Enhetschefernas upplevelser av samarbetet med personalen

Enhetscheferna har gett sin syn på det samarbetet som finns idag och hur de vill ha det i framtiden. Deras upplevelser redovisas nedan. Texten följer intervjuguidens¹⁰⁷ frågor.

5.1.1 Bakgrund

De enhetschefer som har intervjuats har ansvar över tre boenden var och mellan 19-26 stycken personal. Enhetscheferna har arbetat olika länge inom omsorgen. Den som har jobbat längst har jobbat i sexton år. Deras bakgrund skiljer sig åt men något de har gemensamt är att de alla har jobbat med människor innan de blev enhetschefer. En av enhetscheferna beskriver övergången till omsorgen som något naturligt eftersom vikariatet tog slut. En annan var helt enkelt trött på att jobba skift. Samtidigt var personen realist och insåg att kroppen inte skulle hålla för det tidigare arbetet och bytte därför. Personen ansåg även att det var ett ansvar att ta om kroppen skulle hålla i många år till. En enhetschef beskriver varför det blev arbete inom omsorgen.

”Jag bytte därför att jag var less på att jobba kvällar, helger och visste att jag inte skulle hålla rent fysiskt, utan tyckte jag att det var mitt ansvar att hitta någonting annat.”

I enhetschefernas arbetsuppgifter ingår en mängd olika uppgifter. Det huvudsakliga är att de har det övergripande huvudansvaret för verksamheterna. I det ingår att ta hand om kunderna samt personalen. Det är kunderna som ska stå i fokus. De säger också att det är personalen som har den direkta kontakten med kunderna, anhöriga och andra personer i kundens omgivning. Följande säger en av enhetscheferna:

”Ja alltså, det är kunderna som är a och o, att de har det bra och att man ser till att ens personal mår bra och att de kan göra sitt uppdrag”

Det administrativa arbetet tar mycket av enhetschefernas tid. Detta tycker en av enhetscheferna gör att det ibland ägnas för mycket tid inne på kontoret. Enhetscheferna har ett ansvar över sin personal och där ingår både den fysiska och psykiska biten. Det finns ett rehab - och arbetsmiljöansvar också. Dessutom ska enhetscheferna ha medarbetarsamtal och personalmöten med sin personal ute på de olika verksamheterna. Måste någon i personalen vara borta i över två veckor är det enhetschefen som rekryterar personal. Även budgetering ingår i deras uppgifter. De har en peng som de ska hålla sig till och där ingår alla utgifter tillhörande verksamheterna. En enhetschef beskriver ansvaret denne har på följande sätt:

27

”Det är ekonomi, sen har du alla fakturor, vikarieanskaffning, sen har du rehab, du har arbetsmiljö, att göra skyddsronderna, jag har ju som total ansvaret för verksamheten. Sen har du ju personalmöten och du har alla medarbetarsamtal.”

En av enhetschefernas säger att det behövs en högskoleutbildning för att klara av jobbet som enhetschef. De intervjuade enhetschefernas utbildning skiljer sig något åt. Det finns en utbildning som är inriktad mot att bli enhetschef och två av respondenterna har den utbildningen. Den tredje är beteendevetare. Trots de olika utbildningsbakgrunderna känner de intervjuade enhetscheferna att deras utbildning gett dem en bra grund att stå på för att klara jobbet som enhetschef.

”Ja, klart att det i början, när man börjar som enhetschef, att man är mer osäker men det handlar ju om erfarenhet. Ju mer erfarenhet du har lättare blir det.”

Utbildningarna innehöll användbar kunskap, däribland juridik. Något som en av enhetscheferna tar med sig och praktiskt använder i sitt arbete nu är uppdateringen av lagar och avtal.

”Det som jag tycker är viktigt är… / / … det händer ju saker hela tiden men jag tycker det är jätte viktigt att man följer lagar och avtal, och det tycker jag att jag försöker, att vara noga med att kolla upp. Man kan ju inte ha koll på allt men det är något jag försöker i alla fall.”

Respondenterna hade alla arbetat inom andra verksamheter innan de bytte arbete till omsorgen. En jobbade som fritidspedagog innan och där riktades arbetet mot barn och deras föräldrar. Två arbetade inom offentlig sektor. En av enhetscheferna säger att erfarenheterna från tidigare arbete automatiskt följer med en i bagaget. Att ha arbetat på ”golvet” ses bara som något positivt.

”Ja, och en stor erfarenhet har jag före jag började jobba som chef, jag jobbade på golvet. Jag kan alla blåsningar, jag vet hur en grupp fungerar, jag vet att man har rätt att spotta och svära åt chefen och bearbeta det hela för att gå vidare så man kan hela processen. Det är väldigt bra.”

Enhetscheferna som intervjuades hade alla jobbat med människor innan de bytte arbete till omsorgen. Av olika anledningar skedde övergången ganska naturligt. Enhetscheferna har det övergripandet ansvaret över verksamheterna vilket innebär att de dels ska ha kunden i fokus men också personalen skall tas om hand. Mycket av det arbetet som utförs är av det administrativa slaget.

5.1.2 Ledarskap

I enhetschefernas verksamheter är det mycket personal involverad och det krävs ett tydligt ledarskap för att få verksamheten att fungera. Det handlar bland annat om att kunna ta obekväma beslut. Två enhetschefer beskriver ledarskap på följande vis:

28

”Det är att kunna ta olika beslut, inom vårt område är det mycket problemlösningar, ledarskap är att få personalen att orka göra det de ska göra.”

”Ledarskap det är så att säga att få personalen att själv välja att gå rätt väg.”

Att vara enhetschef ställer höga krav på individen. Respondenterna pekar alla på att chefen ska var tillgänglig och att det ska vara möjligt att få tag på dem. Även om de inte är på kontoret ständigt ska möjligheten finnas att kunna ringa och lämna meddelande, och att chefen sedan tar sitt ansvar och ringer upp.

”Mmm, en chef som är tillgänglig och som man kan få tag på tycker jag är viktigt, … / / … det behöver inte innebära att man är på plats inte så men att man får tag i chefen.”

Lyhördhet är något annat som respondenterna betecknar som viktigt hos en enhetschef. Det gäller att lyssna på det personalen har att säga, allas åsikter och perspektiv är viktiga. Ibland kan det handla om att bara lyssna och inte komma med några svar. Personalen kanske bara behöver prata av sig med någon annan än en arbetskamrat. Dessutom är det viktigt att se all personal och inte bara de som hörs och syns mest. Även de som gör jobbet i det tysta ska uppmärksammas, det gäller att se varje medarbetare för vem den är och vad den gör. Även de som är mer tystlåtna ska också få komma till tals.

”Att man är lyhörd, det får jag alltid höra på alla medarbetarsamtal att man kan lyssna, det är väl det och att man ser personalen”

Att arbeta som enhetschef innebär fullbokade dagar med diverse möten eller likande. Dock finns möjligheten att i viss mån kunna planera dagen på valfritt sätt. Att spontant åka ut på verksamheterna går också om det önskas. Dessutom träffar enhetscheferna dagligen människor vilket de tycker är roligt och givande. Diskussioner förs, det lyssnas på idéer och en utveckling av gruppen kan de se. En enhetschef uttrycker att det också finns en möjlighet att utvecklas.

”Jag tycker, jag har ju inte jobbat så länge och jag är inte fullärd som chef, så jag har ju kvar att lära. Det tycker jag är roligt och så, o sen att man jobbar tillsammans med personalen och att man ser en utveckling.”

Det finns möjligheter som chef men det finns också svårigheter eftersom de har ett brett register att arbeta med. En chef säger att det är viktigt att vara ganska trygg i sig själv för att kunna arbeta som enhetschef. Mycket av arbetet som enhetschef sker på egen hand. En enhetschef säger att ensamarbetet kan leda till att de känner sig lite ensamma ibland. Även om det finns kollegor att vända sig till har de inte samma inblick i verksamheten. Samma enhetschef beskriver att det kan vara svårt att sitta precis emellan en överordnande chef och personalen. Chefen säger så och personalen säger si. Att personalen ibland vänder sig till enhetschefen angående något problem på boendet, men som inte får sägas vidare, upplevs som jobbigt. Det kan uppstå lite frustration att veta något men att inte kunna göra något åt saken, händerna blir liksom låsta. Konflikter är något annat som också kan upplevas som lite besvärligt.

29

”Det är ju ibland att det är väldigt tuffa perioder, och … / / … Det är jätte tufft och där blir personalen väldigt drabbade.”

Eftersom enhetscheferna tillbringar mycket av arbetstiden på kontoret och inte ute i verksamheterna krävs det att kunna lämna över ansvar till personalen som har den dagliga kontakten med kunderna. Det finns vissa ramar som personalen får hålla sig inom men enligt en enhetschef vet personalen ganska väl hur det ska vara, grupperna är ganska självgående. De planerar det dagliga arbetet, tänker vad som är bra för kunderna och om det finns något att förändra. Har de funderingar ringer de och diskuterar det med enhetschefen. I citatet nedan belyser en av respondenterna att det viktigaste ansvaret de ger personalen är att de är där för kunden.

”Att de ska vara där för kunden och deras anhöriga, det är det viktigaste, det är ju faktiskt därför vi är här.”

Att vara flexibel är något som går till en viss gräns enligt en av respondenterna. Enhetschefen säger att det är ganska bra att följa de riktlinjer som finns uppsatta.

”Till en viss del men jag har också lärt mig att släpper man på det ena då lever man med det resten av livet, att varför gjorde du så och varför kan vi inte göra så nu. Därför är det ganska bra att följa de riktlinjer som finns.”

Att personalen kommer med idéer och förslag välkomnas av alla respondenter. Det är sådant som är önskvärt. Idéerna diskuteras ofta på personalmötena och alla har möjlighet att ge sin synpunkt på idén. Vissa arbetsgrupper är mer idérika än andra och detta beror dels på vilka som arbetar i gruppen men också vilka kunder som finns. Givetvis kan det vissa gånger behövas ta ett beslut mellan mötena men en diskussion förs alltid. Två enhetschefer säger följande om att personalen kommer med idéer.

”Ja, vi diskuterar det på p-mötena, alla diskuterar och ger sin synpunkt och jag överväger om det här är realistiskt och för vems skull är det. Är det för mig som personal eller är det någonting bra för kunden.”

”… / / … inte alltid kommer vi fram till någonting men ofta och ibland tror jag också att man måste våga prova och funkar det inte så har man ju försökt.”

Att vara trygg i sig själv är något som är en fördel för att kunna hantera arbetet som enhetschef. Det krävs ett tydligt ledarskap för att få verksamheten att fungera. Enhetschefen ska kunna sätta ner foten och ta obekväma beslut. Att vara enhetschef ställer också krav på att var tillgänglig för personalen, framförallt via telefon. Eftersom det är personalen på boendena som har den närmsta kontakten med kunderna delegerar enhetschefen ut ansvar till dem. De ska bland annat sköta om den dagliga omsorgen av kunden.

5.1.3 Kommunikation och samarbete

Det aktiva lyssnandet på personalen sker mest naturligt vid besök på boendet. Annars är det ofta på telefon som det sker. Kommer det ett samtal från någon ur personalen kan enhetschefen ibland bara få lyssna och det behövs inte alltid sägas något. Ibland behöver personalen få berätta vad som bekymrar dem. Alla problem går inte att lösa utan de kan

30

fortfarande kvarstå. I citatet nedan säger en av enhetscheferna att de vill lyssna på sin personal och att det görs i den mån de kan.

”Men sen tycker jag också att det är olika. En del har ju ett mer behov och andra är mer tysta och inte säger så mycket. Det är inte alls alla som har, det kanske är vissa som tömmer sig mer än andra men jag tycker ändå att vill de prata så nog, det är klart att jag inte är tillgänglig jämt och vissa gånger är man upptagen, men så är det inte alltid.”

En av respondenterna uttrycker en önskan om att kunna besöka verksamheterna mer men tiden räcker inte till. Även att göra besök när det inte är något speciellt eller om det finns något problem tror de skulle vara bra. Skulle fler besök kunna göras, skulle de säkerligen också kunna lyssna ännu mer på personalen. Eftersom enhetscheferna inte alltid finns tillgängliga på boendet tror de att personalen sinsemellan säkert beklagar sig.

”Haha, personalen spyr ju säkert galla med varandra, det tror jag, och det måste man få göra, och jag tycker att även på p-mötena att man ska få ta upp saker som... men då vill jag, man får spy, men då kan man komma med förslag på hur vi kan göra det här bättre, ta ett steg längre, hitta lösningar på problemet, du kan ju lätt fastna i det här spyandet också.”

Kommunikationen mellan enhetschefer och personal är något som skulle vara bra om det fanns mer av, säger en enhetschef. En annan tycker att det är bra. Den tredje säger att det är både bättre och sämre, och att det kan bero på personkemin sinsemellan. Respondenterna säger att mycket av kommunikationen de har med personalen är via telefon. De försöker att ringa till verksamheterna för att upprätthålla kommunikationen. En av respondenterna beskriver hur dennes kommunikation med sina boenden fungerar:

”Det är olika, vissa boenden pratar jag nästan varje dag med, medans med andra inte riktigt lika ofta, och sen roterar personalen så även om jag pratar med dig idag så kanske det tar två veckor till du jobbar nästa gång och jag ringer och du svarar.”

Respondenterna anser att personalen tar sitt ansvar till kommunikationen på ett bra sätt. På vissa ställen behöver kommunikationen kanske inte vara lika tät som på andra ställen. Det varierar mellan grupperna vilket behov de har att prata med enhetschefen. Vissa ställen har en av enhetscheferna daglig kontakt med medan med andra lite mindre. På många boenden tror de att personalen skulle uppskatta om de personliga besöken blev fler.

”Om jag säger så här, de vill nog att jag ska vara ut mer, det tror jag. Det varierar också i grupperna, en del är ju skitglada om man inte kommer och en del tycker att det är bra att man kommer.”

I enhetschefernas arbete finns det både lugna och mer intensiva perioder av arbete. Under de mer lugna perioderna säger en enhetschef att åtminstone en gång i veckan ska besök ske på boendena. Givetvis finns det möten eller andra planerade aktiviteter som kan förhindra detta,

31 men ambitionen finns. En enhetschef uttrycker att målet egentligen kanske skulle vara högre än ett besök i veckan.

”Jag skulle vilja vara där mera än vad man är.”

Respekt och tillgänglighet är viktigt för att skapa ett bra samarbete mellan enhetschefer och personal. Att finnas tillgänglig för personalen säger alla respondenter är något som de försöker vara. Även om de inte alltid finns på plats ska det finnas möjlighet att lämna meddelande och bli uppringd. Ibland kan det handla om att bara luta sig tillbaka och lyssna på personalen. Respekt från personalens sida handlar om respektera de uppgifter som de blivit tilldelade av chefen. De har frihet under ansvar.

”Absolut, ger jag dem ett ansvar så litar jag på dem och att de till 100 % gör det de ska, att struntar de i det, att de går över på något vis, missbrukar det på något vis, då kan jag tappa respekten för dem, skitprat, det tolererar jag inte heller.”

Kommunikationen kan också påverka hur samarbetet mellan enhetschefer och personal är .

”Ja, kommunikation är ju a och o, sen också, att visar man sig aldrig på boendet tror jag det kan påverka. Sen tycker jag att de uppskattar när man kommer ut.”

Två av enhetscheferna är inte delaktiga i det dagliga arbetet på boendet, medan den tredje är det ibland. Den enhetschef som ibland är med i det dagliga arbetet på boendet tror att personalen upplever det som något positivt. Enhetschefen beskriver arbetet på boendet som roligt och att det är lite annat än bara sitta på ett kontor. Respondenterna tror dessutom att personalen nog skulle vilja att delaktigheten i det dagliga arbetet skulle utökas. Följande säger en av respondenterna:

”Ja alltså, det är väl både och tycker jag, jag tror väl att, det är

ju samtidigt inte min uppgift att vara delaktig i jobbet så, men … jag tror att skulle jag vara mer delaktig i jobbet med kunderna tror jag att man får en annan inblick i jobbet.”

Av den orsaken att enhetscheferna och dess personal inte arbetar på samma arbetsplats krävs det att båda parter måste ta sitt ansvar för att upprätthålla kommunikationen sinsemellan. Det mest förekommande är att parterna kommunicerar via telefon. Ibland sker besök på boendena. Detta är även något som respondenterna skulle vilja utöka. Involveringen för enhetschefen i det dagliga arbetet är något som personalen gärna skulle vilja se kunde förändras.