Enkät 40

Enkäter är relativt sett ett billigt alternativ och den når ut till ett stort antal vid ett tillfälle. Enkäter går förhållandevis snabbt att administrera, skicka ut och frågorna formuleras lika för alla. En enkät kan lättare anpassas efter respondenternas behov angående när de har tid och möjlighet att besvara den. (Bryman & Bell 2005)

Innan vi skickade ut enkäten genomförde vi pilotundersökningar för att få en kritisk granskning så att såväl reliabilitets- som validitettester inkluderats enligt Olsson och Sörensens (2008) rekommendation. Vi fick feedback på enkäten av intervjupersonerna. Tanken var att dessa personer besitter en liknande arbetsposition som de vi skickat enkäten till och därmed kunde ge oss konkret feedback om frågeformuleringar, alternativ, definitioner, tolkningar och om något saknades. För att kunna säkerställa att vi mätt rätt saker har vi frågat om de anser att det vi försökt fånga framgått av frågorna och alternativen. Det vill säga om de ansåg att arbetssätten var något som hör till lean och om effekterna kommer från dessa arbetssätt. Vi har därför skickat ut enkäten efter att alla intervjuer genomförts. Innan enkäten skickades ut kompletterades den löpande med fakta som intervjupersonerna belyst och påstod var viktigt.

4.4.1 Urval

Vi har endast valt ut tillverkande företag i Sverige som i någon form arbetar med lean eller delar av lean. Det är enbart dessa som kan ses som valbara respondenter enligt vår avgränsning samt syftet. Urvalskriterierna stämmer överens med de vi satte upp för intervjuföretagen. För att hitta företagen sökte vi på internet efter listor med tillverkande företag i Sverige. Vi kontaktade sedan dessa för att se vilka som arbetar med lean i någon form. Genom detta tillvägagångssätt fick vi ett lagom stort urval, vi begränsade antalet till 100 respondenter. Huruvida urvalet blev representativt kan

ansåg vi det rimligt att göra på detta sätt. Anledningen till att vi valde svenska företag är dels av intresse ifrån vår sida samt en fråga om resurser. Vid kontakt med företagen förklarades att vi behövde komma i kontakt med någon på företaget som skulle kunna besvara en enkät med frågor angående deras arbete med lean och vilka effekter de såg av det. Många gånger var det produktionschefen eller dylikt som ansågs mest insatt och vi fick därför mejladress till dem.

Urvalet till enkäten kan inte anses representativt då vi slutade kontakta företag när vi uppnått vår kvot, 100 stycken. Konsekvenser av detta tillvägagångssätt är att lika breda generaliseringar inte kan göras vid ett sådant urval. Då antalet begränsats till 100 stycken kan det diskuteras hur generaliserbart det skulle blivit, oavsett tillvägagångssätt. Syftet med studien är inte heller att komma med ny teori eller djup statistik över effekter som företag fått av arbetet med lean vilket gjorde att vi ansåg att urvalet inte var av lika stor vikt som det annars skulle ha varit.

4.4.2 Utformning av enkäten

Hur frågorna har formulerats har vi redan angivit men i enkäten är de i form av multipla svar. Anledningen är att de flesta frågor kan ha flera svarsalternativ som stämmer då ett arbetssätt kan leda till fler än en effekt. För att minska risken att de som besvarat enkäten har uppfattat frågorna och begreppen på olika sätt har vi tagit med en kort beskrivning innan varje fråga. Vi har försökt beskriva hur enkäten ska besvaras på ett noggrant sätt utan att det blir för mycket text (se bilaga 6 för enkäten). Vi beskrev syftet med både enkäten och studien så att respondenterna skulle få en uppfattning om varför vi önskade svar. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till sju, dock fick vissa frågor färre alternativ. Alla frågor angående effekter fick alternativen

negativa effekter, annat och inga effekter. Alternativet annat krävde ingen specificering om vad detta annat skulle kunna vara men vi ville ändå att det skulle finnas med. Detta då alla frågor var tvingande och vi förutsatte att om alternativet

annat inte hade funnit med skulle respondenterna troligtvis valt att inte svara eller

svara oärligt om de inte hittat rätt alternativ. För att inte få för många alternativ valde vi att ha ett alternativ som fångar upp alla negativa effekter. Företagen var förmodligen inte lika kritiska till att kryssa i detta alternativ som att kryssa i ett alternativ som till exempel ökade ledtider. Om många respondenter valt alternativet

Frågorna angående standardisering och visuell styrning delades in i fem frågor. En fråga tog enbart upp hur de arbetar med standardisering, där vi bad de specifiera på en skala hur utförlig denna standardisering var. Skalan var från ett till sju där ett var

obefintligt/lite och sju var mycket/i princip allt är standardiserat. Frågan efter gällde

effekterna från den eventuella standardiseringen, denna hade flera svarsalterantiv. De nästkommande två frågorna var angående visuell styrning, där den ena tog upp hur bilder och markeringar användes. Den andra frågan gällde hur de visuellt visar hur produktionen ligger till i förhållande till plan eller efterfrågan. Även till dessa frågor hade vi en skala från ett till sju. Sista frågan var vilka effekter den visuella styrningen lett till. Svarsalternativen till frågorna har anpassats eftervad teorin visat på men även vad företagen har sagt under intervjuerna. Frågan om effekter av standardisering fick till exempel samma svarsalternativ som frågan om visuell styrning då vi lagt dessa under samma del i arbetet, därför har vi sett samma effekter vid teorigenomgången. Alternativen för de frågarna var: ökad produktivitet, högre kvalitet, högre motivation

och engagemang samt mindre personal. Ökad produktivitet för att teorin visade på det

sambandet men det var också något som belystes under intervjuerna. Högre kvalitet för att teorin påstår att det uppnås. Högre motivation och engagemang är något som vi främst fick från intervjuerna. Mindre personal är ett alternativ för att vi ytterligare försökt fånga eventuell ökad produktivitet.