Enkätundersökning på webben 31

Resultatet av enkätundersökningen redovisas nedan i löpande text samt med utdragna citat från respondenterna. Totalt besvarade 55 respondenter på enkätundersökningen. Majoriteten på cirka hälften av dem var i åldrarna 24-27 år medan femton respondenter var mellan 20-23 år, elva respondenter som var 28 år eller äldre, samt enbart en respondent i åldern 16-19 år. Av respondenterna var majoriteten på cirka 80 procent kvinnor och resterande procent män. Av dem var flest boende i Götaland, femton personer i Svealand samt tre personer i Norrland.

4.2.1

Användning av sociala medier

Enkäten visar att 46 av 55 respondenter använder sociala medier flera gånger om dagen, medan resterande 9 respondenter använder sociala medier dagligen. Ingen respondent har besvarat att de använder sociala medier varje vecka eller ännu mer sällan.

Figur 1. Resultatet av frågan vilka sociala medier respondenterna använder. (Google Forms, 2016)

Enligt enkäten är de tre vanligast använda sociala medier Facebook, Instagram och Youtube. Hela 54 av 55 respondenter använder sig av Facebook, 51 använder sig av Instagram och 39 av YouTube. Nära kommer Snapchat som används av 38 av 55 respondenter, samt nära en

tredjedel av respondenterna som använder sig av Twitter och bloggar, på 17 av 55 respondenter. Fyra respondenter har även uppgett att de använder nätverket Twitch, och en respondent har uppgett att den använder andra sociala medier. Ingen respondent har uppgett att det inte

använder några sociala medier. På frågan om vilka sociala medier respondenterna besöker oftast besvarade 51 personer Facebook, 41 personer Instagram och 23 personer Snapchat. Enbart 15 av de 39 personer som använder YouTube uppger att de är ett av deras tre mest besökta nätverk. Fyra personer uppger bloggar och tre personer uppger Twitter som deras mest besökta.

4.2.2

Nyheter och sociala medier

Av de tillfrågade anser en stor andel på 41 personer sig vara intresserade av att läsa nyheter och en majoritet på 36 personer läser ofta nyheter på webben. Resterande respondenter uppger att de är någorlunda intresserade av att läsa nyheter, medan ingen respondent har uppgett att de inte är intresserade av att läsa nyheter.

Figur 2. Svar på frågan om respondenterna upplever att nyheter når dem via deras sociala medier.

(Google Forms, 2016)

Sammanlagt kan 48 av 55 respondenter instämma i att de dagligen eller ofta upplever att nyheter når dem via sina sociala medier. Sex respondenter uppger det som sällan och en respondent som aldrig. Nyheternas innehåll består främst av internationella nyheter följt av underhållning, men även en stor andel regionala och lokala nyheter samt kultur, politik och ekonomi. 15 av 55 respondenter uppger att de aldrig själv delar nyhetsinnehåll på sina sociala medier, medan de respondenter som delar nyhetsinnehåll främst kräver att det ska vara något som berör dem personligen och i andra hand vara underhållande eller viktig och brådskande information till sin omgivning. Enbart fem personer uppger att de delar nyhetsinnehåll när de deltar i en tävling.

4.2.3

Video- och livesända nyheter

Sammanlagt 38 av 55 respondenter uppger att nyheter i form av video- eller livesänt material når dem på sina sociala medier dagligen eller ofta, varje vecka. Däremot upplever 15

respondenter det som sällan. En respondent upplever det som aldrig och en respondent vet inte, då den inte tänker på det. Vid frågan om huruvida respondenterna är mer benägna att ta del av ett video-klipp eller en livesändning än en skriven artikel, besvarade den största andelen på 24 respondenter att det snarare var mer benägna åt andra hållet. 15 respondenter ansåg sig vara lika benägna och 16 respondenter var mest sannolikt mer benägna att ta del av en video- eller livesändning.

En stor andel av respondenterna trodde mest sannolikt att trendspaningen om video- och livesänt innehåll på sociala medier kommer att slå igenom detta år. Fler än dem som besvarade att de tror det stämmer visste däremot inte då de inte reflekterat över det. Medan sex

trendspaningen stämde, besvarade 18 av 55 respondenter. En respondent upplevde att video- användandet för att sprida nyheter och andra budskap ökar, vilket hen tror beror på

sannolikheten är större att människor tittar på ett klipp än att läsa en hel artikel. Det är

lättillgängligt samtidigt som respondenten tror många idag är för lata, stressade eller upptagna att ta sig tid till att läsa texter. Även en annan respondent ser redan en tendens hos både företag och privatpersoner som börjar publicera allt mer rörligt material, som exempel nämns

populariteten att ha en egen kanal på nätverket YouTube. Respondenten tror det är både

intressantare och mer personligt att titta på en video än att läsa en text. Ytterligare en respondent förklarar att det känns som ett naturligt steg för medieutvecklingen och pekar på medierna Snapchat, Periscope och nu även Facebook, som då gått mot rörligt och livesänt innehåll.

”Eftersom att fler och fler vill ha nyheter så snabbt som möjligt samtidigt som det ska vara underhållande tror jag att video- livestreaming fyller den funktionen. Samtidigt medför det extra spänning att få känslan av att man tar del av innehållet samtidigt som nyhetsredaktionerna. Det är även lättare för oss eftersom vi inte behöver anstränga oss genom att läsa nyheterna utan bara kan lyssna genom video.”

(Enkätrespondent, 2016)

Flera respondenter nämnde att de redan upplever det som populärt, eller att det blir allt mer och mer. Så som att Facebook börjat med livesändningar nämndes av flera respondenter som ett tydligt tecken på utvecklingen. En respondent skrev att ”om sociala medier börjar bli mer live- baserat kommer resterande media att ta efter, för det gör de alltid.”

Frågan om vilka medier med livestream-funktion som respondenterna hört talas om belyste att Periscope var omtalat och känt av flest respondenter, 31 av 55. Bambuser var tätt följt och känt av 30 respondenter, medan 22 respondenter kände till Facebook Live och 20 respondenter kände till YouTube Live. Dock hade 8 respondenter inte hört talas om något av medierna. Vid frågan om respondenterna själva var mer intresserade av att producera och konsumera mer video- och livesänt innehåll på sina sociala medier, besvarade cirka hälften att de inte var särskilt intresserade. 14 personer var inte alls intresserade, medan 9 personer var lite intresserade och 4 personer absolut var intresserade. Cirka hälften av respondenterna tror absolut att digitala nyheter kommer vara i ett allt mer rörligt format i framtiden, medan nära resterande tror att det kanske kommer vara det och enbart två respondenter inte tror det kommer förändras särskilt.

4.2.4

Olika nyheters grad av tillförlitlighet

För att ta reda på huruvida respondenterna ansåg att olika nyhetsmedier och format håller olika grad av tillförlitlighet eller transparens tillbads de gradera sju olika, enligt en femgradig skala från inte alls tillförlitlig till tillförlitlig. Dessa frågor ansågs som problematiska enligt ett antal respondenter, vilket diskuteras i metodkapitlet under 2.1.X. Tillvägagångssätt och källkritik. Respondenternas svar visar på att de flesta medvetet eller omedvetet anser att nyheter i text- format och i tryckta dagstidningar generellt sett har en högre grad av tillförlitlighet än till exempel nyhetssidor på webben och nyheter delade i sociala medier. En större andel

respondenter ansåg även att nyheter i live-format hade en relativt högre grad av tillförlitlighet än övriga medier. Däremot fanns inte samma grad av tillförlitlighet hos video-format. 10 av 12 respondenter som besvarade den sista öppna frågan poängterade att tillförlitligheten för dem inte berodde på formatet eller mediet, utan avsändaren eller källan som nyheten kom ifrån. En respondent skrev att den alltid går in med inställningen att allt kan vara förvrängt, att enbart en sida visas eller att materialet kan vara vinklat, oberoende format eller medium nyheten

förmedlas via. En annan respondent instämmer i att oavsett medium kan saker vara tagna ur sitt sammanhang för att förvrängas eller vinkla sanningen. Däremot kände respondenten nog att live-formatet är det mest tillförlitliga i frågan, då det kanske är en större chans att det visar en faktisk händelse som sker här och nu och som inte kan förvrängas för den stunden. Men beroende på i vilket sammanhang händelsen kopplas till kan det vara en annan sak.

Andra resonemang i ämnet som en respondent ville lyfta var att det svåra i livestreaming och videor idag är graden av nyhetsvärde, då när det publiceras i sociala medier gör att

trovärdigheten försvinner lite. Det svåra med en renodlad nyhetsstreaming-site blir behovet av att kunna kontrollera innehållet vilket skulle kräva enorma resurser. En annan respondent lyfte problematiken i att det som sänds live riskerar att inte vara bekräftad information utan ett ”rykte” som någon vill vara först ut med. Hur det hanteras anser respondenten vara en intressant aspekt att undersöka just eftersom hen tror detta sätt att ta del av nyheter kommer öka.