– Hur gör du för att väcka ett intresse för fysiska aktiviteter hos eleverna?
– Jag försöker... jag försöker att inte ha för mycket ... alltså jag tycker det är jättebra att man har tagit bort sådana här som man hade förr, att si och så långt ska du springa för att få det betyget och sådant. Jag försöker säga att det här inte är viktigt utan det viktiga är att man genomför det liksom, att man pushar sig själv att man tävlar mot sig själv bara. Jag försöker ta in många moment där man ska liksom bättra sig själv bara och inte så mycket där man kan jämföra sig med de andra liksom. Jag försöker variera undervisningen så mycket som möjligt, jag har aldrig... två likadana aktiviteter efter varandra varken individuellt eller i lag liksom.
– Individanpassat?
– Ja i viss mån är undervisningen individanpassad. Det är stora klasser här och liten plats (skratt) men jag försöker. Vid skador och sådant så får eleverna tillfälle att tillexempel köra sitt sjukgymnastikträningsprogram och sådant på idrotten, så man inte är helt borta från lektionen när man kör sitt eget träningsprogram. Har man varit skadad en längre tid så kan man få lite teori och sådant liksom ... så man liksom inte tappar bort sig i idrottsundervisningen ... Jag försöker göra sådant som alla kan delta
65
i ... alltså även ... alltså så att man inte känner att man är den där tjocka som inte någon vill ha med i laget. Jag försöker på lektionen att undervika sådant som gör/ger konflikter. Ingen får någonsin bestämma lag eller önska vem de vill var med eller någonting sådant.
– Har du några specifika undervisningsstrategier?
– Jag försöker göra sådant som ... underviker andra konflikter alltså sådant som tar stor plats just i de här åldrarna... liksom vem som vann, om det var jämna lag eller vem fel det var. Jag försöker alltid lägga felet på mig i så fall (skratt). Jag försöker ha en god stämning under undervisningen, då blir aktiviteten roligare.
– Vilka fysiska aktiviteter i din undervisning går att utöva över generationsgränserna?
– Det mesta, det är bara att dra ner farten (skratt) skulle jag vilja säga. – Kan du ge något exempel?
Alla raket sporter kan du spela uppåt, alltså alla ... det är ju kanske ... allting går ju spela uppåt åldern egentligen alla bollspel, racketspel och sådant. Om man bara anpassar farten och nivån. Ut och gå kan man ju göra eller springa lite.
– Hur behandlas fysiska aktiviteter som går att utöva under hela livet? – Samma svar som föregående fråga.
– Finns det någon speciell undervisningsstrategi som du tror kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet?
– Jag tror alltid att man kan få upp ett intresse hos elever om man själv tycker det är roligt och att man gör ämnet roligt och intressant. Att man kan entusiasmera dem liksom till det ... Det jag ser egentligen ... många alltså ... många just de familjer där det skulle behövas att barnen gjorde någonting rent socialt och rent träningsmässigt så är det ju ofta pengar och tid och sådant som styr.
– På vilket sätt kan du som idrottslärare hjälpa de fysiskt inaktiva eleverna till fysisk aktivitet och delaktighet?
– Jag brukar försöka hjälpa dem alltså ..jag brukar försöka säga att det finns så mycket idrotter man kan liksom göra som inte ... alltså så ... och så brukar jag fråga dem
66
vad de är intresserad av. Sedan brukar jag faktiskt hjälpa till med att ringa, klubbar ibland och liksom kolla upp saker och ting till dem. Eftersom deras föräldrar kanske inte är så bra på att göra sådant … Jag brukar serva dem med kontakter liksom och lite sådant och sedan som sagt, så tar vi in aktiviteter från klubbarna.
– Har ni några specifika aktiviteter här på skolan?
– Vi har haft dansprojekt här, lite hip hop och streetdance har det varit ... det fångar väl upp någon. Just nu har vi friidrottsprojekt med ... vad är det... ettor till femmor en dag i veckan för att prova på olika saker, så vi har lite sådana ... alltså så... så de kan se att det inte är svårt att ta till sig aktiviteter. Vi har även haft golfprojekt också ... alltså vi har försökt... med lite olika saker just kanske sådant som... Friidrott har vi på skolan, då har de ofta fått prova på sådana saker som inte vi har möjlighet till här som häck med eltidtagning för att visa på lite mer avancerade och spännande saker. Och golf är ju svårt att ha här, så då har vi varit iväg.
– Hur bedriver du undervisningen så att alla kan vara med?
– Jag försöker så långt som möjligt ... liksom att anpassa undervisningen så att alla kan vara med ... men jag vet att någon gång, har det varit helt omöjlig. Då har vi plockat bort ämnet alltså ... om de alltså... på grund av sjukdom ... så har vi någon som hade en skada, det gick då inte vara med på skolidrotten för den eleven. Men annars försöker vi få med alla liksom. Men tillexempel sådana saker som har hindrat, kan vara att de inte velat byta om med sina kompisar, då har de fått gått in fem minuter tidigare då de bytt om och duschat. Vi försöker lösa de hinder som finns om det är möjligt.
– Hur ger du eleverna kunskap om hur man formar sin fysiska aktivitet på ett sätt som passar just den eleven?
– Det är mycket ... som det kan vara ... alltså liksom... det kan vara var man bor, om familjen har möjlighet att ta sig någonstans, eller inte ... om det ska vara här i närheten, i närområdet och lite sådana saker försöker jag titta på. Sedan så försöker jag presentera olika typer av träning, om vad som är bra för vad, liksom ... för kroppen om det ska vara intervallträning eller om man ska ha belastningsträning, man får prova på olika typer av träning här på skolan, då kanske man ser själv ... man ser själv vilken träning som passar just mig. Men det är ju så mycket med
67
familjesituationer... här ute kan det vara det ... här är ganska mycket tränare i närheten också ... de kanske inte har bil heller.
– Hur gör du för att väcka ett intresse för hälsa hos eleverna?
– Alltså här på skolan är det inte så mycket på idrotten mer än just, hur mycket man bör träna, lite mat och om vad som påverkar kroppen, lite tobak och sådant. Sedan har NO och hemkunskapen rätt stora bitar där ämnet fördjupas liksom ... så vi tar det ganska ytligt här kan jag säga ... men vi försöker samarbeta lite inom skolan. Vi har en godisfri skola tillexempel så vi försöker ... ingen godis inne på skolan ...
– När tar du upp hälsa i undervisningen?
– Jag brukar försöka att lägga in hälsa när jag har aktiviteter alltså ... men inte så mycket med mat och kost skulle jag vilja säga. Jag tar upp hur träningen påverkar kroppen, hur man tränar och hur, detta påverkar blodet och sådant. Just rökning och lite doping och sådant försöker jag lägga in. Men maten är nog mest i hemkunskap måste jag säga. Jag tar upp dopningen liksom och det som just påverkar träning och så lite skador. Skador och sådant har vi mycket alltså när man har aktiviteter, hur man ska mota det för att undvika det och betydelsen av uppvärmningar.
– Hur diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna?
– Ja det är lite så att jag försöker väva in det så att säga i undervisningen. Jag försöker att ha något teoripass per läsår men inte för många jag tycker skolan är så pass teoretisk ... liksom ... de får det i NO alltså ren teori ... men sedan så är det bra. Jag tycker att det gör det mycket roligare om man kan göra det praktiskt och samtidigt visa liksom.
– Vad lär du eleverna i motionskunskap och egenvård? – Menar du vad man bör göra?
– Ja tillexempel i egenvård som dusch och sådant?
– Alltså ja det är också ett problem (skratt). Eleverna duschar inte längre och föräldrarna backar ofta upp det och då står man lite stilla. Det är så mycket med vem som tittar på vad och vad som fluktas om vem, om läraren tittar, om jag skulle stå i omklädningsrummet. Jag har lite lagt ner det kan jag säga. Vill man inte duscha så ”skit i det då” om dina föräldrar backar upp dig ... men jag säger ju också vad, som kan hända alltså, svampinfektioner och allt man kan få. Då får man väl ta det då. Jag
68
berättar vad som händer men jag har slutat ta striden kan jag säga. Det är rätt svårt när familjen backar upp beteendet. Det är det jag säger det har blivit väldigt svårt för dem det här... med liksom ... hur folk ser ut, allt sådant har blivit så väldigt stort. – Hur var det när du gick i skolan?
– När jag gick i skolan så bara duschade man liksom, det gjorde man bara. Det var alltid någon som var lite tjockare eller jättesmala och så vidare. Idag är de mer utsatta jag hade ju inte mobil när jag gick i skolan (skratt)... Så är det ju alltså... de som fotograferar när det har hänt någonting... det blir jättestort för dem med all rätt, det köper jag ju... det är jättetufft för dem. Vi vaktar i idrottshallen och för de små, där det är mycket problem är fritidspersonalen inne... Men det är kvinnor som jobbar på fritids mest (skratt)och det börjar bli känsligt bland killarna redan där i trean och fyran vem som är inne, var och hur i omklädningsrummet.
– Hur tar du upp vardagsaktiviteternas effekt på hälsa och välbefinnande? – Jag pratar mycket om det faktiskt... just att man inte istället för att ta hissen... gå i
trappan, cykla eller gå i stället för att sitta hemma och snacka på sängen, ut och gå en promenad. Jag försöker säga att idrott inte behöver kosta en massa pengar alltså ... Istället för att köpa det där dyra gymkortet som du inte använder så gör sådana småsaker ... så kommer det hela tiden att bli bättre. Alltså ut och spring en runda eller gå i rask takt. Jag tycker att det är många som åker buss som bor himla nära den här skolan Jag bor alldeles för långt ifrån... nu när X skolan lades ner tillexempel så åker de buss. Jag har jobbat på X skolan och jag cyklar fastän, jag bor i en annan del av staden, så cyklar jag det tar inte mycket längre tid och det går egentligen mycket snabbare än att pendla med buss. Så jag försöker prata om det ... och just det här att det inte ska kosta så mycket pengar, för det tror jag är ett hinder, här ute en del... att idrotten kostar för mycket... att mamma och pappa inte har råd... det är därför jag inte tränar...
– Har du sett det?
– Eleverna säger ofta det. Det är ju en del sociala problem här ute i en del familjer, som har det tufft och har många barn tillexempel.
– Hur arbetar du med elevers attityder och vädringar då det gäller livsstilsfrågor på ett aktivt reflekterande sätt?
69
inte tillåtet med ett ovårdat språk eller att ta egna beslut över saker och ting här inne och följer de inte reglerna som är uppsatta så blir de avstängda. Upprepas det så blir de avstängda.
– Förekommer avstängningar?
– ...Jag vill inte säga att vi har det som policy egentligen ... för vi har inga avstängda elever över huvud taget just nu. Jag kräver att de ska lyda mig här inne alltså det är som jag säger... det gäller... annars kan det slå på säkerheten och det brukar jag poängtera. Men givetvis ringer man hem först och så ... men det är ju de elever som har misskött sig under idrottslektionen, som därför har suttit i klassrummet ... och då får de göra något teoretiskt ... man sätter ett arbetshäfte i händerna på dem. Men oftast fungerar det liksom. Sedan är det språket på skolan ett ohyfsat språkbruk ska alltid makeras. När man är en på trettio personer så är ju inte alltid... man hör allting (skratt) och ser allting.
– Brukar det vara trettio elever i klassen?
– Det beror på... om det är de yngre ... men i högstadiet är det uppemot trettio elever. I vissa klasser har vi haft över trettio elever, men trettio är max. Ibland möblerar de om i klasserna och då blir det stora klasser.
– Hur lär du eleverna att analysera och värdera olika aktiviteter ur hälsosynpunkt och att sätta egna mål för sin fysiska aktivitet?
– ... Ibland har de fått skriva ... efter att haft ett långt arbetspass, så har de fått skriva ner liksom ... vad de har lärt sig. Sedan har vi... jobbat med mål också, där de har fått sätta upp sitt eget konditionsmål som vi kört och sedan mätt. Och så har de fått analysera, varför de satte målet om målet var realistiskt satt och om de nådde målet eller varför de inte nådde det och så vidare.
– Finns det några specifika mål?
– Jag har kört på konditionen bara, men man kan köra på andra saker också. Det gör vi här... man kanske har gjort en mätning i form av beep–test och något sådant och sedan har man fått skriva ner det man fick och vad man skulle vilja uppnå. Jag har sagt till eleverna att nu har vi 8 veckor när vi kör mycket fysträning. Vi kör då alltid tempo med fys som fokus. Jag frågar då eleven vad tror du då kommer att hända med din kondition? Kommer den att bli bättre på 8 veckor? Är det tillräckligt med 2 gånger i veckan? Kan du göra något själv för att nå det här målet? Tränar du något själv? Vad kan du göra på din fritid? Eleverna får sedan redogöra för om de nådde
70
sina mål som de har skrivit ner eller inte, om de struntade i det eller om varför de gjorde det och så.
– Hur ofta har du det?
– Jag har haft det 1 gång per läsår ... 2 gånger sedan den nya läroplanen genomfördes.
– Hur ofta diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna?
– Ja jag vill säga en gång om året. Så jag försöker få in målen en gång om läsåret(skratt) för att hinna med.
– Vid vilka tillfälle diskuterar du hälsomedvetenhet, kost och hälsa med eleverna? – Jag tar in i det i aktiviteterna där de passar liksom ... men lite innan och lite efter
alltså.
Årsplanering
– Hur anser du att en terminsplanering ska vara utformad?
– Hmm ja (skratt) nej alltså jag anser att man ska kunna... nå de målen som är satta och då får man ha de aktiviteter så man kan se det … För att få in så mycket som möjligt skulle jag vilja säga och så ska det vara en grovplanering. Sedan kan man ändra om lite då och lite så. Men jag jobbar oftast lite tematiskt alltså. Med tema är det ute idrott och då är det där spannet ligger med det vi kollar av där. Och så har vi lite styrka och sådant kanske och kondition kanske man kör fram under där och så har vi redskap och lite rörelse kör... man in och försöker att ha lite tematiskt där. Det enda jag upptäckt är att eleverna kan bli lite trötta på allt men man vet inte om det är tema eller så, de vill nog ha mer variation, men det är lite olika sätt att jobba på. … – Tycker du det är lätt eller svårt att följa läroplanen?
– Jag tycker att läroplanen är väldigt fritolkad fotfarande. Och vad är väl eller relativt väl? Betygen blir inte särskilt mycket rättvisare än vad det var innan. Jag tycker att om man bor i en storstad så har friluftsliv ett lite väl stort spann (skratt). Friluftsliv är jättetrevligt och så... men vi bor ju i den tredje största staden i Sverige det är rätt begränsat här, ekonomi begränsar det ännu mer liksom... det går inte att ta sig runt liksom ... vi har inte så mycket pengar ... Sedan tycker jag läroplanen är för teoretisk alltså egentligen ... alltså för att nå verkligen... om man verkligen skulle följa den till punkt och pricka och verkligen kolla varenda steg så noggrant att jag kan sätta betygen perfekt liksom. Då är det teori som ska till mer... och det tycker jag är synd
71
i en skola som är så teoretisk redan... att man inte kan ha idrotten två gånger i veckan till att bara liksom röra sig.
– Hur många gånger i veckan har ni idrott?
Alla har två gånger i veckan utom förskolan till årskurs två de har en gång i veckan. – Hur tolkar du läroplanen när det gäller betygen?
– Just när man ska sätta betygen vad är väl och relativt väl och lite sådant det står ju inte liksom ... jag menar mitt relativt väl är inte samma som mina kollegors... det har vi redan upptäckt liksom även om vi försöker liksom att jämka ihop oss liksom. Vi diskuterar när det är osäkerhet alltså när man känner att man har en elev som man inte riktigt vet. Men annars så sätter vi betyg själv.
– Hur fördelas de olika delarna/temana inom idrott och hälsa?
– Jag brukar dela in alltså efter teman ... jag gör varje termin i 2 skikt så att säga ... kategoriserar ihop liksom. Jag presenterar olika konditionsträningsformer olika sätt att göra det på. I hälsa kör man lite med syreupptagning av blodet och så... Jag tar också upp när det är bra att springa och när det inte är bra... så väver jag in teorin i det då. När man sedan tränar styrka.. så har man olika typer av styrketräning, med olika hjälpmedel tillexempel ibland tränar man vikter och ibland tränar man med kroppen.
– Har betygsättningen förändrats?
– Ja äntligen efter så här många år har det börjat försvinna att eleverna inte frågar mig vad ska jag göra för att nå ett visst betyg. Men fortfarande när vi går ut och springer tre kilometer på en tid, som... jag menar på att tiden i sig är ganska oväsentlig ... så länge du kanske förbättrar din egen tid. Alltså du ska använda din tid till att bli bättre. Du ska inte jämföra dig med någon annan. Men fotfarande kan jag få frågan vad ska jag göra för att bli godkänd, genomföra det brukar jag säga. Om nu tre kilometer är för dig helt omöjligt om du så kryper in sista biten så är det jättebra liksom. Även om det tar en timme att komma i mål (skratt). Jag tycker att betygsättningen har förändrats. Men det är lite så att det ligger kvar på föräldrarna när de gick i skolan och hur idrotten var uppbyggd då.
72
Intervju med idrottslärare F
Allmänna frågor
- Hur länge har du arbetat inom yrket? - ... Tre år.
- Hur gammal är du? - 30 år
- Är det som idrottslärare bara eller något annat? - Både idrott och matte och jag jobbar också på fritids.
- Vilket ämne/ämnen undervisar du i? - Idrott och Matte.
-
- Är du behörig i ämne/ämnen - Ja
- Vilken typ skola är detta? - Mångkulturell.
- Hur tycker du att fysisk aktivitet/inaktivitet är ett problem i samhället?
- ...I klassen är de inte det [skratt] där är de inte så stillasittande faktiskt de behöver göra aktiviteter de orkar inte sitta still. Eleverna gör vad som passar dem för den stunden. De måste kunna sitta stilla men det är de inte här... Här är det helt annorlunda på idrottslektionen de orkar inte springa så mycket faktiskt. Jag har märkt att yngre elever gärna vill röra på sig men de äldre orkar inte att röra på sig har jag märkt.
- Vad ger det att eleverna tränar och motionerar på fritiden?
- Det är mycket faktiskt det är ... först socialt liv, samarbeta med andra, man lär sig ganska mycket om man motionerar och är igång fysisk. Många är fysiskt aktiva men de flesta är inte det tyvärr.
73
- Fysisk inaktivitet hur kan det vara ett problem i skolan
- Eleverna blir lata och trötta snabbt de får dålig koncentration... dålig koncentration påverkar de andra ämnena med dåliga prestationer. Eleverna förstår inte att allt hänger ihop i en cirkel som påverkar varandra. Vi måste arbeta med att försöka få eleverna att förstå hur det hänger ihop med fysisk inaktivitet och dålig koncentration