Upplevelsen av samarbete 2009

(1)

C-UPPSATS

2009:209

Universitetstryckeriet, Luleå

Anna Brännvall

Upplevelsen av samarbete

- en beskrivande studie av hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut

idag och hur de vill ha det i framtiden

SOCIOLOGI C Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik

2009:209 • ISSN: 1402 - 1773 • ISRN: LTU - CUPP - - 09/209 - - SE

”Om två människor möts och byter en enkrona med varandra förändras inget, men om två människor möts och byter en idé med varandra blir båda dubbelt så rika”

2009

Anna Brännvall

barana-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitetet Institutionen för arbetsvetenskap Vårterminen 2009

2009-06-09 Handledare:

Benita Eliasson

benita.eliasson@ltu.se

Upplevelsen av samarbete

– en beskrivande studie av hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut

idag och hur de vill ha det i framtiden

(2)

(3)

”Om två människor möts och byter en enkrona med varandra förändras inget, men om två människor möts och byter en idé med varandra blir båda dubbelt så rika”

2009

Anna Brännvall

barana-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitetet Institutionen för arbetsvetenskap Vårterminen 2009

2009-06-09 Handledare:

Benita Eliasson

benita.eliasson@ltu.se

Upplevelsen av samarbete

– en beskrivande studie av hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut

idag och hur de vill ha det i framtiden

(4)

(5)

Sammanfattning

Att arbeta inom omsorgen innebär en tät kontakt med andra människor. Vid arbete tillsammans med andra människor finns det ett behov av att kunna samarbeta med varandra.

Det är den funktionshindrade som ska stå i centrum för all omsorgsverksamhet. Det är enhetschefen som har det övergripandet ansvaret över verksamheten, men det är personalen som arbetar närmast den funktionshindrade och som ser vilka behov som finns. Syftet för uppsatsen är att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade på samma arbetsplats. Enhetschefer och personal i en kommun i Norrbotten har medverkat i studien. Tre enhetschefer har intervjuats och 27 stycken ur personalstyrkan har fått möjlighet att fylla i en enkät. Resultatet från den empiriska insamlingen har sammanställts, bland annat har viktiga citat använts för att tydliggöra det som kommit fram av insamlingen. I samarbetet ingår det bland annat att kunna kommunicera, dels för att kunna förmedla information sinsemellan men också för att kunna få verksamheten att fungera tillfredsställande. Att kunna förstå och se saker ur någon annans perspektiv är också viktigt. Enhetscheferna tillbringar mycket av sin arbetstid till administrativa uppgifter vilket gör att de personliga besöken på boendena ibland inte hinns med. De personliga besöken är något som efterfrågas av personalen. Givetvis kan saker förändras i samarbetet mellan enhetscheferna och personalen men i överlag verkar personalen vara ganska nöjd med sin enhetschef.

Nyckelord; Samarbete, kommunicering, lyssnande

Abstract

To work in the field involve a close contact with other people. There is a need of cooperation when working together with other people. The disabled people shall be in centre for all care.

The chief of staff is the person, who has the comprehensive responsibility for the field of activities, but it´s the staff who work closest to the disabled and sees what kind of need that is considered necessary. The purpose of the study is to describe how the cooperation between chief of staff and employees look today and how they want to have it in the future. The chief of staff and the employees in a municipality in Norrbotten, Sweden, had participated in the study. Three chiefs of staff have been interviewed and 27 persons from the employees have got the possibility to answer a questionnaire. The result from the questionnaire has been put together, among other has important quotations been used to illustrate the underline of compilation. Cooperation with other involves, among other, to be able to communicate, partly to be able to mediate information between each other but also to make the activity to work satisfactory. To understand and see things from another people’s perspective is also importantly. The chiefs of staff are spending a lot of there working time with administrative duties which sometimes means that they don´t have the time to make personal visits at the accommodations. The personal visits are also something that the employees are asking for. Of course, things can change in the cooperation between the chief of staff and the employees, but in general, the employees seem to be satisfied with their chief of staff.

Keywords; cooperation, communication, listen

(6)

Förord

Intresset för ämnet fick jag genom mitt arbete inom omsorgen. Har upplevt att det ibland kan vara svårt att få tag på enhetscheferna eftersom de inte är stationerade på boendena. Jag har saknat den personliga kontakten med enhetschefen och anser själv att det är av betydelse att kunna träffa sin enhetschef emellanåt. Eftersom jag arbetat inom omsorgen några år har jag fått uppleva detta samt att jag kan förstå personalen och deras upplevelser. Stor del av enhetschefernas arbetstid ägnas idag åt det administrativa arbetet vilket kan bidra till minskad kontakt med personalen. Genom att ha ett fungerande samarbete sinsemellan enhetschef och personal kan detta underlätta arbetet för båda parter.

Under hela tiden jag har skrivit på uppsatsen har den funnits i mina tankar i princip dygnet runt. Funderingar kring uppsatsen har dykt upp vid alla möjliga olika tillfällen. Timmar av promenerande tillsammans med en kurskamrat har mynnat ut i många funderingar, frustration och frågor. Efter mycket möda, stort besvär och lite mindre hår på huvudet är uppsatsen klar.

Trodde aldrig att jag skulle komma dit jag är idag. Jag har tillbringat oändligt många timmar framför datorn och med näsan i olika böcker. Tack vare all den kunskap jag fått genom mina år på utbildningen har jag kunnat genomföra uppsatsen.

Att arbeta med en uppsats på egen hand, med stöd av handledare, har varit väldigt lärorikt.

Jag har fått göra misstagen, räta till dem och sedan se resultatet av ändringarna. Det har varit intressant att följa uppsatsens process, från början till slut. De tankar och funderingar som fanns i början har rätats ut men har också ersatts av nya som har blivit tvungna att lösas. Jag har också fått en ökad förståelse för både enhetschefernas och personalens upplevelser av samarbetet sinsemellan. Detta kan kanske hjälpa mig i mitt fortsatta arbete inom omsorgen.

Jag vill tacka alla respondenter som bidragit med sina upplevelser av samarbetet. Utan Er hade inte min uppsats kunnat slutföras.

Tack alla Ni andra som har hjälpt mig med min uppsats, såsom att korrekturläsa uppsatsen, handledning, kopiering av enkäter, hjälp via telefon, stöd och support.

Äntligen är jag klar med uppsatsen och min kandidatexamen väntar!

Anna Brännvall, Luleå 2009-06-09

(7)

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsning ... 8

1.4 Disposition ... 9

2. Metod ... 10

2.1 Intervju ... 11

2.1 1 Tillvägagångssätt ... 11

2.1.2 Urval ... 11

2.2 Enkät ... 12

2.2.1 Tillvägagångssätt ... 12

2.2.2 Urval ... 12

2.2.3 Bortfall ... 13

2.3 Validitet och reliabilitet ... 13

2.3.1 Etik ... 13

2.4 Metoddiskussion ... 14

3. Tidigare forskning inom området ... 16

4. Teoretiskt ramverk ... 17

4.1 Organisation ... 17

4.1.1 Politiskt styrd organisation ... 17

4.1.2 Att vara chef i offentlig förvaltning ... 17

4.1.3 Att vara personal inom offentlig förvaltning ... 18

4.2 Samarbete ... 18

4.3 Kommunikation ... 19

4.3.1 Kommunikation är en process ... 20

4.4 Lyssnande ... 20

4.4.1 Aktivt lyssnande ... 21

4.5 Symbolisk interaktionism ... 22

4.5.1 Ta den andres roll ... 24

4.6 Den dramaturgiska skolan ... 24

5. Empiriskt material ... 26

(8)

5.1 Enhetschefernas upplevelser av samarbetet med personalen ... 26

5.1.1 Bakgrund ... 26

5.1.2 Ledarskap ... 27

5.1.3 Kommunikation och samarbete ... 29

5.2 Personalens upplevelser av samarbetet med enhetschefen ... 31

5.2.1 Bakgrund ... 32

5.2.2 Kommunikation ... 32

5.2.3 Samarbete ... 33

5.2.4 Ledarskap ... 35

5.2.5 Chefen som stöd ... 36

6. Diskussion ... 37

6.1 Egna reflektioner på tänkbara lösningar ... 41

6.2 Fortsatt forskning ... 41

7. Anförd Litteratur ... 42

7.1 Tryckta källor ... 42

7.2 Elektroniska källor ... 43

7.3 Tidigare forskning ... 43

8. Bilagor ... 44

8.1 Bilaga 1 - Intervjuguide enhetschefer ... 44

8.2 Bilaga 2 - Enkätundersökning för samarbete mellan enhetschefer och personal ... 46

8.3 Bilaga 3- Frekvenstabeller ... 54

(9)

7

1. Inledning

Personer som är yrkesaktiva i dagens samhälle tillbringar stor del av sin tid på arbetet. Att trivas på arbetsplatsen underlättar yrkesutövandet och det går oftast mycket lättare att genomföra sina arbetsuppgifter. Varje arbetsplats har chefer och personal. Arbetar själv som personal inom omsorgen vilken medför att en viss förförståelse fanns om ämnet innan studien startade. Har upplevt hur det är att inte ha personlig kontakt med enhetschefen och det är något som saknas. Arbetet inom omsorgen gjorde ämnet intressant att studera. För att arbetsplatsen ska fungera tillfredsställande krävs det samarbete mellan enhetschefer och personal. Det är en komplicerad process att samarbeta med andra människor. Dels ska individen tänka på att bejaka sin egen kompetens men också kunna förstå att andra människor kanske är bättre lämpade för vissa arbetsuppgifter än vad individen själv är.¹ En del av samarbetet är att kommunicera med varandra. En tydlighet i kommunikationen är viktigt och det innebär också att ta ansvar för det som sägs. Det blir lättare att förstå om kommunikationen är tydlig.² Samarbete handlar om att tillsammans med andra människor arbeta mot ett gemensamt mål. Det skapar entusiasm och laganda, är stimulerande och utvecklande för individen. Samarbete är också krävande. Det ställer krav på att acceptera varandra olikheter, respektera varandras åsikter och kompetens, ha tillit och vara öppna med varandra, samt visa omtanke och vara varsamma med varandra. Det tar tid för ett samarbete att växa fram. Vilja och engagemang för samarbete främjar att samarbetet kommer att fungera.³

Att samarbeta tillsammans med andra människor innebär att föra en dialog med andra. Det är i detta möte som samarbete skapas. Många gånger kan samarbetet innebära delade meningar och dispyter. Detta beror ofta på att vi inte är uppriktiga med varandra. Saker som att anta saker, dra förhastade slutsatser och skapa olika bilder av tillexempel en uppgift som ska slutföras kan hindra samarbetet. Likväl är problemet att anställda pratar om varandra istället för med varandra kan skapa oreda i samarbetet. ⁴

Alla människor har rätt till ett självständigt och meningsfullt liv. För en person med ett funktionshinder kan livet innebära vissa svårigheter. Genom att ge stöd och service till dessa personer kan de leva ett normalt liv. Att arbeta med funktionshindrade personer ställer höga krav på engagemang och tålmodighet. Arbetet inom omsorgen innebär en tät kontakt med andra människor vilket innebär att dessa måste samarbeta. Det är kunden⁵ som står i centrum för omsorgen som ges i form av stöd och service med bra kvalité.

Att vara chef innebär att ha en mängd roller, funktioner och uppgifter. Beroende på de situationer som organisationen befinner sig i, vilken uppgift som ska lösas och vilka medarbetare som finns tillgängliga varierar dessa.⁶ En enhetschef leder och planerar verksamheten. Detta innebär att arbetet både innehåller administrativa uppgifter samt kontakter med andra människor. Eftersom det sker möten med andra människor dagligen bör det finnas ett intresse hos enhetschefen för andra människor. Deras uppgift består bland annat i att göra tillvaron värdig och meningsfull för de funktionshindrade tillsammans med

1Hesslefors, Persson, K., Håkansson, R. (2003), s. 3

2 Mossboda, B-M., Peterson, M., Rönnholm, I. (2004), s. 83-84

3 Sjöström, S. (1984), s. 23-25

4 Hesslefors, Persson, K., Håkansson, R. (2003), s. 15

5 En kund är en funktionshindrad person i kommunens omsorg. Begreppet kund kommer hädanefter användas

6 Ahltorp, B. (1998), s. 161

(10)

8

personalen. De ansvarar för att de funktionshindrade har det bra och får den omvårdnad som de behöver. Enhetschefen har även ett ansvar över den personal som arbetar med de funktionshindrade. Det ska även finnas planer på hur personalen lämpligen kan vidareutbildas och därmed öka sin kompetens. I ansvaret som enhetschef finns också ett ansvar för verksamhetens budget. Som enhetschef ställs det även krav på samverkan med de funktionshindrades anhöriga och eventuell annan vårdpersonal än personalen. ⁷

En arbetsplats inom offentlig förvaltning som studerats vidare i frågan om samarbete är verksamhetsområde funktionshindrade⁸ i en kommun i Norrbotten. I den studerade kommunen finns ett tiotal stöd- och gruppboenden för funktionshindrade. Nio av dessa boenden är med i studien samt tre enhetschefer. I genomsnitt har varje enhetschef ansvar över cirka tre boenden och några enhetschefer har dessutom dagverksamheter⁹ att ansvara över. Enhetscheferna har inte sin arbetsplats på något av de boenden som denne har ansvar över, utan sitter tillsammans med andra enhetschefer på en gemensam arbetsplats av kommunen anvisad lokal. Även om det är personalen som arbetar närmast kunden är det enhetschefen som har det övergripande ansvaret över verksamheten. För att verksamheten ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs det att parterna samarbetar med varandra. På vilket sätt försöker enhetschefen samt personalen bidra till detta?

1.1 Syfte

Syftet är att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade på samma arbetsplats.

1.2 Frågeställningar

1. Hur fungerar samarbetet mellan enhetschefer och personal i dagsläget när de inte är lokaliserade på samma arbetsplats?

2. Hur är arbetet organiserat i dagsläget?

3. Vilket samarbete eftersträvar enhetscheferna och personalen att de ska ha sinsemellan och på vilket sätt anser de att detta kan uppnås?

4. Vad genererar detta samarbetet i? Finns det fördelar eller hinder?

5. I vilken utsträckning vill personalen att enhetscheferna ska vara delaktig i det dagliga arbetet på boendet?

1.3 Avgränsning

Studien kommer att ske i en kommun i Norrbotten inom omsorgen för funktionshindrade.

Det är samarbetet mellan enhetschefer och personal som kommer studeras. Samarbetet enhetschefer sinsemellan samt samarbetet mellan enhetschefer och deras chef kommer inte att undersökas. Genusaspekten kommer inte att behandlas. Hur gruppen agerar och reagerar tillsammans kommer inte heller föras någon diskussion om.

7 www.arbetsformedlingen.se

8 Verksamhetsområde funktionshindrade är i vardagligt språk omsorgen. Omsorgen är det begrepp som kommer att användas hädanefter

9 En dagverksamhet är en meningsfull och rehabiliterande verksamhet för personer med funktionshinder

(11)

9 1.4 Disposition

Uppsatsen inleds med en inledning som väcker läsarens intresse. I inledningen finns syfte, avgränsning och frågeställningar. Efter inledningen kommer ett metodavsnitt där tillvägagångssättet för att sammanställa uppsatsen beskrivs. Även reliabilitet och validitet diskuteras. Efter detta kommer ett avsnitt med tidigare forskning som gjorts inom området.

Därefter kommer det teoretiska ramverket. Det innehåller definitioner av viktiga begrepp samt relevant teori. I anknytning till den teoretiska delen kommer det empiriskt insamlade materialet. Där har respondenterna haft en möjlighet att göra sin åsikt hörd. Slutligen knyts uppsatsen ihop med hjälp av ett diskussionsavsnitt.

(12)

10

2. Metod

Studien genomfördes med inslag av både kvalitativ – och kvantitativ metod. Studien söker primärt efter ett specifikt fenomens innebörd. Insamlingen av bra material var av betydande karaktär för senare analys. Tanken med studien var att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade påsamma arbetsplats. För att få förståelse för ämnet startade studien med att studera ämnet utifrån och in mot kärnan. Bakgrunds fakta om den berörda kommunen och Socialförvaltningen och deras sätt att arbeta inom omsorgen samlades in.

Sedan samlades djupare fakta in från böcker och internet. Ord som kommunikation, samarbete och aktivt lyssnande har använts för att söka reda på fakta. ¹⁰ Efter att ha läst på om ämnet utformades enkäten¹¹ till personalen och intervjuguiden¹² för intervjun med enhetscheferna. Detta för att få en bättre förståelse samt underlätta vidare arbete. Med hjälp av kunskaperna i ämnet kunde relevanta frågor utformas. Det empiriska materialet har enbart samlas in för denna studie och har utförts av studenten själv. ¹³ Enkätsvaren har sammanställt i frekvenstabeller. ¹⁴

Tanken med de olika metodvalen var att båda parter skulle ha en möjlighet att uttrycka sin upplevelse på samarbetet samt om de anser att det kan utvecklas. Genom enkäterna nåddes en större mängd personal än vad som skulle gjorts med intervjuer. Intervjuerna gav enhetscheferna en chans att tydligt uttrycka sina åsikter om samarbetet med sin personal.

Under intervjutillfället fick studenten vara observant och inte acceptera allt som sades rakt av utan också se på svaren kritiskt och ställa följdfrågor. Eventuella frågetecken kunde också omedelbart rätas ut. Dessutom användes viktiga citat från intervjuerna som dessutom gjorde studien mer levande. Att intervjua alla ur personalen kunde bli svårt och därför togs ett beslut om att använda en kvantitativ metod i form av enkäter. Metodvalet att intervjua personal valdes bort eftersom enkäten ansågs kunna nå en större mängd åsikter och perspektiv. Några få intervjuer ansågs inte kunna stå för vad all berörd personal tycker.

Genom att använda två olika typer av insamlingsmetoder ökas informationsintaget.¹⁵ Materialet har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer samt besvarning av enkät.

Tanken med den kvalitativa metoden var att öka kunskapen och förståelsen inom ett specifikt ämne.¹⁶

Vid studier vill de som gör undersökningen många gånger ha respondenter som har kunskap inom området, är pålitliga och är korrekta när det handlar om att beskriva förekommande eller exemplariska händelser som behandlar ämnet. Detta innebär också en risk för undersökningen eftersom det lätt kan bli felaktigt på det sättet att endast en del av tillexempel ett problem synliggörs. Att inneha dessa kunskaper sågs inte som något kriterium för att delta i denna studie. I studien blev anställda chefer inom verksamhetsområdet för funktionshindrade intervjuade samt att personal vid berörda

10 Miles, M.B., Huberman, A.M. (1994), s. 27- 28

11 Se bilaga 2

12 Se bilaga 1

13 Hellevik, O. (1997), s. 27

14 Se Bilaga 3

15 Miles, M.B., Huberman, A.M. (1994), s 34

16 www.stelacon.se

(13)

11 boenden för funktionshindrade fick besvara en enkät. Alla respondenter var viktiga på sitt sätt eftersom alla har olika erfarenheter, kunskap och åsikter.¹⁷

I dagens samhälle finns det båda kvinnliga och manliga chefer och personal inom omsorgen.

I enkäten som användes för att samla in empiriskt material, fanns könsaspekten till en början med. Den togs dock bort efter en diskussion med de enhetschefer som skulle intervjuas. De ansåg att risken för att bli igenkänd som man var för stor. Genusperspektivet kommer därför inte diskuteras.

Information har hämtats på den berörda kommunens hemsida. Eftersom det hela tiden eftersträvas att bibehålla respondenternas anonymitet, nämns inte kommunens hemsida vid internetadress eftersom detta skulle äventyra respondenternas anonymitet.

2.1 Intervju

Både enhetschefernas och personalens syn på hur samarbetet ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden ville undersökas. Eftersom det var en mindre mängd enhetschefer som skulle delta i studien, valdes metoden att intervjua dessa.

2.1 1 Tillvägagångssätt

Tre stycken enhetschefer inom omsorgen i en kommun har intervjuats. De personliga intervjuerna genomfördes på enhetschefernas kontor och tog mellan 22 minuter till en timme.¹⁸ Intervjun var semistrukturerad vilket innebar att samma frågor ställdes till samtliga respondenter.¹⁹ Frågorna var öppna och det fanns inga fasta svarsalternativ. De öppna frågorna bidrog till att den intervjuade fick svara med egna ord.²⁰ Intervjuerna började med bakgrundsfrågor, detta för att få respondenten att slappna av. Bakgrundsfrågorna följdes av frågor som behandlade det studerade ämnet. Avslutningsvis övergick frågorna till mer generella för att lätta på eventuella spänningar som kan ha funnits under intervjun. ²¹

Innan intervjun inleddes fick enhetscheferna en förfrågan om det var okej att göra in inspelning. Ingen motsatte sig detta. Att banda intervjun gjorde att intervjuaren kunde lägga koncentrationen på att få en flytande intervju samt göra det avslappnat för respondenten eftersom inga anteckningar behövde tas. Bandspelaren lades innan intervjun åt sidan men var väl synlig för respondenten. Tanken var att fokus inte skulle läggas på bandspelaren.²² 2.1.2 Urval

Enhetschefer skulle intervjuas för att samla in empiriskt material till studien. Två enhetschefer kontaktades via telefon och en förfrågan gavs om de kunde tänka sig ställa upp på en intervju. Med hjälp av den ena skedde ett snöbollsurval för att få tag på vidare respondent som kunde ställa upp på intervju. I samband med intervjuerna besöktes en enhetschef och denne fick en förfrågan om denne kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

Det blev ett 100 procentigt positivt svar från alla tre enhetschefer. Två av enhetscheferna fanns det redan en relation till vilken kan ha underlättat intervjuerna. Intervjun kunde på ett smidigare sätt genomföras. Med den enhetschef som det inte fanns någon relation, skapades

17 Miles, M.B., Huberman, A.M. (1994), s 33-34

18 Rosengren, K-E., Arvidson, P. (2005), s. 141

19 www.kvalitativmetod.webs.com

22 Trost, J. (1997), s. 50-52

(14)

12

en kontakt ganska fort. ²³ Redan vid första kontakten via telefon informerades enhetscheferna om att all medverkan i studien skulle vara anonymt. Respondenterna blev upplysta om att möjligheten fanns att när som helst avbryta medverkan i studien. I och med ett eventuellt avhopp skulle materialet som kom från den respondenten strykas ur studien.²⁴ Enhetschefernas personalstyrka var ungefär densamma och låg mellan cirka 19-26 stycken.

Personalstyrkan kommer inte bli en avgörande faktor i den slutgiltiga analysen. Det finns en medvetenhet om att samarbetet kan skilja sig åt beroende på hur många arbetstagare som arbetsplatsen har. Arbetsplatser med en större mängd personal kanske inte har samma typ av samarbete som en arbetsplats med en mindre mängd personal. Arbetsbelastningen kan också skilja sig åt. Även typen av verksamhet kan bidra till vilken typ av samarbete parterna har.

Detta är inget som kommer att läggas vikt på eftersom intervjuerna kommer ske med respondenter från omsorgen.

2.2 Enkät

Mängden personal som ingick i studien var större än antalet enhetschefer. För att nå ut till dessa valdes det att göra enkäter till personalen. Svaren från enkäterna har sammanställts i frekvenstabeller. ²⁵

2.2.1 Tillvägagångssätt

I första kontakten som togs med enhetscheferna ställdes också frågan om det fanns en möjlighet att få dela ut enkäter till deras personal. Ingen motsatte sig detta. I början av studien var det tänkt att dela ut enkäten till all personal på de boenden som berördes av studien. Det hade mynnat ut i cirka 65 utdelade enkäter. Enkätens syfte var att nå en större mängd personal. Dock fick mängden enkäter som skulle delas ut ses över eftersom enkäten var ganska djup, vilket skulle innebära att personalen skulle behöva en längre tid till att fylla i den. Dessutom skulle det innebära en kostnad för dem. I samråd med de enhetschefer som berördes av studien ingicks det en överenskommelse att dela ut tre stycken enkäter på varje boende som berördes av studien som personalen kunde få svara på. Vid avlämningen av enkäten gjordes personliga besök på alla boenden som skulle få besvara enkäten. Vid detta tillfälle informerades personalen om anonymiteten. Personliga besök skedde även vid insamlingen. Vid besöken lät personalen positiva till undersökningen. Vid personliga besök kan det vara svårare att inte besvara enkäten. Alla boenden hade minst en vecka på sig att fylla i enkäterna. Det delades ut enkäter till nio stycken boenden, tre enkäter på varje boende vilket innebar totalt 27 utdelade enkäter. Den totala svarandeandelen låg på 59,3 %, det vill säga att 16 stycken svarade på enkäten. ²⁶ I en av tabellerna i enkätredovisningen har svarsalternativ slagits ihop. Detta för att göra tabellen mer lätt överskådlig samt förståelig för läsaren.

2.2.2 Urval

Det fanns ingen önskan om vem som skulle fylla i dem utan det fanns en möjlighet för de som fann det intressant att besvara enkäten. Hur urvalet personalen sinsemellan har skett, finns det ingen vetskap om eftersom de fått besvara enkäten på valfri tid.

24 Ejvegård, R. (2003), s. 51

25 Se bilaga 3

(15)

13 2.2.3 Bortfall

Bortfallet kan ha haft en inverkan på studien men den totala slutsatsen blev troligen inte påverkad. Detta eftersom en stor del av personalen hade gett likvärdiga svar. Dock kan de som inte tycker på liknande sätt vara de som avstod att besvara enkäten. Görs samma studie om och andra individer väljer att besvara enkäten kan resultatet skilja sig åt. ²⁷ Enkätens djuphet i ämnet kan ha gjort att personal avstått från att besvara den. ²⁸

2.3 Validitet och reliabilitet

För att höja validiteten och reliabiliteten ska insamlingen av data vara noggrann. All teoretisk och empirisk insamling av material har skett av studenten själv. Intervjuerna har skett öga mot öga och personliga besök har gjorts i samband med avlämning och hämtning av enkäterna. Det insamlade materialet har endast används för denna studie.²⁹ Intervjuerna har bandats och sedan transkriberats. Bandning har skett för att inte tappa bort viktiga citat samt redan vid intervjutillfället analyseras det som sägs. Fördelen med bandning var att intervjuaren kunde koncentrera sig på att föra en flytande konversation samt få respondenten avslappnad. Materialet blev dessutom mer tillförlitligt eftersom tillbakaspolning kunde ske och möjligheten fanns att lyssna igen på respondenten. För att säkra reliabiliteten ytterligare ställdes följdfrågor till respondenterna. Det gavs möjlighet för enhetscheferna att ta del av den transkriberade intervjun och endast en ville detta. Respondenternas riktiga namn finns inte med i studien samt att citaten inte är refererade till någon speciell enhetschef. Det tekniska utrustningen fungerade tillfredsställande och ljudfilerna kunde tydligt avlyssnas.

Efter transkribering raderades ljudfilerna.³⁰ Skulle samma undersökning ske igen kan resultatet skilja sig åt. Detta eftersom en liten grupp enhetschefer och personal har undersökts.³¹

Sammanställningen av enkätsvaren har gjorts för hand. Detta eftersom det var ett litet urval.³² Efter sammanställningen har enkäterna förstörs för att ingen obehörig ska kunna få tillgång till dem. Analysen av det insamlade materialet har försökt att ske på ett objektivt sätt genom att egna erfarenheter och åsikter har försökts sättas åt sidan. ³³

Ämnet som studerats känns aktuellt i dagens samhälle när fler och fler människor tillbringar mer och mer tid på sitt arbete. Stor del av befolkningen har ett arbete att gå till och många av dessa har en överordnande chef. Det syfte som avsågs att undersöka är det som undersökts.

Resultatet av studien känns trovärdigt eftersom respondenterna efter en förfrågan själv har valt att delta i studien. Personerna är även insatta i arbetssituationen och kan därmed ge tillförlitliga svar.

2.3.1 Etik

Ambitionen med uppsatsen var att ge både enhetschefer och personal inom omsorgen chansen att uttrycka sina åsikter om samarbetet sinsemellan. I studier där människor är inblandade ska forskaren vara osjälvisk, sanningssökande, neutral och noggrann. Vissa citat har redigerats, dels eftersom texten blir mer läsvänlig men också för att respondenterna ska

28 Ejvegård, R. (2003), s. 55

30 Trost, J. (1997), s. 50-52

31 Hellevik, O. (1996), s.137

32 Ejvegård, R. (2003), s. 54- 56

(16)

14

behålla sin anonymitet, tillexempel har namn tagits bort. Innehållet i citatet har inte ändrats på något vis. Att göra på detta vis ökar även läsbarheten.

Vetenskapsrådet har fyra krav för att upprätthålla etiska aspekter i uppsatsskrivande;

konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt informationskravet³⁴. Konfidentialitetskravet innebär att i största möjliga mån ge anonymitet åt de respondenter som deltagit i studien. Studenten har haft för avsikt studien igenom att följa detta.

Respondenterna har tydligt blivit informerade om att alla som deltar är anonyma.

Förhoppningsvis har de känt trygghet genom detta och har därför kunnat uppge sanningsenliga svar. Ljudfilerna har efter transkribering raderats. ³⁵ Samtyckeskravet innebär att respondenterna ger sin tillåtelse att utföra intervju. Här finns möjligheten att neka inspelning samt att avbryta sin medverkan när de vill. ³⁶ Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet bara används för denna studie, vilket respondenterna blev delgivna vid avlämningen av enkäten. ³⁷ Informationskravet innebär att respondenterna ska informeras om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt. Andra formalia såsom när insamlingen ska ske informerades det också om. ³⁸ Det gavs möjlighet för intervjupersonerna att ta del av den transkriberade intervju och eventuellt ändra eller lägga till något. ³⁹

2.4 Metoddiskussion

Alla böcker, förutom en, som har använts till studien är gjord under 1990- eller 2000 talet.

Även om det finns en spridning i böckernas innehåll känns dock materialet relevant.

Givetvis kommer det hela tiden ny litteratur inom ämnet och en uppdatering av alla böcker är omöjlig att genomföra. Det har använts böcker med varierande innehåll. All information har inte hämtats från samma källa. Det har bland annat används böcker om sociologi, organisation, samarbete, ledarskap och kommunikation. Typiska metodböcker, såsom Ejvegårds Vetenskaplig metod och Helleviks Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap, har använts för att få en uppfattning och hjälp om hur uppsatsen skall utformas och bearbetas.

En varierande litteratur inom olika områden har använts. Detta för att skaffa sig den bästa uppfattningen och det mest relevanta fakta. Under studiens gång har studenten haft med sig sina egna åsikter och erfarenheter från ämnet i bagaget. Dessa har hjälpt till med förståelsen för ämnet. Eftersom det fanns en förförståelse för ämnet kan detta ha haft en positiv inverkan på de frågor som utformades till intervjuguiden samt enkäten. En viss förståelse för framförallt personalen och deras situation fanns eftersom studenten arbetar inom omsorgen.

Tack vare förförståelsen kan vissa frågor ha kommit upp till ytan, som en som inte är insatt i verksamheten inte skulle ha frågat om. Förförståelsen har också lett till att ämnet enklare har kunnat studeras eftersom det redan fanns kunskap om verksamheten. Det negativa med förförståelsen kan ha varit att det finns vissa tankar om hur samarbetet är och att de kan ha stått i vägen för en riktigt objektiv syn på ämnet.

Till en början fanns en ambition om att dela ut enkäter till all berörd personal på de nio boenden som var med i studien. En diskussion fördes om antalet och en överenskommelse

34 www.vr.se

35 Ibid

36 Ibid

37 Ibid

38 Ibid

39 Ejvegård, R. (2003), s. 50

(17)

15 ingicks om att tre enkäter per boende var en godkänd mängd. Under enkätsammanställningens gång kom funderingar om hur det skulle ha varit att genomföra en sammanställning på 65 enkäter. Det hade utan tvivel inneburit mer jobb. Dessutom hade det säkerligen erfordrats mer tid till sammanställningen. Förståelsen för enhetschefens perspektiv kan ha blivit djupare än förståelsen för personalen eftersom det skedde intervjuer med dessa. Personalens åsikter kom till tals via enkäter. Även om enkätsvaren i vissa fall var väldigt utförliga kan viss information ha utelämnats. Det kan dock diskuteras om den kvantitativa metoden skulle ha undvikits och istället ha genomfört intervjuer även med personalen. Detta skulle i sådana fall ha inneburit att en mindre mängd personal som skulle få uttrycka sina upplevelser av samarbetet med enhetscheferna.

(18)

16

3. Tidigare forskning inom området

Två tidigare skrivna uppsatser har lästs och reflekterats över. Den ena uppsatsens syfte var att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen inom offentlig organisation.

Frågeställningarna författaren hade för avsikt att undersöka var följande: Hur hanterar mellancheferna kraven från de olika hållen, som kommer från överordnade chefer respektive underställda medarbetare? Blir det en lojalitetskonflikt? Hur positionerar mellancheferna sin lojalitet i förhållande till överordnande och underställda?⁴⁰

Att arbeta som mellanchef inom offentlig organisation krävs det att ta hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det också viktigt att ta hänsyn till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen behandlar mellanchefernas upplevelser av sin arbetssituation samt få en förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från båda hållen. Mellancheferna har ansvar över budget, verksamhet och personal vilket gör att de är ekonomiskt styrda. Ansvaret påverkar det dagliga arbetet och det blir en återkommande balansgång eftersom både överordnade och underordnade ska tillfredsställas. Det handlar om att kunna prioritera vad som behöver göras och vad som inte behöver göras. Ekonomin nämns också som en faktor till problematiken. Skulle den kommunala budgeten vara mindre ansträngd kanske det skulle finnas en möjlighet för cheferna att deras arbete underlättas. ⁴¹

Den andra uppsatsen undersökte vilka faktorer som chefer inom kommunen utsätts för i negativ bemärkelse. Frågeställningarna författaren hade för avsikt att undersöka var följande: Vilka iakttagbara och dolda faktorer upplevs och påverkar cheferna negativt i deras arbete hos kommunen? Vilken påverkan har graden av krav, kontroll och stöd för cheferna i deras arbetssituation när det gäller den upplevda stressnivån?⁴²

Stress är ett vanligt förekommande fenomen, alla har någon gång blivit påverkade av det.

Arbetet är ett vanligt ställe där många människor blir stressade. Detta påverkar arbetsgivaren i form av sjukskrivningar. Stress är inte bara något negativt utan har även positiva egenskaper. Ett visst mått positiv stress kan driva människan framåt. Resultatet visar att det finns ett samband mellan stress och arbetsbelastningen. Det visades att de största faktorerna som cheferna i studien var utsatts för var bland annat, höga krav i förhållande till låg kontroll, tidspress i kombination med korta deadlines, mail och den ständigt ringande telefonen, svåra beslutstaganden och bristande resurser.⁴³

40 Simu, S. (2009)

41 Ibid

42 Nyström, A., Yltén, V. (2007)

43 Ibid

(19)

17

4. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel ges en teoretisk bakgrund till samarbete. De teoretiska ökar förståelsen för det ämne som valts att studera. Nedan presenteras olika delar som samarbetet inom omsorgen berörs av.

4.1 Organisation

En organisation är mer än en grupp människor. Människorna i en organisation kan bytas ut medan organisationen fortfarande finns kvar. Det grundläggande för organiserad verksamhet är tillhörigheten och formen av tillhörighet. I en organisation är det viktigt att bli igen känd och insläppt. ⁴⁴

4.1.1 Politiskt styrd organisation

Kommunen är en politiskt styrd organisation som är ansvarig för omsorgen av de funktionshindrade i kommunen. ⁴⁵ Det vanligaste är att kommunerna har organiserat handikappomsorgen under socialförvaltningen.⁴⁶ För att verksamheterna ska fungera måste det finnas ekonomiska resurser. Kommunledningen bestämmer hur mycket personal det ska finnas samt hur mycket det får kosta. Sen tar bland annat ekonomer och mellanchefer över planeringen och genomförandet. ⁴⁷

Den ekonomiska förändringen sätter nya ramar och villkor för mellanchefer i den offentliga sektorn. Det finns övergripande riktlinjer som måste följas men utöver det ställs det ökade krav på effektivitet, både ekonomiskt och personalmässigt. Det sker en större kontroll genom reglering, utvärderingar, och uppföljningar. En offentlig organisation ska bedrivas kostnadseffektivt och detta innebär att knappa resurser ska användas på bästa möjliga sätt.

Effektivitet beskrivs som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursförbrukning. Ett särdrag hos den offentliga sektorn är att många av dess uppgifter beskrivs som komplicerat tillhandahållande av tjänster. Däribland ingår bland annat undervisning och hälsovård. De mål som den offentliga sektorn sätter upp är i hög grad kontinuerliga. Det innebär att det kan vara svårt att säga när målet uppnåtts vilket också gör det svårt att mäta graden av måluppfyllelse. Få offentliga organisationer kan fritt välja inom vilket område de vill agera.

De måste i regel agera inom de områden som privata organisationer inte skulle ha funnit lönsamma eller intressanta. ⁴⁸

4.1.2 Att vara chef i offentlig förvaltning

Ett chefskap är formellt och har en bestämmande ställning i organisationen. Det baseras även på mandat uppifrån i hierarkin. De personer som är chef leder en grupp eller en verksamhet.⁴⁹ I en undersökning gjord 2005 visade det sig att majoriteten chefer som arbetar inom den offentliga sektorn inte har tillräckligt med tid för att hinna med personalrelaterade uppgifter, såsom kompetensutveckling och medarbetarsamtal. Cheferna inom offentlig förvaltning upplever en hård press och ett tufft arbetsklimat. Kraven från arbetsgivaren och medarbetarna ökar hela tiden. Framförallt är det ökade krav på rapportering och administration. Arbetsuppgifterna har ökat men inga extra resurser har

44 Ahrne, G., Hedström, P. (1999), s. 13

45 www.skl.se

46 Berg, E. (2000), s. 65

47 Ibid, s. 75

48 Jacobsen, D., I., Thorsvik, J. (1998), s. 55-60

49 Pettersson, R. (1994), s. 54

(20)

18

tillförts. Många av arbetsuppgifterna är krävande och personligt påfrestande. Utöver de arbetsuppgifter som finns uppger cheferna inom offentlig förvaltning att de också får ta tag i frågor som mobbning av medarbetare samt urbrändhet. Hälften av de tillfrågade cheferna tycker att personalens krav har ökat. De kvinnliga cheferna upplever att de finns ett ökat krav på att de ska de finnas tillgängliga. Tillgängligheten är inte det enda kravet utan personalen ställer också krav på en ökad insyn och delaktighet, och stimulerande arbetsuppgifter. Den ordinarie arbetstiden räcker många gånger inte till och att jobba på andra tider än de ordinarie är vanligt förekommande. Cheferna upplevde att de inte kompenseras tillräckligt för det extra ansvar de får ta som chef. ⁵⁰

Utan all den kompetens som personalen har skulle arbetet avstanna. Chefen för en verksamhet är beroende av personalens energi, handlingsförmåga och ansvarstagande eftersom de väl känner till verksamheten. För att ta vara på all kompetens som finns måste det ägnas tid åt att lyssna på sin personal och omsätta det till något konstruktivt. Chefen bör sätta sig in i verksamheten, om det inte redan är gjort, för att kunna förstå vad personalen menar. Det gäller att skapa en dialog med personalen.⁵¹

Är chefen trygg i sin uppgift och vet vad den kan klara av är det enklare att vara bestämd och tydlig. Att vara chef inom offentlig förvaltning innebär att chefen har ett ansvar gentemot de verksamheter denne är chef över. I uppgiften som chef ingår även befogenheter att göra nödvändiga förändringar. Att chefen är närvarande är själva grundförutsättningen för ett gott chefskap. ⁵² Att skapa rätt förutsättningar för att medarbetarna ska kunna arbeta effektivt och känna meningsfullhet med arbetet är något som ingår i rollen som chef.

Eventuella problem bör personalen kunna komma till chefen med.⁵³ 4.1.3 Att vara personal inom offentlig förvaltning

Kommunen eftersträvar att anställa välutbildad personal. Detta för att alla verksamheter ska kunna utvecklas och därmed också trycka välfärden för medborgarna. Människor med olika bakgrunder välkomnas hos kommunen. Kommunen verkar för jämställdhet, jämlikhet och mångfald på deras arbetsplatser. Individens anställning inom kommunen regleras genom lagstiftning och avtal. Detta för att ge en trygghet till både arbetsgivaren och personalen.

Som anställd inom kommunen finns olika skyldigheter och rättigheter som parterna har gentemot varandra. ⁵⁴ Varje dag för en anställd inom kommunen är fylld av utmaningar.

Inom socialförvaltningen gäller det att hela tiden utgå från kundens behov. Arbetet innebär praktiskt arbete, hantering av relationer, såväl i arbetsgruppen som gentemot brukarna. Den offentliga förvaltningen har tydliga målsättningar men trots detta finns ett stort svängrum för egna och kreativa lösningar.

4.2 Samarbete

Att skilja på samverkan och samarbete kan vara svårt. När två eller fler personer interagerar om något i ett specifikt syfte, samverkar de. Det kan sägas att samverkan är en specifik form av samarbete. Samarbete är en naturlig del av människans vardag som hela det sociala livet bygger på. ⁵⁵ I sin absolut enklast form är samarbete sida vid sida i harmoni. Att samarbeta

50 www.cormental.se

51 Olsson, S. (2001), s. 42-43

52 Braw, C. (1997), s. 62-67

53 Olsson, S. (2001), s. 136-138

54 Informationen är hämtad från kommunens hemsida

55 Danermark, B. (2003), s.15-17

(21)

19 innebär att tillexempel arbetsuppgifter utförs tillsammans. Det kan vara flera personer, grupper, organisationer eller länder som samarbetar.⁵⁶ När människor samarbetar tillsammans bidrar varje individ med sin historia och bakgrund, sin syn på tillvaron och sin personlighetstyp. För att få ett fungerande samarbete krävs träning och övning. Dels ska det pekas ut vad som skall uppnås och hur detta ska göras. Sen måste alla deltagare förstå och få insikt i människors olikheter. Dessutom är det en fördel om roller och arbetsuppgifter tydliggörs. I vardagen möts vi av arbetsuppgifter som kräver att vi samarbetar för att kunna lösa dem. Varje individ bidrar med sin kunskap. Tillsammans skapar vi styrka, kraft och bredd. Att arbeta tillsammans innebär att gruppens kompetens blir större än den individuella kompetensen.

”Om två människor möts och byter en enkrona med varandra förändras inget, men om två människor möts och byter en idé med varandra blir båda dubbelt så rika”. ⁵⁷

Individerna kompletterar varandra, där någon kanske är svag är någon annan stark. ⁵⁸ Vill arbetsgruppen uppnå en effektiv och fungerande verksamhet på ett tillfredsställande sätt krävs det att kunna samarbeta med varandra. Är det arbetet som sker bara individualiserat kan det snabbt tendera att skapa vantrivsel och ineffektivitet på arbetet. Har arbetsgruppen tillit, sammanhållning, enighet och en effektiv kommunikation sinsemellan gynnar detta samarbetet. Samarbete innebär också en viss grad av öppenhet och flexibilitet. Att utveckla ett samarbete kräver tid eftersom det tar tid att utveckla det. Är arbetsklimatet positivt, stödjande och accepterande, delar individen gärna med sig av sina kunskaper och åsikter.

Tack vare detta ser individerna varandra som resurser och formar därmed en öppen kommunikation med varandra. En arbetsgrupp som är medveten om varandras svaga och starka sidor kan nyttja dessa för att skapa ett fungerande samarbete.⁵⁹

4.3 Kommunikation

Att kommunicera är att prata och agera i förhållande till varandra, en såkallad tvåvägs process. Med detta menas att vi meddelar oss och delar med oss av något, tillexempel upplevelse och åsikter. Kommunikation består av information, påverkan och bekräftelse.

Den största delen av kommunikationen sker automatiskt utan att vi behöver tänka på den.

Kommunikation är en ständigt pågående process.⁶⁰ Det är också en förutsättning för mänsklig samvaro. ⁶¹ Från tidig morgon till sen kväll är människan inkluderad i ett ständigt informationsutbyte med omgivningen. Kommunikation är något som pågår mellan minst två individer. ⁶² Det handlar om få den andra personen att känna sig hörd och sedd också. Den mesta kommunikationen sker i mänsklig samvaro, allt från familj till kunder i en butik. Det är genom förmågan att utväxla information med omgivningen som människan kunnat skapa och utveckla system för samarbete. ⁶³ Människans tillvaro i samhället baseras på relationer till andra människor. Kommunikationen utgör grunden för dess relationer.

Kommunikationen kan sägas vara en bas för identitet och möte med andra människor.

56 www.wikipedia.com

57 Hogedal, L., Lycken, M. (2007), s. 9-11

58 Ibid, s. 73

59 Nilsson, B. (1993), s. 39-41

60 Ibid, s. 80-85

61 Trost, Jan, Levin, Irene (1999), s. 97

62 Hanson, H., I. (2007), s. 13

63 Hård af Segerstad, P. (2002), s. 27

(22)

20

Kommunikationen är dessutom den aktivitet som människan känner bäst och har störst erfarenhet av. ⁶⁴

Vid kommunicering med andra individer kan det ibland uppstå missförstånd, tillexempel att viktig information utelämnas. Saker som kan te sig självklara för en person kanske inte alls är självklara för den andra. Även förvrängningar kan skapa oreda i kommunikationen med andra människor. En förvrängning kan vara att en viss händelse kopplas ihop med en slutsats. Att människor generaliserar innebär också att kommunikationen blir lidande.

Världen kategoriserar människor och företeelser i mindre distinkta grupper. Att generalisera innebär att informations väljs bort för att den inte passar in.⁶⁵ Dessa missförstånd kan också bidra till att personer blir bortstötta och därmed skapas ett avstånd mellan varandra. ⁶⁶

För att kommunikationen mellan chef och personal ska fungera måste den vårdas. Finns det ett förtroende för den andra parten blir kommunikationen sinsemellan enklare. Att lägga vikt på en regelbunden kommunikation är betydelsefullt. Är kommunikationen regelbunden anser personalen att det är av betydande karaktär att föra fram information till sin chef. Detta eftersom de anser att chefen kan hantera informationen. ⁶⁷ En chef ska vara tydlig och noga med att informera alla parter om vad som händer. ⁶⁸

4.3.1 Kommunikation är en process

När människor kommunicerar med varandra sker en ständig återkoppling. Återkoppling kan sägas vara en reaktion på en reaktion. En negativ återkoppling är en reaktion som inte leder till någon förändring av kommunikationsmönstret. En positiv återkoppling är däremot ett beteende som leder till att samspelet förändras. Uppstår det problem i kommunikationen mellan människor är det ofta att parterna hamnat i ett negativt samspelsmönster. Alla budskap i ett socialt samspel kodas och förstås. Varje individ kodar budskapet utifrån det sammanhang den känner till. Tummen upp kan för en ungdomsgrupp betyda en sak medan det för en dykare betyder något annat. Känner parterna till varandras koder och meningskontexter blir det mycket lättare att kommunicera med varandra. ⁶⁹

4.4 Lyssnande

Att bli en bra lyssnare kräver träning. Precis som att läsa och skriva måste individen lära sig att lyssna. Det krävs också att utsätta sig för prov emellanåt för att se om jag är en bra lyssnare. Att lyssna på någon annan kräver självdisciplin. Lyssnaren måste kunna slå av på takten eftersom tankens snabbhet är snabbare än ordets. För en snabbtänkt person kan det locka att ligga före sin samtalspartner om ett välbekant ämne behandlas. I ett sådant läge

”vet” den som lyssnar vad som skall sägas och en stunds samtalande kan fungera. Kommer den som pratar, inte med något överraskande är det lätt att tappa tråden. Koncentration är lösningen på problemet.⁷⁰

På en arbetsplats är det viktigt att förstå andra och själv bli förstådd. Det kan ofta ske minutkorta möten mellan chef och personal vilket kräver att de ska uppfatta varandra korrekt. Kommunikationen är inte bara ord utan även ett sätt att alstra förtroende och få

64 Nilsson, B., Waldemanson, A.-K (1994), s. 9

66 Nilsson, B. (1993), s. 83

67 Olsson, S. (2001), s. 155

68 Ibid, s.168

69 Rokeness, O., H., Hanssen, P-H (2007), s. 225-243

70 Hanson, H., I. (2007), s. 41-42

(23)

21 motparten att känna sig motiverad. Uppstår detta blir de korta samtalen upplysande och motiverande. Bra aktörer känns igen på sitt sätt att lyssna. Genom att vara intresserad av sin omgivning skapas det intresse för den andre. Början på en god kommunikation sitter i att ta sig tid att lyssna på sin motpart. ⁷¹ Kroppsspråk, tonfall och det som visas i personers ansiktsuttryck utgör också kommunikation. Helt omedvetet anpassar vi oss efter den vi möter. ⁷²

Alla individer är olika. I och med detta kan det uppstå problem vid kommunikation med en annan människa. För att få kommunikationen att fungera måste det kanske ske en anpassning från någon av parterna som deltar. Vår egen kommunikationsstil kan behöva anpassas. Det kan vara små förändringar, det viktiga är att den andre förstår vad som menas.⁷³ Bra kommunikatörer utmärker sig ofta genom att de har en förmåga att leva sin in i andras situationer. Få personer ändrar uppfattning bara genom argumentation. Ofta ändrar folk uppfattning när de försatts i situationer där de upplever saker och ting på ett nytt sätt.⁷⁴ 4.4.1 Aktivt lyssnande

Att lyssna aktivt innebär inte att upprepa vad som precis sagts utan det är att förstå det som sägs och kunna svar på ett lämpligt sätt. För att lyssnandet ska få sin bästa utgång krävs det ett samarbete mellan parterna. ⁷⁵ Ska det aktiva lyssnandet utvecklas krävs det framför allt tre olika beteenden. För det första krävs det att uppgiften är i fokus. Att sedermera vara nyfiken på vad den andra säger hjälper också till. Sen handlar det också om att kunna sätta sig in i vad någon uttrycker. ⁷⁶ När en person lyssnar aktivt på en annan person behövs det inte bara ställas frågor när något är otydligt. Ibland är det bra att ställa frågor även när allt är självklart, bara för att se att tolkningen är rätt. Att fråga är ett slags kvitto på att mottagaren strävar efter att förstå eller redan har förstått det sändaren säger. ⁷⁷ Genom att visa sitt intresse för en annan part gör att relationen sakta men säkert kan förbättras. ⁷⁸ Konsten att lyssna är viktigt för en bra kommunikation. Istället för att lyssna på vad den andra parten säger tänker vi ofta på vad vi själva ska säga. Detta är orsaken till varför det många gånger uppstår missförstånd.⁷⁹

Tanken är ungefär tre gånger snabbare än talet. Detta innebär att trots att fokus ligger på den som talar och det som sägs, finns ändå utrymme att tänka på annat. Det handlar inte bara om att uppfatta de ord som sägs. Genom att använda tankens snabbhet finns möjlighet att förstå det som sägs bättre. För att verkligen förstå vad någon säger behövs all koncentration läggas på den som talar. Att vara nyfiken och ha ett intresse för den som talar, hjälper till att upptäcka och förstå mer i de ord som sägs.⁸⁰

För att förstå varandra krävs det att all fakta framgår på ett tydligt sätt. Många är dåliga på att lyssna till när andra människor talar. Istället för lyssna ordentligt på det som sägs, kanske funderingarna går till vad vi själva vill ha sagt, låter inte den som talar tala till punkt och har

71 Hanson, H., I. (2007), s. 44-45

73 Ibid

74 Hanson, H., I. (2007), s. 47

75 Nilsson, B., Waldemanson, A.-K (1995), s.56 f

76 www.hanterakonflikter.se

77 Nilsson, B., Waldemanson, A.-K (1994), s. 64

78 Rudenstam, A., Rudenstam, C., s. 56

79 Nilsson, B., Waldemanson, A.-K (1995), s.56-58

(24)

22

svårt att se saken ur någon annans perspektiv.⁸¹ Att försöka förstå den andra är a och o. Att skapa en bra kontakt sinsemellan är viktigt för båda. För den som talar är det viktigt för att den ska våga öppna sig. Som lyssnare blir samtalet mest givande om denne visar att talaren accepteras precis som den är och det dömande och värderande undviks. ⁸²

I ett samtal mellan två parter finns olika synpunkter och åsikter på saker. Ofta hamnar den som lyssnar på någon i en situation där de antingen håller med i det som sägs eller helt sätter sig emot. Det är inte nödvändigt att värdera det som sägs utan det som är väsentligt är att förstå det som den andra förmedlar. ⁸³ Det är viktigt att visa sitt engagemang för samtalet, genom tillexempel ord eller kroppsspråk. Utstrålas likgiltighet, är jäktad, eller osäker minskar förutsättningarna för att ha ett avspänt och öppet samtal. Finns det inte tid, inte kan, eller helt enkelt inte orkar lyssna på någon annan, finn istället en annan tidpunkt för samtalet. ⁸⁴

Att förstå någon fullständigt omedelbart är svårt. Att be om ett förtydligande är inte en svaghet. Ställa frågor är ett bra sätt att visa motparten vilken slags information som behövs för att förstå det som sägs. Det är också ett bra verktyg att använda om det önskas en vidareutveckling på något som berättades. Det finns både öppna och slutna frågor. De slutna frågorna ställs på ett sådant sätt att de bara kan besvaras med vissa alternativ, tillexempel med ja eller nej. Dessa frågor har en tendens att binda ihop och avsluta samtal. De kan också upplevas som ett förhör och får därmed också folk att sluta sig. De öppna frågorna ställs däremot på ett sätt att de inbjuder till att berätta mer. De öppna frågorna skapar dessutom utrymme för den som talar att utveckla samtalet ur sitt egna perspektiv. Med dessa frågor kan motparten visa intresse och samtidigt visa vad de tycker. Med öppna motfrågor finns chansen att förstå det som sägs ännu bättre. Var öppen för de svar som kommer. Att ifrågasätta någon hela tiden gagnar inte samtalets utveckling. Se motpartens perspektiv på saken istället och försök förstå. ⁸⁵

Ett samtal kan bestå av fakta, känslor och tolkningar. Att förstå dessa hjälper mottagaren att lyssna efter dem var för sig. Fakta kännetecknas av sådant som kan observeras med sinnet, tillexempel att någon var sen eller att någon sagt något om någon. Tolkningar skapas av observationer, tidigare erfarenheter, vilka känslor och behov som finns samt annat som kan påverka. Tolkningar är helt enkelt de slutsatser som någon drar om någonting. Kroppens signaler till individen är känslorna. Tankarna som dyker upp under ett samtal ska inte glömmas bort. ⁸⁶

4.5 Symbolisk interaktionism

Människan som individ interagerar med andra personer i sin omgivning och utvecklas genom detta. Människan är en social varelse som ständigt befinner sig i ett utbyte med omgivningen. Desto mer individen blir medveten om interaktionen som pågår kan känslor bättre och lättare uppnå våra mål vi har. Den symboliska interaktionismen fokuserar på den sociala interaktionen och det som händer mellan människor när ett socialt samspel utspelar sig. Individen är beroende av andra människor för att själv kunna agera. Detta skapar en ständigt pågående process. Individen gör hela tiden definitioner av de situationer som de

82 Ibid

83 Ibid

84 Mossboda, B-M., Peterson, M., Rönnholm, I. (2004), s. 89

86 Ibid

(25)

23 befinner sig i. Processen att kunna definiera situationen är ett samspel med sig själv och andra.⁸⁷

”Symbolisk interaktionism är ett synsätt, ett perspektiv, en utgångspunkt för en analys av den sociala verkligheten”.⁸⁸ Symbolisk interaktionism utgår ifrån symboler och interaktion.

Ordet symbolisk betonar att beteenden och handlingar är symboliska. Symboler används ständigt i samhället och innebörden samt betydelserna av dem tolkas. Gemensamt har människorna i samhället kommit överens om vad de olika symbolerna ska representera. För varje rörelse någon gör och för varje ord som någon säger tolkar vi informationen.

Interaktion betyder växelspel och detta innebär att två eller flera människor står i ett ömsesidigt förhållande till varandra.⁸⁹

Språket hos individen är viktig. Det ger människan en symboliseringsförmåga och därmed blir också människan en social varelse. Att skapa och integrera med symboler är något som människan har en förmåga att göra. Dock är denna egenskap inte medfödd utan måste ständigt utvecklas i det sociala livet med andra människor. För att kunna utveckla symboliseringsförmågan krävs det att situationer skapas där minst två individer medverkar i en social handling. ⁹⁰ En social handling beskrivs som en situation när minst två människor har ömsesidigt inflytande på varandra genom gester.⁹¹ När individer samverkar med andra människor skapas det meningar och tolkningar. Det är först när sändaren och mottagaren har förstått varandra genom symboler, t.ex. genom att titta på varandra, som processen att skapa meningar kan börja. När individen har förstått meningen föreligger ett medvetande. Samma symbol kan för människor ha olika betydelse eftersom de ses ur olika perspektiv.⁹² Viktigt är att symbolerna som används rimligen har samma mening. ⁹³ Människan integrerar även med dig själv genom att tala för sig själv det vill säga genom att tänka både medvetet och omedvetet. ⁹⁴

I interaktion med andra tar vi över varandras roller. Detta för att vi försöker göra vårt beteende relevant och förståeligt. Vi försöker empatisera med andra människor genom att överta varandras roller. Att empatisera innebär att kunna sätta sig in i andras sätt att tänka och känna. Skulle människan inte sympatisera överhuvudtaget skulle ingen interaktion förekomma. Detta eftersom människan inte förstår vad den andra parten säger eller gör.

Människan blir inte människa utan ett samhälle, sociala kontakter och socialt samspel.

Interaktion med andra människor bygger på ett socialt handlande. Människan och dess jag, är en social produkt som är ett resultat av sociala erfarenheter. Tack vare interaktionen med andra människor skapar vi vår personliga identitet. Att integrera med fler människor ger ett bredare perspektiv på identiteten.⁹⁵ Interaktionen är dessutom en av de viktigaste hörnstenarna inom symbolisk interaktionism. ⁹⁶

87 Månson, P. (2007), s 153 och s.157

88 Trost, J., Levin, I. (1999), s. 9

89 Angelöw, B., Jonsson, T. (2000), s. 18-19

90 Månson, P. (2007), s. 153 och s. 157-158

91 Andersen, H., (2003), s.153

92 Månson, P. (2007), s. 159

94 Ibid, s. 87

96 Ibid, s.16