Enkätsvar

Nedan följer det sammanställda resultatet och enkätsvaren från samtliga forskningsdeltagare från prototyptesten A och B på äldreboendena Humlan och Getingen.

Fråga 1: Kön?

Figur 19. Fördelningen mellan kvinnor och män.

Det var en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män som testade prototyperna, 5 kvinnor och 4 män.

39

Fråga 2: Välj ett alternativ från skala 1-5 om hur du upplevde 360° video?

Figur 20. Andelen om upplevelserna av 360° video.

1 deltagare svarade att upplevelsen med 360° video var ”ganska kul”, 2 deltagare svarade att upplevelsen var ”helt okej”, 4 av forskningsdeltagarna svarade ”kul” och 1 av deltagarna svarade att det var ”jättekul”. Ingen av deltagarna svarade ”inte kul”.

Fråga 3: Hade du velat göra detta igen?

Figur 21. Andelen som hade velat testa HMDn igen.

1 av forskningsdeltagarna ville kanske använda 360° video igen. 6 av deltagarna vill använda 360° video igen och 1 deltagare ville inte använda tekniken igen.

Fråga 4: Om du svarade ja på ovanstående fråga, hade du velat att det fanns tillgängligt för dig där du bor?

Figur 22. Andelen boende som hade velat att HMDn fanns tillgängligt där de bor.

2 deltagare svarade ”kanske” på att HMDn skulle vara tillgängligt där de bor. 6 deltagare svarade ”ja” och 1 deltagare svarade ”nej”.

Fråga 5: Hur ofta tror du att du hade använt glasögonen om de fanns tillgängliga för dig hela tiden?

Figur 23. Andelen om hur ofta HMDn hade använts om de fanns tillgängliga.

3 forskningsdeltagare svarade ”en gång i veckan” och 3 deltagare svarade ”en gång i månaden”, 2 deltagare svarade ”aldrig” och 1 deltagare svarade ”varje dag”.

41

Figur 24. Andelen som upplevde någon yrsel eller illamående under användandet av HMDn.

Ingen av forskningsdeltagarna upplevde någon yrsel eller illamående under användandet av HMDn.

Fråga 7: Vad hade du velat se i glasögonen om du fick bestämma själv?

Testpersonernas svar:

• Det är så mycket man vill se, så allt!

• Blommor

• Naturen, kyrkor, museum etc.

• Rymden

• Busshållplatser och blommor

• Mer byggnader, vägar och gator

5

Diskussion

I följande avsnitt ställs den tidigare forskningen mot studiens empiriska resultat. Detta görs för att skapa en nyanserad och rättvis bild av hur 360° video har påverkat deltagarna i studien och hur det togs emot. Nedan diskuteras informationen för att låta läsaren följa med i argumentationen vilket leder till besvarandet av frågeställningen.

5.1

Prototyp

Utrustningen från Samsung Gear VR som forskningsdeltagarna använde under prototyptestet togs emot på ett positivt sätt från de flesta deltagare. Deltagarna gav inga uttryck på att HMDn var obekväm samt att inget motstånd gavs vid monteringen av HMD. Vid förfrågning av deltagandet förklarades HMD med att likna ett cyklop vilket kan ha bidragit till deltagarnas igenkänningsfaktor i designen (Svensson, 2010) och följdvis ökat tryggheten och förståelsen kring vad deltagarna skulle få utföra och testa på.

Fenomenet VR- och motion sickness är ett problem som tidigare forskning visar tydliga tecken på och blir ett hinder för säkerheten inom användandet av VR (Sciencedaily, 2018). Detta var något som tog i beaktande när prototyperna skapades genom att använda så små rörelser som möjligt när videoklippen spelades in. Nackdelen med att allt som kunde skapa VR-och motion sickness reducerades var att känslan av närvaro och graden av immersion sänktes. Hade forskningsdeltagarna fått möjlighet att röra sig runt i den virtuella världen, samt möjligheten till att styra den, så hade immersion ökat och känslan av att vara närvarande hade blivit mer kraftfullt (Aissa, 2018). Reduceringen gjordes alltså på

bekostnad av att få den bästa möjliga förhöjda upplevelsen i en virtuell miljö. Vid upplevelsen av 360° video i HMD kan yrsel förekomma. Yrseln kan även göra så att en person faller vilket kan leda till fysiska skadar och i värsta fall dödlighet i de högre åldrarna (Mirelman et al. 2016). Därför fick alla som deltog i testet sitta ner i en stol för att eliminera risken av fall, vilket även det leder till en minskad känsla av immersion. Hade forskningsdeltagarana istället haft en stol med hjul och möjligheten att snurra hade känslan av immersion ökat men då hade risken för VR och motion sickness ökat. I skapandet av prototypen användes 2 olika kameror. Detta skedde på grund av att bristfällig kvalité uppstod under användandet av den första kameran, Samsung Gear 360°, vid inspelning av prototyp 1 (se avsnitt 2.2.1). En test av prototyp 1 utfördes på nyckelpersonen och utifrån diskussion ansågs det att en bättre kamera, Garmin VIRB 360°, bör användas för att skapa prototyp 2 (se avsnitt 2.2.2). Hade prototyp 1 istället testats direkt på målgruppen istället för nyckelpersonen hade studien haft en mer tillförlitlig anledning att uppgradera kamera vid skapandet av prototypen. Valet av att skapa prototypen med en kamera av högre kvalité baserades på risken att VR- och motion sickness kunde

43

uppstå om fokus och kvalité var lägre. Enligt enkätsvaren var det ingen av deltagarna som kände av yrsel eller illamående.

Avsaknaden av ljud påverkar graden av immersion då ljud utanför den virtuella verkligheten stör den fulla upplevelsen av händelserna i 360° videon. Hade prototyperna inkluderat ljudet i prototyptestet som spelades in platserna hade upplevelsen förhöjts hos forskningsdeltagarna och känslan av att befinna sig på den virtuella platsen hade enligt Aissa (2018) ökat. Däremot ökade gemenskapen och de sociala aspekterna hos deltagarna när vårdpersonal och övriga deltagare runt om kring kunde samtala med personen som bar HMDn. Då ensamheten och avsaknaden av sociala sammanhang enligt Folkhälsomyndigheterna (2016) är en av de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa bland personer över 65 så har det upptäckts en positiv aspekt i att forskningsdeltagarna inte upplevde full immersion. Deltagarna fick istället ta del av varandras upplevelser och reaktioner när alla satt samlade i en grupp och ett socialt sammanhang uppstod. Genom tillgång till sociala sammanhang och relationer skapas en känsla av gemenskap, att känna sig behövd och sedd samtidigt som det skapar rutiner i vardagen (Heurlin & Svensson, 2018).