• No results found

4   Empiri

4.1   Kvalitativa intervjuer med unga vuxna 24

4.1.1   Sociala medier – ”Ett demokratiskt kommunikationsverktyg” 24

Ett forum på internet där alla kan komma till tals (R1), där det är smidigt att nå och kommunicera med andra människor (R3) eller där jag kan hålla mig uppdaterad (R4) är de liknande men spridda spontana tankarna om sociala medier. Två respondenter säger direkt Facebook som det första som ”poppar upp i huvudet” (R3 & R4). Men också en distinktare reflektion, som att det är den andra generationens internet, öppen och tillgänglig för alla att kommunicera och föra dialog med andra individer och organisationer så som myndigheter, föreningar, klubbar och företag som är offentliga. Där offentligheten i sin tur ställer högre krav på motparten. (R4)

”Jag tänker att det är ett demokratiskt kommunikationsverktyg […] Men också rätt så mycket trams och dåligt. Så det är high and low.”

(R2)

Det som gör sociala medier till ett nästintill revolutionärt fenomen är att inte så synliga grupper har fått ett synligt medie som inte går att ignorera. Grupper som tidigare inte fått ta plats har nu en arena där dem kan hitta varandra och nästan ”samla sina styrkor” och ha en form av aktivism via sociala medier. I den vita västerländska kulturen är det ett demokratiskt verktyg medan de i övriga kulturer, där tillgången till internet inte är densamme, eventuellt inte är det. På så sätt är sociala medier också en klassfråga. (R4)

Sociala medier R1 R2 R3 R4 Facebook X X X X Instagram X X X X Snapchat X X X YouTube X X X Twitter X X X LinkedIn X X Pinterest X X Bloggar X X X X

Tabell 1. Respondenternas använding av olika sociala medier.

Alla respondenter kunde intyga att de använder sociala medier dagligen och i stor uträckning under dagen, se tabell 1. Facebook var även det första sociala mediet som kom på tals hos dem alla gällande vilka de själva använder. Alla respondenter var även flitiga användare av

Instagram och läste bloggar i olika utsträckningar. Enbart en respondent skrev själv en blogg (R2). Tre av fyra använde Snapchat, detsamma för Twitter och Youtube. Pinterest användes även av några respondenter, samt nätverket LinkedIn. Alla respondenter förklarade att majoriteten av användningen skedde via mobilen, men även via datorn och då främst mediet Facebook. Instagram, Snapchat och Twitter använde de flesta främst via mobilen (R1, R2 & R3). De flesta uttryckte kvällarna som det tillfälle då mest tid ägnades åt sociala medier (R2, R3 & R4) men även det första på morgonen eller under frukosten (R1 & R2), på transportsträckor (R3) eller så fort så kallad downtime eller stillastående tid uppstod (R2). Alla uttryckte att de använde sociala medier kontinuerligt under dagen, likt en respondent uttryckte att ”man är uppdaterad hela tiden” (R3). Flera av respondenterna uttryckte även ett eget missnöje med den mängd de spenderade på sociala medier som ”för mycket” och ”för ofta” (R2 & R4), eller att de hade tröttnat på sociala medier på grund av att utvecklingen har gått mot ett förändrat innehåll, men mindre fokus på kvalitet och mer på kvantitet (R3). De uttryckte att de kände sig beroende av medierna till den grad att det kändes osunt, och på så sätt nästan ville återgå till en tillvaro mer lik den innan de använde sociala medier.

På frågan i vilket syfte respondenterna använde sociala medier svarade flera för att kunna kommunicera med andra, som underhållning eller inspirationskälla (R2, R3 & R4). Men även för att få bekräftelse, en social kontext, som tidsfördriv och för att fylla ett behov av stimulans. Också yrkesmässigt, då hen vid tidigare arbeten ”alltid haft ett ben ståendes i sociala medier” och förväntar sig detsamma i framtida yrkesliv. (R2) En av fyra respondenter kunde instämma i

att hen hade lätt för att ta till sig och börja använda nya sociala medier (R1), medan de andra förklarade att det tog den längre tid (R3), eller var trygg i de sociala medier den redan använde och inte var den första på nya (R4), eller att den var skeptiskt mot nya sociala medier (R2).

”Man kollar ofta, utan att ge ett helhjärtat försök. Det måste vara innovativt och snyggt. Också måste människor i min omgivning eller imaginära omgivning använda det – då hänger jag på. Så jag är en grupptrycksmänniska.”

(R2)

Alla respondenter blev tillfrågade att reflektera över eventuella aktuella trender de

uppmärksammat inom sociala medier, varav två uppmärksammat närvaron av företag som större än förr (R1 & R4). Istället för att bara annonsera så marknadsför företag i det dolda och försöker skapa virala klick (R1). En till respondent upplevde det som mer och mer reklam och anpassat innehåll på sociala medier, och mindre personliga inlägg. Samma respondent

förklarade att den mest synbara trenden hen upplevde var videoklipp och humoristiskt innehåll, samt att innehållet generellt upplevdes mer ”hjärndött” än innan (R3) En annan respondent förklarade att hen upplevde utvecklingen som nära en brytpunkt, då trenden är att det både blir mer och mer privat men även mer och mer seriöst [innehåll], som en befäst del av livet.

”Jag tror så här att sociala medier blir mer och mer utvecklat, därför blir det mer och mer invecklat. Och därför tror jag vi snart måste avveckla det.”

(R2)

Sociala medier utvecklas på det sättet att vi hela tiden ska ha fler som gör mer. På ett sätt finns en stor integritet i att sociala medier används som ett arbetsverktyg, där du alltid ska vara representabel och marknadsföra dig själv på till exempel LinkedIn. Men samtidigt tappas den integriteten då allt mer närmar sig privatlivet och det numer är möjligt att filma sig full via Snapchat eller Periscope. Detta gör utvecklingen tudelad, och sannolikt har en motreaktion redan börjat ske då människor lägger ned eller skiftar sin användning av sociala medier. (R2)

Related documents