Hur gör du för att väcka ett intresse för fysiska aktiviteter hos eleverna? Har du några specifika undervisningsstrategier?
Vilka fysiska aktiviteter i din undervisning går att utöva över generationsgränserna?
Hur behandlas fysiska aktiviteter som går att utöva under hela livet?
Finns det någon speciell undervisningsstrategi som du tror kan bidra till att öka elevers och intresse för vidare fysisk aktivitet?
På vilket sätt kan du som idrottslärare hjälpa de fysiskt inaktiva eleverna till fysisk aktivitet och delaktighet?
Hur bedriver du undervisningen så att alla kan vara med?
60 som passar just den eleven?
Hur gör du för att väcka ett intresse för hälsa hos eleverna?
Hur diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna? Vad lär du eleverna i motionskunskap och egenvård?
Hur tar du upp vardagsaktiviteternas effekt på hälsa och välbefinnande,?
Hur arbetar du med elevers attityder och värderingar då det gäller livsstilsfrågor på ett aktivt reflekterande sätt?
Hur lär du eleverna att analysera och värdera olika aktiviteter ur hälsosynpunkt och att sätta egna mål för sin fysiska aktivitet?
Hur ofta diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna?
Vid vilka tillfällen diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna?
Årsplanering
Hur anser du att en terminsplanering ska vara utformad? Hur fördelas de olika delarna/temana inom idrott och hälsa?
61
Intervju med idrottslärare E
Allmänna frågor
– Hur länge har du arbetat inom yrket? – 9–10 år som idrottslärare.
– Hur gammal är du? – 35 år
– Vilket ämne/ämnen undervisar du i? – Idrott.
Är du behörig i ämne/ämnen – Ja
– Stadier, typ av skolor?
– I denna skola har jag jobbar i fyra år. Innan det vikarierade jag lite på gymnasiet, och även på en annan högstadieskola.
– Vilken skola vad det?
– Det var X-skolan i Malmö rätt högpresterade elever inte särskilt mångkulturell. Nu är väl allt mångkulturellt i Malmö.
– Hur tycker du att fysisk aktivitet/inaktivitet är ett problem i samhället? – Hur jag upplever det alltså?
– Ja hur du upplever eleverna.
– Det har blivit en försämring alltså, de orkar inte lika mycket på lektionerna längre, som de gjorde när man började. Det märks ju att de har en vad ska man säga passiv livsstil utöver skolan. Fler som är överviktiga i klassrummet tycker jag också. Tidig övervikt skulle jag vilja säga.
– Vad ger det att eleverna tränar och motionerar på fritiden? – Vad det ger för mig i skolan eller generellt för dem?
62 – För eleverna.
– Ja det ger ju jätte mycket för dem, de blir sociala på ett annat sätt alltså, de fungerar bättre i skolan ... på något vis ... för de har varit i andra sammanhang. Att träna en fritidsaktivitet typ 2–3 gånger i veckan ger ju en bättre kondition ... än två gånger i veckan ... som vi har idrott här hjälper ju inte. Sedan tycker jag, ju mer de tränar desto hårdare idrotter och ju fler pass de har i veckan desto mer fokuserade är de i skolan. De som har allra högst betyg tränar oftast något.
– Fysisk inaktivitet hur kan det vara ett problem i skolan? – Man märker på dem att de är tröttare.
– Hur har elevernas allmäntillstånd förändras genom åren? – De är mer passiva om man säger så ... lata.
– Hur har skolans idrottsundervisning förändrats genom åren avseende fysisk aktivitet?
– Läroplanen har gjort det mer teoretiskt tycker jag ... Hm ja vissa saker har fått större plats i läroplanen som man måste ta med, som friluftsliv liksom. Men ... hm det är alltså lite så, ja man kan kanske inte kan göra lika svåra saker i ... viss redskapsgymnastik tillexempel. Vi kan ju se just det för de har aldrig fått någon som ... Jag kan själv säga att jag lärde mig själv hjula och kullebytta för det lekte vi fram på räck och sådant ... Jag tycker inte barn gör det på det viset i dag, utan de gör andra saker i stället. Det är jättemånga som inte kan hoppa hopprepp längre man gör inte det på det viset som vi gjorde.
Ja det är klart att det gör de här på skolan... ute på fritids och sådant, de gör ju det... men man gör det inte själv så att säga på sin fritid.
– Hur har elevernas intresse för att delta i skolans idrottsundervisning förändrats över tid?
– Hm ja det tycker jag är ungefär det samma fast vi är rätt bra på att följa upp det här. Jag tycker inte att man kan skolka så mycket. Jo det är klart ökning på det viset att det är fler som mår psykiskt dåligt och har psykiskt och sociala problem … var man inte kan delta i skolan generellt. Det tycker jag har ökat men inte specifikt i idrottsämnet. Utan … men just med det här att man är utsatt och kanske lite mer i
63
idrotten skulle jag vilja säga är med att byta om och det där. Jag tror att man är mer medveten om sådant. Ja o lite så ... att ja man är mer kroppsideal fixerade. Det är jättemånga som har psykiska och sociala problem tycker jag. Som jag inte tycker fanns, när jag själv gick i skolan men det gjorde det säkert också i vis mån.
– Hur märker du skillnad i intresset för fysisk aktivitet mellan de yngre och äldre eleverna?
– Mm... handlar det om betygen så lite spelar ju det in alltså att man anstränger sig just för betygets skull men ...Nej jag kan inte säga det om de klasser jag har ... att det är ungefär detsamma jag skulle inte vilja säga att man tappar i alla fall inte i skolidrotten. Sedan tror jag att klubbar och sådant märker det att äldre… alltså det blir andra intressen sedan som tar över. Jag tror att man inte hinner träna riktigt men jag tror också, att betygen spelar in, att man är så pass lojal för betygens skull och inte skolkar.
– Frånvaron bland de yngre eleverna?
– Vi ringer hem när de inte är med när det inte är godkänt alltså det följs ju upp... är man borta mycket för sjukdom och sådant tar syster hand om det... så de äldre kan inte vara borta så mycket som de yngre kan. Men jag ser alltså att man kan se att de som är lite överviktiga sätter sig gärna ner de får ju jättelätt skador, men de är ombytta och är med liksom men det är gärna ”oj jag sträckte mig lite där”.
– Hur får eleverna positiva upplevelser av fysisk aktivitet i skolan?
– Ja vi försöker variera det så mycket som möjligt så att alla får känna att de är duktiga på någonting alltså... alla får göra någonting, som de tycker är kul och ibland gör man någonting som eleverna tycker är mindre kul (skratt). Med variation ... försöker jag att ta in nya saker för att utnyttja varandras kompetenser ... Även när vi har praktikanter och sådant, om de tränar någonting som vi inte är så duktiga på, så försöker vi... liksom erbjuda dem idrotter som kanske inte är så krävande alltid men ändå någon aktivitet ... Vi samarbetar med fritis och olika föreningar lite då och då... tillexempel när de är på fritis kan de ha olika aktiviteter och via samarbete med olika föreningar så upptäcks kanske någon talang.
– Finns det några riktlinjer för skolans hälsoarbete?
64 årskurs 3 till 9...
– Kan du ge exempel?
– Ja vi har faktiskt nu ... det första som kommer i vår så är det fotbollsturnering eller, så väljer man in sig på sällskapsidrotter lite lugn yoga, brännboll, kubb, boule och sådant som man ändå är aktiv på ... men utan att gå någon promenad liksom sådan här orienteringspromenad i staden liksom ... alltså man får välja på antingen fotbollsturnering med klassturnering liksom. Sedan har vi en friluftsdag då vi har orientering på olika ställen beroende på vilken nivå man är på i årskurserna. Och sedan har vi ... på hösten brukar vi köra friidrott då vi hyr in oss på friidrottsarenorna. Då blir det mer på riktigt och då samlar man poäng som klass. Det är inte så viktigt hur duktig man är själv, utan att man samlar poäng till klassen. En sak jag har märkt med poängsystemet är (skratt) att vi fick ... att vi inte kunde kräva att de skulle hoppa så långt eller så för poängen som vi kunde göra för x antal år sedan. Vi fick ändra om det för ... det var för svårt. Man måste ju uppnå högsta poäng i något.