Då enkätundersökningen genomfördes på en skola som har särundervisning samt en skola som har samundervisning väljer vi att skilja dem åt genom att kalla dem för skola A och B. På skola A som har särundervisning genomfördes 43 enkäter varav 23 var besvarade av pojkar och 20 av flickor. På skola B som har samundervisning genomfördes 35 enkäter varav 16 genomfördes av pojkar och 19 av flickor.
6.2.1 Deltagande
Det första som undersöktes var hur ofta och i vilken grad eleverna deltog i undervisningen.
Särundervisning
Hur aktiv är du på idrottslektionen? Flickor Pojkar
Är oftast ombytt och jobbar hårt/bra på lektionen 16 17 Är oftast ombytt men rör mig inte så mycket 3 2 Är ombytt ibland och jobbar hårt/bra på lektionen 1 2 Är ombytt ibland men rör mig inte så mycket 0 0
Är sällan med 0 2
Samundervisning
Hur aktiv är du på idrottslektionen? Flickor Pojkar
Är oftast ombytt och jobbar hårt/bra på lektionen 9 12 Är oftast ombytt men rör mig inte så mycket 2 2 Är ombytt ibland och jobbar hårt/bra på lektionen 2 0 Är ombytt ibland men rör mig inte så mycket 2 0
Är sällan med 4 2
Flertalet pojkar och flickor som har särundervisning deltog aktivt och var ofta ombytta. Däremot var det fler flickor som har samundervisning som inte deltog, eller som deltog mindre aktivt.
6.2.2 Val av aktivitet
Frågan kring vilken aktivitet som var roligast fördelade sig enligt följande
Flickor
särundervisning
Pojkar
särundervisning
Aktivitet 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Lagbollspel 6 3 1 4 3 2 Individuellt bollspel 1 6 4 2 5 2 Dans 3 4 7 0 0 0 Friidrott 3 3 2 3 2 1 Orientering 1 0 1 1 2 1 Redskap 5 2 0 3 1 2 Simning 0 2 3 1 0 3 Styrka/kondition 1 0 2 1 1 2
Flickor samundervisning Pojkar samundervisning
Aktivitet 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Lagbollspel 4 1 1 4 0 0 Individuellt bollspel 1 2 3 0 5 2 Dans 6 3 1 0 0 0 Friidrott 1 2 3 0 0 3 Orientering 0 0 3 1 1 0 Redskap 2 7 1 0 2 0 Simning 0 0 3 0 1 4 Styrka/kondition 0 1 0 4 0 0
Eleverna rangordnade aktiviteterna från 1 till 8 där 1 var den roligaste. Tabellerna visar de tre populäraste valen där lagbollspel är den aktivitet som båda könen rangordnat högt, dock något högre bland särundervisningseleverna. Dans är väldigt populär bland flickorna medan ingen pojke har rangordnat dans som en av de tre roligaste aktiviteterna. Även redskap ligger högt hos flickorna medan hos pojkarna ligger det lite lägre.
Inom flickor som har särundervisning rangordnas även individuella bollspel högt medan hos de flickor som har samundervisning rangordnas det lägre. Något fler flickor som har särundervisning har rangordnat simning och friidrott högre än de i samundervisning. Detta mönster syns även bland pojkarna inom friidrott.
Bortfallet på denna fråga var ganska stort då flera stycken inte rangordnade de olika aktiviteterna. På skola A var bortfallet på nio stycken pojkar men inget bortfall bland flickorna. På skola B var bortfallet på sju stycken pojkar och ett bortfall bland flickorna.
6.2.3 Känslor
Nästa fråga som besvarades var kring hur känslan var på idrottsundervisningen. Svaren fördelades såhär
Flickor
särundervisning
Pojkar
särundervisning
Känsla 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Glad, ger mig lust att rör mig på
fritiden 8 5 3 6 0 0
Känner mig klumpig 2 1 0 0 1 2
Känner att jag får visa vad jag kan 2 5 3 5 4 2
Känner mig rädd 0 0 1 0 0 0
Jag lär mig mycket 1 4 5 0 5 1
Känner obehag för att byta om 0 0 2 0 0 1
Känner gemenskap 6 3 4 1 3 6
Känner mig utanför 0 0 1 1 0 0
Flickor
samundervisning
Pojkar
samundervisning
Känsla 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Glad, ger mig lust att rör mig på
fritiden 2 1 3 3 2 0
Känner mig klumpig 0 2 0 0 0 0
Känner att jag får visa vad jag kan 1 9 0 0 3 3
Känner mig rädd 0 0 1 0 0 0
Jag lär mig mycket 2 0 6 3 1 0
Känner obehag för att byta om 2 1 2 0 0 1
Känner gemenskap 6 1 2 1 1 2
Känner mig utanför 1 0 0 0 0 0
Den starkaste känslan bland flickor inom särundervisning är att de blir glada medan bland flickor inom samundervisning är gemenskap. Den näst starkaste känslan är inom samundervisningen för flickor att man får visa vad man kan medan hos flickorna i särundervisningen är både att man får visa vad man kan och att man blir glad. Den tredje känslan är för både flickor inom sär- och samundervisning att de lär sig mycket. Både inom sam- och särundervisningen finns det vissa flickor som känner sig klumpiga. Flickorna i samundervisningen känner större obehag för att byta om än vad särundervisningseleverna känner.
Pojkarnas starkaste känsla i samundervisningen är både att de blir glada och att de lär sig mycket. Pojkarnas starkaste känsla i särundervisningen är att de blir glada. Den näst starkaste känslan är att de får visa vad de kan i samundervisning medan pojkarna i särundervisningen känner att de lär sig mycket. Den tredje starkaste känslan är att de får visa vad de kan i samundervisning medan pojkarna i särundervisning känner gemenskap.
Bortfallet på denna fråga var relativt stort. Skola A har ett bortfall bland flickorna och tio bland pojkarna. På skola B är det fem flickor som inte rangordnat alternativen. På samma skola har nio pojkar inte rangordnat alternativen.
6.2.4 Uppdelning av undervisning
Frågan kring hur eleverna ansåg att undervisningen skulle se ut gestaltade sig så här
Flickor
särundervisning
Pojkar
särundervisning
Hur skall gruppen se ut i de olika
momenten? Tillsammans Uppdelat Ibland* Tillsammans Uppdelat Ibland*
Lagbollspel 4 13 3 7 8 5 Individuella bollspel 5 12 3 5 10 4 Dans 5 13 2 4 11 4 Friidrott 1 16 3 5 10 5 Orientering 11 7 2 10 5 5 Redskap 4 14 2 2 16 2 Simning 7 9 4 6 10 4 Styrka/kondition 3 15 2 2 16 2
* Ibland tillsammans och ibland uppdelat Flickor
samundervisning
Pojkar
samundervisning
Hur skall gruppen se ut i de olika
momenten Tillsammans Uppdelat Ibland* Tillsammans Uppdelat Ibland*
Lagbollspel 8 6 5 9 3 1 Individuella bollspel 14 0 4 9 2 2 Dans 10 1 6 7 5 1 Friidrott 11 4 2 11 2 0 Orientering 15 1 2 10 2 1 Redskap 14 2 1 9 2 2 Simning 7 5 6 11 1 1 Styrka/kondition 11 1 6 6 5 2
*Ibland tillsammans och ibland uppdelat
Det som tydligt går att se är att elever som har samundervisning anser att det skall vara övervägande samundervisning och elever som har särundervisning anser att det skall vara övervägande särundervisning. Inom särundervisningseleverna finns dock en större önskan om att ändra undervisningssätt än vad det finns hos samundervisningseleverna. Flickor i särundervisning anser att det skall vara särundervisning förutom i orientering och simning. Flickor i samundervisning vill ha de flesta moment gemensamt men dock är det mer utspritt i lagbollspel och simning. Ett övervägande antal av pojkarna som har särundervisning vill ha det gemensamt i orientering. I lagbollspel är det mera utspritt där det inte spelar någon större roll hur gruppen ser ut. Pojkar som har samundervisning vill ha övervägande gemensam
undervisning, dock inte i styrka/kondition samt dans där det är nästan lika många som vill ha gruppen uppdelad som mixad.
Bortfallet var inom flickor i samundervisning två enkäter som ej var rätt ifyllda då de missat att fylla i vissa moment. Flickorna i särundervisningen hade inget bortfall. Pojkarna i särundervisning hade ett bortfall på 3 stycken samt att vissa inte fyllde i alla moment. Pojkarna i samundervisning hade ett bortfall på 3 stycken.
6.2.5 Vad har idrottsundervisningen bidragit till
Eleverna skulle här rangordna 3 saker som idrottsundervisningen hade bidragit till.
Flickor
särundervisning Pojkar särundervisning
Vad har idrottsundervisningen
bidragit till? 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Ökad förståelse för fysisk aktivitet 11 2 3 8 0 1 Ett minskat intresse för fysisk aktivitet 1 0 0 3 0 0 Lärt mig hur jag kan förbättra min
kondition 2 8 2 3 7 1
Lärt mig utöva olika idrottsaktiviteter 3 1 5 0 5 4 Att jag slutat vara aktiv på fritiden 0 0 0 0 0 0 Att ta hänsyn till både pojkar och flickor 0 1 0 0 0 1 Att det är viktigt att vinna 0 0 0 0 0 2
Att vara en god kamrat 1 4 3 0 1 3
Att jag utvecklat en god självbild 0 2 4 1 1 2 Att jag utvecklat en försämrad självbild 0 0 1 0 0 0
Flickor
samundervisning Pojkar samundervisning
Vad har idrottsundervisningen
bidragit till? 1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
Ökad förståelse för fysisk aktivitet 7 0 3 2 2 1 Ett minskat intresse för fysisk aktivitet 0 0 0 0 0 0 Lärt mig hur jag kan förbättra min
kondition 1 8 0 3 4 1
Lärt mig utöva olika idrottsaktiviteter 4 4 3 0 0 4 Att jag slutat vara aktiv på fritiden 1 0 0 0 1 0 Att ta hänsyn till både pojkar och flickor 0 0 1 0 0 3 Att det är viktigt att vinna 0 0 0 1 0 0
Att vara en god kamrat 1 1 3 2 1 1
Att jag utvecklat en god självbild 0 1 1 1 2 0 Att jag utvecklat en försämrad självbild 0 0 0 0 0 0
Det alternativ som fått flest 1:or var, för flickor inom båda undervisningssätten, ökad förståelse för fysisk aktivitet. För pojkar inom de båda undervisningssätten var det även där
ökad förståelse för fysisk aktivitet, dock har pojkarna i samundervisning även valt alternativet kring hur de skall förbättra sin kondition som nummer ett. De tre vanligaste alternativen är:
Ökad förståelse för fysisk aktivitet
Lärt mig hur jag kan förbättra min kondition Lärt mig utöva olika idrottsaktiviteter
Pojkarna i samundervisningen tog även upp att de lärt sig att vara en god kamrat. Inom särundervisningen är det fyra stycken som har fått minskat intresse för fysisk aktivitet och då främst pojkar medan det inte är någon inom samundervisningen.
Bortfallet var två stycken bland flickorna i särundervisning och fem stycken bland flickor i samundervisning. Bland pojkarna var bortfallet åtta stycken i särundervisningen och sex stycken i samundervisningen.
6.2.6 Övriga resultat
Av de pojkar och flickor som är aktiva på fritiden var det övervägande positiva känslor under idrottsundervisningen. Av dem som hade särundervisning var det glädje som var den starkaste känslan och därefter gemenskap för flickor samt för pojkarna var det att få visa vad de kan. Inom samundervisningen var det gemenskap som var den starkaste känslan för flickorna och glädje var den starkaste känslan för pojkarna. Bland de inaktiva pojkarna i särundervisning var den starkaste känslan att få visa vad de kan. De flickor som kände sig rädda, klumpiga eller obehag för att byta om var antingen inte aktiva eller var de aktiva på egen hand.
Sista frågan i enkäter var en öppen fråga där eleverna fick tycka fritt kring idrott och hälsa. De resultat som redovisas är endast det som kan kopplas till uppsatsen. Bland flickorna i särundervisning fick vi följande svar:
”Det är bra att vi är killar och tjejer för sig”
”Det är mindre bra att det finns personer som inte vill och inte är engagerade och det kan ge förhinder åt andra i vissa sporter”
”Det är mindre bra att vissa är mindre positiva, behövs mer gemenskap, idrott med killar och tjejer”
Från flickorna i samundervisning fick vi följande svar:
”Det är mindre bra att det blir oftare bollsporter än dans, då får de som är duktiga visa hur duktiga de är, medan de som är mindre bra framstår som dåliga, så mer varierad sport”
”Jag tycker det är bra att klassen är tillsammans”
”Jag tycker vi borde ha mer aerobic och dans”