv även på fritiden och inspireras till att motionera regelbundet även i framtiden. Lärare E menar en förutsättning för att skapa ett intresse hos eleverna är att man själv tycker aktiviteten är roligt ifråga och att man gör ämnet intressant. Det blir då lättare att entusiasmera eleverna och hon brukar fråga eleverna vad de är intresserade av. Sedan hjälper hon till med att kontakta olika klubbar som kan ha den aktivitet som eleven är intresserad av. Hon menar att ytterligare ett sätt att få eleverna intresserade av
36
fysisk aktivitet är att erbjuda olika aktiviteter som tillexempel ett dansprojekt med hip
hop och streetdance men även golf. För det fångar väl upp någon menar hon. Lärare F säger att:
De elever som inte är aktiva eller står lite vid sidan av... eller inte har kläder med sig. Jag försöker ge dem några övningar vid sidan om... så under lektionen får de också göra några övningar. Bara de testar... de kanske är rädda eller skäms. Jag försöker få de ... att de ska slappna av och göra några övningar vid sidan av... Så med tiden kommer de faktiskt in i det när de ser att det inte är så farligt.(F)
Lärare G försöker att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att ”bjuda på sig själv”. Hon säger att hon ”visar att saker kan vara roligt även om man inte är så bra på det, så kan man ha skoj tillsammans ändå.” Hon menar vidare att ”även om jag är jättedålig på att skjuta på mål eller att kasta en basketboll i en basketkorg så kan jag ha roligt ändå. Alltså tror jag att glädje är rätt viktigt”. Hon säger också att det är viktigt att eleverna får vara delaktiga i lektionen där de får påverka och får säga vad de tycker och tänker. Lärare H försöker att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom varierat undervisningen så mycket som möjligt. Lärare I säger att det är viktigt att eleverna får vara med och” bestämma, det ökar då elevernas engagemang. Jag bjuder också in olika föreningar för att väcka elevernas intresse för fysisk aktivitet. Eleverna får därigenom möjlighet att kanske hitta något de är intresse av.”
Vilka fysiska aktiviteter i din undervisning går att utöva över generationsgränserna?
Väldigt många men några exempel är dans, racketsporter, golf, friluftsliv, konditions och styrketräning, kampsporterna som t.ex. Tai chi och Karate. Men det handlar inte så mycket om sporten som sådan utan mer om vilket hälsotillstånd du har upp i åren. (C) Lärare E, G och F har liknande åsikt de menar att om man bara anpassar farten och nivån så skulle alla bollspel och raketsporter och även att springa passa bra att utöva även senare i livet. Lärare H säger att ”jag tycker att all idrott är tidlös. Vilka aktiviteter man kan ägna sig åt är mycket beroende på vilka förutsättningar man själv har när man blir äldre.” Han menar vidare att de aktiviteter vi arbetar med nu kan man också utföra senare i livet. Lärare I säger att ”lekar fotsätter man kanske inte med när man blir äldre, men däremot dans orientering, simning, löpning, bollsporter och kampsporter.”
37
Flera informanter menar att genom fysisk aktivitet och känna att man ”lyckas” så stärks elevernas självkänsla och därmed deras självförtroende. De sa också att det är viktigt att eleverna får en positiv upplevelse av fysisk aktiv och tycker att det är roligt att motionera. Informanterna ger överensstämmande svar om att idrottsundervisning i skolan är en unik möjlighet för eleverna att skapa ett intresse för fysisk aktivitet och att röra sig på fritiden. Informanterna har i stort sett en likartad syn på hur man ska arbeta för att engagera och väcka intresse för fysisk aktivitet hos eleverna. Informanterna anser att det är viktigt att presentera så många olika alternativ som möjlighet till fysisk aktivitet. Många av våra lärare ansåg också att bollsporterna var den mest framträdande aktiviteten i undervisningen. Lärare A, C, D, E och F ansåg också att det var viktigt att stimulera nyfikenhet hos eleverna och även att individanpassa idrottsundervisningen så att alla elever känner att de kan vara med och känna att de lyckas. Lärare B sa att ”genom att göra lektionerna så pedagogiskt bra och med en god metodik som gör att alla kan känna att man lyckas i det man gör hela tiden”. Detta anser många av lärarna leder till ökad motivation hos eleverna. Lärare A och B tyckte även att det är viktigt att skapa en god relation och dialog med varje enskild elev då det är viktigt att alla blir sedda och får uppmuntran i undervisningen. Lärare E menar att hon genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt, så får alla elever känna att de är duktiga på någonting.
Hur bedriver du undervisningen så alla kan vara med?
Först är det viktigt att alla blir sedda och uppmuntrade och berömda då de lyckas och då de har det svårare så får jag individualisera min undervisning så att de som har det svårt kan få delövningar och uppmuntras att försöka och inse att man är inte är färdig direkt. En del klarar saker vid första försöket och andra behöver flera försök, men det viktigaste är att man försöker, för med försöken kommer resultaten förr eller senare. Och att man inte pressar dessa elever, utan min relation till eleverna ska var att de känner sig trygga med mig. (A)
Lärare C säger att han ”Pratar mycket för varan och har en väl varierad idrott.” Detta för att väcka ett intresse för fysiska aktiviteter. Lärare D ansåg att idrottslärare så pedagogiskt och metodiskt som möjligt bör presentera många olika alternativ till att röra på sig och att man stimulerar nyfikenheten hos eleverna och att man bygger relationer till eleverna. Lärare B, G och I lät sina elever komma med förslag på idrottsaktiviteter för att få dem att känna delaktighet och att de därigenom får en möjlighet att påverka
38
idrottsundervisning. Lärare E säger att hon ”försöker ta in många moment där man ska liksom bättra sig själv bara och inte så mycket där man kan jämföra sig med de andra.” Lärare F försöker att anpassa undervisningen till elevernas olika nivå. Han försöker också att ge extra hjälp till de fysiskt inaktiva eleverna. Han säger ”elever som inte är fysiskt aktiva tar jag åt sidan där jag försöker visa... när de ser att det inte är så farligt... så försöker de själva.” Lärare G erbjuder elever med motoriska svårigheter idrott utanför deras idrottstid för att träna upp sin motorik. Hon menar att en viktig förutsättning för att kunna delta i fysisk aktivitet och känna att man är delaktig under idrottslektionerna är att man har bra motorik. Lärare H säger att:
Jag tror att det är viktigt att försöka hjälpa eleverna hitta någon fysisk aktivitet som de är intresserade av. Det gör jag genom att ge dem en varierad undervisning. Då försöker jag vara lyhörd och frågar ibland vad de vill göra. För alla är ju inte intresserade av bollaktiviteter som fotboll, basket, handboll, volleyboll. (H)
Lärare B försöker skapa intresse och positiva upplevelser genom att ge eleverna stort inflytande på undervisningen genom att eleverna får komma med förslag och önskemål om lektionsinnehåll. På frågan om intresset för idrottsundervisningen och fysisk aktivitet förr och i dag kom upp ansåg de flesta informanterna att eleverna var mer fysiskt aktiva ”förr i tiden.” Lärare D säger med en ”trettioårig erfarenhet och lika lång statistik så kan jag se att på testlopp i uthållighet så springer eleverna på 5-6 minuter sämre tid idag på 3000 meter än vad man gjorde under mina första tio år på grundskolan.” Vidare säger han. ”D.v.s. om man över huvudtaget orkar ta sig runt. Självdisciplinen att ta sig runt är också mycket, mycket sämre idag. Och det gäller även styrkan hos eleverna.” eller som lärare A uttryckte sig:
I och med datoriseringen, iPad och mobiler bland mycket annat så har många elever blivit bekväma och så har vi, föräldrarna som sopar banan för ungarna så att de inte behöver ta ansvar längre varken för sig själv eller vad andra gör, så har man inte samma intresse längre och allt för många barn sköter i det sammanhanget inte heller sin personliga hygien. Allt ska vara roligt och helst inte jobbigt alls. Och då talar vi om de två tredjedelar av barnen som inte rör sig. (A)
Lärare B och I kunde inte uttala sig i frågan om intresset för fysiska aktiviteter ”förr och nu” kan kanske bero på att lärarna inte arbetat så länge i yrket. Lärare E och I tyckte att undervisningen är mer teoretisk idag än vad den var förr och att friluftsliv har fått större plats i läroplanen. Lärare E menade också att eleverna idag kanske inte kan göra lika
39
svåra saker i viss redskapsgymnastik. Hon menar vidare att många elever inte är lika fysiskt aktiva på sin fritid som de var förr. Hon säger att ”jag lärde mig själv hjula och kullebytta för det lekte vi fram på räck och sådant ... Jag tycker inte barn gör det på det viset i dag, utan de gör andra saker i stället.” Lärare F säger att han endast har arbetat några år i yrket och ser därför inga större förändringar. Lärare G säger att i undervisningen i min skola har det skett förändringar förr var det klassläraren som hade idrottslektion i årskurs ett och två och man fick en idrottslärare först i årskurs tre. Nu får man en idrottslärare redan från årskurs ett. Lärare H säger att förr var man mer ute och då rörde man sig mer naturligt än vad man gör idag. ”Man sprang ut så fort man fick chansen.” På frågan om skillnader i intresse för fysiska aktiviteter mellan de yngre och äldre eleverna så säger flertalet av informanterna att de yngre barnen är mer aktiva än de äldre barnen och spontanaktiviteten minskar med stigande åldrar hos elever. Lärare E säger att betygen påverkar intresset för fysiska aktiviteter mer bland de äldre eleverna än de yngre eleverna. Hon menar också att det blir andra intressen sedan som tar över, när eleverna blir äldre. Lärare F säger att ”de yngre de är... mer lekfulla, de vill leka. De äldre de... de orkar inte de är lite lata.” Lärare G säger att:
De yngre är betydligt mer motiverade, de har en helt annan glädje liksom. När man träffar dem i korridoren efter lektionen slut, så pratar de redan om nästa vecka. Nu undervisar jag inte högstadiet, men jag vet ju att många där gillar idrott, men jag tror också att det handlar om en pubertetsfråga det händer mycket då. Som barn är man inte lika fixerad vid det kroppsliga som äldre barn är, så jag upplever eleverna som mer positiva ju yngre de är. (G)
Lärare H upplever att det är betydligt lättare att motivera de yngre eleverna till fysisk aktivitet på idrottslektionerna för de tycker att det mesta är både roligt och spännande. Han säger också att ”i årskurs sex och sju börjar eleverna tycka att vissa saker är jobbiga. Nu måste man helt plötsligt börja duscha och ta bort smink. Då säger en del flickor nej! Jag vill hellre se bra ut under lektionen.” Lärare I säger att med de ”yngre eleverna är det lättare att få med sig hela gruppen på idrottslektionen då många är motiverade till fysisk aktivitet. Många bland de äldre eleverna är inte lika motiverade till fysisk aktivitet. De deltar därför inte under idrottslektionerna”
Lärare D säger att hos de yngre barnen finns det mycket kvar av spontanidrottandet på t.ex. rasterna och de yngre barnen tvingas ut på rasterna medan man skaffar möbler och annat till högstadiets elever så att de kan sitta inne och ”häcka” på rasterna. Idrottsundervisningen var förr mer prestationsbaserad ansåg informanterna. Lärare A
40
säger att förr var allt mer prestationsbaserat, hoppa så högt så får du en två, så högt så får du en trea eller bocken en tvåa, plinten på tvären en trea och på längden en fyra o.s.v. Idag bygger idrotten på att göra eleverna nyfikna på ämnet att de vill lära sig och finna glädje i att röra sig. Skolan ska idag ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet framkom av informanternas svar. Det är ännu viktigare med fysisk aktivitet i dag än vad det var tidigare. För vi är mer stillasittande och fysiskt inaktiva idag säger informanterna.
Med ett samhälle där fler och fler har stillasittande arbete och med felaktig kost kommer fler och fler att nyttja en redan ansträngd sjukvård. Stresståligheten blir också sämre och även det leder till allvarliga sjukdomar (B)
Att sämre kondition och hälsa påverkar eleverna i skolan framkom av informanterna svar och många av dem anser också att barnen blir tröttare och presterar sämre resultat. Det framgick också av svaren att detta skapar en passivitet som sedan avspeglar sig i skolarbetet och riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Man blir bekväm och kommer inte heller att ta det naturliga motionerandet på allvar.