6.3.1. Närmare presentation av informanterna
Vi har valt att som undersökningsgrupp till våra enkäter använda oss av två femteklassare. Detta för att vi anser att de troligtvis har den erfarenhet av historieundervisning i skolan som krävs för att kunna besvara våra frågor. Vi har valt att använda oss av klasser där vi vet att det finns en blandad grupp elever med olika kulturella bakgrunder. Detta för att vi genom vår undersökning vill se om man genom historieämnet ser till de olika historiekulturella arven och
om eleverna anser detta vara viktigt. Naturligtvis låter vi även här våran undersökningsgrupp och skolorna förbli anonyma.
6.3.2. Enkätfrågorna
De frågor vi valde att ställa till eleverna är följande: ♣ Vad tänker du på när du hör ordet historia?
♣ Vad har du arbetat med under dina historielektioner i skolan? ♣ Vad skulle du vilja arbeta med under dina historielektioner?
♣ Tycker du att historia är ett viktigt ämne, om ja- vad är viktigt, om nej- varför är det inte viktigt?
♣ Är historia ett roligt/tråkigt ämne, varför?
♣ Lär du dig något om historia hemma, om ja vadå?
♣ Har du haft nytta av den historia du lärt dig i skolan, om ja- på vilket sätt? Vad tänker du på när du hör ordet historia?
66 % svarade ”Det som hänt förr”. En flicka svarade lite mer utförligt i sin enkät. Hon skrev följande; - ”Vad som har hänt i landet.( t.ex. Medeltiden, vikingatiden, Europa.) Här inleder hon med att skriva att hon tänker på de historiska förloppen som skett i Sverige, men inom parantes skriver hon Europa.
11 % svarade att de tänker på böcker/tråkigt.
11 % svarade, pumor, tigrar, lejon, spöke, sagor, olika figurer, ingenting. I denna grupp kan vi se att svaren hade lite att göra med det som man i vanliga fall anser historieämnet relaterar till.
Vad har du arbetat med under dina historielektioner i skolan?
I 85 % av svaren kunde vi finna att eleverna svarat med att skriva ner åtminstone en av de historiska episoder som finns nerskrivna i den traditionella tidslinjen, dvs. stenåldern, järnåldern, vikingatiden, medeltiden.
6 % svarade, istället för att skriva ner vad de arbetat med, skrev de ner hur de arbetat på historieundervisningarna, vilka metoder läraren hade valt att bygga sin undervisning efter. 6 % svarade Malmö. Detta för att en av de klasserna som vi valt att intervjua just nu håller på med tema Malmö och där har läraren sagt att historieämnet ska ingå. De svarade dock inte vilken historia de fått till sig gällande Malmö.
En av personerna, de återstående 3 %, svarade döden. Detta svar tror vi grundar sig på medeltiden och digerdöden, pesten.
Vad skulle du vilja arbeta med under dina historielektioner? 20 % av eleverna skrev att de ville lära sig om andra länders historia.
22 % skrev att de ville jobba mer med medeltiden, stenåldern, istiden, bronsålder, den traditionella historieundervisningen.
29 % svarade att de ville jobba med sina intressen så som fotboll, kläder, tennis, berättelser, osv. Inga av svaren redogör till det man vanligen anser återspeglar det man väljer att jobba med inom historieämnet.
9 % ville jobba med nutiden och framtiden. 6 % svarade att de ville jobba med släktforskning. 6 % skrev; - ”Jag vet inte”.
Bland 7 % kunde vi finna svar som; döden, färg och den ingenting. Tyvärr så saknade vi svar på en enkät.
Tycker du att historia är ett viktigt ämne, om ja- vad är viktigt, om nej- varför är det inte viktigt?
91 % av eleverna fann att historia är ett viktigt ämne. Varför de fann historia vara ett viktigt ämne var svarade de olika på men vi fann ändå att många svarat likartat. Som en slutsats kan man säga att varför de fann historia vara ett viktigt ämne är för att;
1. intressanta saker tas upp. 2. bra som allmänbildning.
3. man lär sig skriva och läsa bättre.
4. nödvändigt att kunna senare till t ex. gymnasiet.
9 % ansåg emellertid att historia inte är ett viktigt ämne. De ansåg ämnet vara tråkigt och oviktigt.
Är historia ett roligt/tråkigt ämne, varför? 57 % svarade roligt.
29 % svarade tråkigt. 14 % svarade sådär.
Varför de ansåg historia vara ett roligt ämne fick vi motiverande svar så som; man lär sig mycket, roligt att veta vad som hänt förr, intressant för att man bl.a får skriva egna berättelser.
Vi fick även mindre motiverande svar så som; roligt för att de slapp andra lektioner eller så skrev de; - ”Helt enkelt roligt”.
De som ansåg historia var ett tråkigt ämne svarade att det var mycket fakta, många olika saker, för mycket på en gång. Två av svaren la vi extra uppmärksamhet på därför att eleverna hade svarat att de ansåg att det var för mycket att lära sig när man läste historia och hann man inte så blev lärarna arga. Ett annat svar fann vi vara lite roligt. Detta för att eleven skrev att ämnet var långsamt. Genom den erfarenheten vi har med oss av vår skoltid kan vi båda se att även då vi gick i skolan fann många att historielärarna vara långsamma och tråkiga.
De som svarade att ämnet var sådär skrev att ämnets intressehalt berodde på vad man jobbade med.
Lär du dig något om historia hemma, om ja vadå?
51 % svarade ja. Av dem svarade 17 % att den kunskap de fick med sig hemifrån fick de från olika historiska filmer eller dokumentärer rörande historia. Ett fåtal skrev även att deras föräldrar berättat olika historiska händelser för dem och visat dem olika historiska platser i Malmö. De flesta som svarade skrev att den historia de fick med sig hemifrån handlade om den egna historien, dvs. familjehistorien.