Kvalitet på arbetet 72

För att kunna bedöma hur trovärdig en studie och dess tolkningar är så måste en bedömning angående reliabilitet, replikation och validitet göras. Det diskuteras ofta runt hur lämpliga dessa mått är för en kvalitativstudie och därför har vissa forskare (Lincoln & Cuba 1985 se Bryman & Bell 2005 s. 306) tagit fram andra begrepp som bör utvärderas i en studie med kvalitativstrategi. Trovärdighet samt äkthet vilka i sin tur innehåller olika begrepp (Bryman & Bell 2005). Vi har fört en diskussion kring trovärdighet, äkthet samt relevans och hur de påverkar vår studie.

6.3.1 Trovärdigheten

Består av fyra delar:

Tillförlitlighet: hur trovärdiga resultaten är. Den avgör hur andra forskare kommer

uppfatta studien. Liknar intern validitet som är hur insamlad data stämmer med teorin som utvecklas. (Bryman & Bell 2005) I och med att vår studie fokuserar på vad företagen anser att lean har lett till för effekter kan trovärdigheten påverkas. Risken finns att de vi intervjuar antingen vinklar det till att låta mer positivt än vad det är, eller att det som de uppfattar inte stämmer med verkligheten. Eftersom vårt mål inte direkt är att utveckla nya teorier, utan mer undersöka om de teorier som finns verkar stämma eller inte så är det vi producerar i hög utsträckning det som företagen anser. Teorin om lean kan ibland vara något motsägelsefull och lite rörig vilket gör det svårt att hitta en bra definition. Detta kan leda till felaktiga tolkningar då företagen kanske ser det på ett sätt men vi på ett annat. Detgör att det kan bli svårt att hålla distans och fånga upp vad de egentligen menar. Intervjupersonerna kan också förvränga saker på grund av att minnet inte alltid är 100 procent säkert, att de tror att något beror på införandet av lean men att den effekten egentligen kom innan eller beror på något annat. Orsakssambandet bör vara att de börjar arbeta med lean så fås effekter, inte att de får effekter och därför börjar arbeta med lean. Genom att vi låter de intervjupersoner som är en del av den sociala verklighet som vi studerat få ta del av resultatet i empiridelen, för att bekräfta att vi har uppfattat deras verklighet på ett riktigt sätt, ökar tillförlitligheten i vår studie.

(Bryman & Bell 2005) Urvalet anser vi kunna vara lite vridet då vi valt att intervjua företag som är kända för det lyckade arbetet med lean. Dock har vi fått bäst kontakt och respons av dessa företag vilket har gjort det naturligt att genomföra intervju hos dem. Många gånger är ett bekvämlighetsurval lämpligt vid kvalitativ studie då forskaren söker ett visst djup i svaren och har ambitionen att förstå något (Bryman & Bell 2005). Därför ser vi inte bekvämlighetsurvalet som ett stort problem i denna studie. Företagen som vi interjvuat har som tidigare nämnts uppfyllt de kriterier vi ställt upp för att vara ett bra fallföretag. Det kan även diskuteras hur möjligheterna för andra är att bedöma om resultaten ifrån företagen i vår studie är överförbara till en annan miljö. I och med att vi noggrant dokumenterat och givit täta och fylliga beskrivningar igenom hela arbetet kan vi inte se att det råder några större svårigheter för andra personer att bedöma då de förses med en så kallad databas till hjälp.

Pålitlighet: liknar reliabilitet, om resultatet blir liknande vid ett annat tillfälle,

(Bryman & Bell 2005) effekterna av lean bör bli desamma vid en upprepning av studien då vi inte har kvantifierat effekterna. Vi har försökt dokumentera varje steg i forskningsprocessen för att öka pålitligheten. Hur vi gått tillväga, varför samt vilka ändringar studien har tagit under arbetets gång. Då vi beskriver hur vi gått tillväga i varje steg så bör vår studie vara relativt lätt att genomföra på liknande sätt för att se om något har ändrats. Vidare transkriberades alla intervjuer för att vi skulle kunna kontrollera att informationen tolkats korrekt samt för att vi skulle kunna gå tillbaka till ursprungskällan när vi analyserade empirin. Hur analysen har byggts och hur vi valt att tolka olika begrepp finns också beskrivet på ett utförligt sätt.

I och med att vår studie mäter vad företag anser och uppfattar att de fått för effekter kan företag ändra uppfattning eller påverkas av andra faktorer. Omgivningen och efterfrågan för företag varierar ständigt därför finns risken att det vi fångar upp egentligen inte beror på införandet av lean. Pekar mycket på att ett visst sätt att arbeta leder till vissa fördelar eller nackdelar är det sannolikt att dessa påverkas av arbetet med lean och att det inte bara beror på konjunkturen. Andra faktorer som kan skilja sig är åsikterna våra intervjupersoner har (Olsson & Sörensen 2008).

Utgångspunkten i vår studie är befintlig teori där undersökningar gjorts över vad lean är och vad det innehåller, därför anser vi att det finns en stor sannolikhet för att våra mätningar är korrekta. Då begreppet lean definieras på olika sätt av de flesta finns det egentligen inte heller något sant eller falskt.

Konfirmering eller bekräftelse (Möjlighet att styrka och konfirmera): vilket

belyser huruvida forskarna varit objektiva (Bryman & Bell 2005). Vi har inte i något av fallen haft en relation till företagen och vi anser därmed att vi inte heller låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka varken utförandet eller de slutsatser som dras i studien. Då ingen relation till företagen finns här har vi kunnat vara objektiva angående vad de belyser. Vi har som tidigare nämnts valt företag som vi vet är framgångsrika i arbetet med lean, hur objektivt det är går naturligtvis att diskutera. Vår studie har också blivit vinklad mot att vi förväntar oss ett positivt resultat av införandet av lean, då teorin visar på de stora fördelarna som finns. Möjligheten att styrka och konfirmera resultaten ser vi därför som god.

6.3.2 Äkthet

Rättvis bild: om studien representerar olika synvinklar (Bryman & Bell 2005). Då vi

valt att avgränsa på ett sätt som gör att vi inte undersöker hur de anställda påverkas så har vi inte belyst lean ur deras synvinkel. Dock har de vi intervjuat ibland gått in på dessa områden. Kunderna är inte heller något som vi undersökt. Studien är därför till viss del begränsad när det gäller detta men då det i grunden är lite hårdare effekter, så som kortare ledtider, vi är ute efter tror vi inte att det spelar så stor roll.

6.3.3 Relevans

Kvalitativa studier bör även utvärderas utifrån dess relevans (Hammersley 1992a se Bryman & Bell 2005 s. 50). Hur viktig studien är inom ett område är det som styr denna relevans. Vår studie har belyst ett ämne som många företag arbetar med, vill införa eller har tankar på att införa för att bli mer effektiva och lönsamma. Vi anser därför att relevansen är mycket hög då riktlinjer kan ges till företag angående om alla delar måste införas, i vilken ordning de bör införas, om något bör prioriteras men också vad det får för effekter. Som tidigare nämnts anser vi också att denna studie ger ett bidrag till teorin eftersom att vi kartlagt begreppet lean och gett en beskrivning av vad de flesta författare inom området påpekar att lean är eller innehåller.

Ekologiskvaliditet: avgör om resultatet kan appliceras i vardagen, om det är något som företagen kan använda sig av och arbetar efter (Bryman & Bell 2005). Då vi har intervjuat företag och sett deras produktion på plats så anser vi att den ekologiska