Enskilt förvaltad allmän plats

betydande intresse att ha olika aktörer och på så vis främja blandade upplåtelser. Hur kommunen utvecklas bör i första hand vara en kommunal angelägenhet.

Jag tror att frågan om vilka upplåtelser som är möjliga på allmänna platser kommer bli mer tydlig framöver. Särskilt kopplat till den nu rådande flyktingkrisen. Många kommuner planerar så kallade modulhus för att möta efterfrågan på bostäder. Dessa är tillfälliga och står oftast på tidsbegränsade bygglov.

För kommuner med en mindre andel allmännytta så är är det av vikt att en privat entreprenör driver dessa bostäder. Annars riskerar kommunerna att få en stor andel hyresgäster med besittningsskydd som de inte kommer kunna erbjuda bostad när de tillfälliga byggloven går ut.

5.2 Enskilt förvaltad allmän plats

Det finns enligt mig betydande problem kopplat till allmänplats som är enskilt förvaltad. Lagstiftningen saknar en röd tråd vilket gör att det är svårt att bygga upp en systematik och rent praktiskt finna tillämpningar.

Systemet med enskilt förvaltad allmän platsmark finns till för att underlätta för kommunen att som markägare inte behöva underhålla alla mark. Rent historiskt kan det finnas tydliga praktiska inslag med mark som ligger långt ifrån ordinarie bebyggelse alternativt när nya bostads- och affärsområden skall skapas.

I och med att stadsbilden förändras och områden utvecklas kan mark som varit enskild allmän plats och legat i periferin hamnat på en central placering i samhället. Det kan vara både svårt politiskt och icke önskvärt att åberopa marklösen i efterhand. Det är inte sällan det finns betydande sentimentala värden investerade vilket ytterligare praktiskt försvårar en process med marklösen.¹²⁷

Genom att den allmänna platsen de facto är förvaltad av annan än det allmänna så finns det inte möjlighet att fullt ut tillförsäkra att platsen är allmän.

Det kan även finnas problem kopplat till investeringar som en kommun gör på allmänna platser som är enskilt förvaltade. Det kan handla om att förbättra miljön och underhåll. ¹²⁸ Dels är det tveksamt om det är förenligt med likställighetsprincipen att göra den typ av investeringar. Om kommunen ändå gör den typ av investeringar och förbättrar områdets

127 Det finns en generell ovilja för politiska församlingar att stöta sig i medborgare i onödan.

128

56

karaktär så att det blir mer personer som rör sig på ytan kan det skapas vissa

affärsmöjligheter. En typ av problematik är om en t.ex. person vill driva kioskrörelse och arrenderar då en del av den enskilt förvaltade allmänna platsen. Personen i fråga hade inte ingått arrendeavtalet om inte investeringar i marken hade gjorts av kommunen. Är det då korrekt att ägaren till den enskilda allmänna platsen kan tillgodogöra sig hela vinsten.

Att lägga ut enskilt förvaltad allmän plats ger svåröverskådliga konskevenser över tid och min mening är att kommunen bör försöka undvika det i det längsta.

57

Källförteckning

Författningar allmänna ordningsstadgan (1956:617) anläggningslagen (1973:1149) brottsbalken (1962:700) fastighetsbildningslagen (1979:988) jaktlagen (1987:259) jordabalken (1970:994) kommunallagen (1991:900) lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering

lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra föremål

lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

miljöbalken (1998:808) ordningslagen (1993:1617)

ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 nr (22)

plan- och bygglagen (1987:10) plan- och bygglagen (2010:900) regeringsformen (1972:152) tryckfrihetsförordningen (1949:105) vapenlagen (1996:67) väglagen (1971:948) yttrandefrihetsgrundlagen (1991:469) Offenligt tryck

Prop. 1956:143 òm allmän ordningsstadga

Prop. 1957:157 om förslag till lag om rätt för kommun att uttaga avgift för visa upplåtelser å allmän plats

Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m. Prop. 1985/86:1 om förslag till ny plan- och bygglag

58

Prop. 1992/93:210 om ny ordningslag m.m. Prop. 2009/10:170, En enklare plan- och bygglag Prop. 2001/02:80, Demokrati för det nya seklet Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag,

SOU 1985:24 Ordningslag: Slutbetänkande av Ordningsstadgeutredningen, SOU 2005:77, Får jag lov? Om planering och byggande.

Boverkets allmänna råd 2002:1, Boken om områdesbestämmelser och detaljplaner, 2011, Kalmar

Göteborgs kommun, Riktlinje för stadsnära odling på allmän platsmark och naturmark, utgiven 2011

Lantmäteriet, Handbok AL, 2016-04-01

Lantmäteriets bilaga till rapport 2008:6, dnr 401-2009/353, Rättstillämpning avseende huvudmannaskap i detaljplaner

Riktlinjer för arrende i Sotenäs kommun, dnr KA 2013/636.

Övrig litteratur

Bexelius, Alfred, Aurén, Nils Erik Julius & Nordenstam, Berndt Allan,

Byggnadslagstiftningen (Byggnadslagen, byggnadsstadgan), Norstedts förlag, Stockholm, 1948

Beckman, Lars K., Bäärnhielm, Mauritz, Cederlöf, Joakim, Gerleman, Erik, Hermansson, Magnus, Larsson, Nils, Lindeberg, Magnus, Millqvist, Göran och Synnergren Stig, Jordabalken, databasen Zeteo, Wolters Kluwer, per 11 oktober 2016

Bohlin, Alf, Kommunala avgifter, Juridiska Föreningen i Lund, Lund, 1985

Didón, Ulf, Magnusson, Lars, Molander, Stefan & Adolfsson, Camilla, Plan- och bygglagen. En kommentar, databasen Zeteo, Wolters Kluwer, Stockholm, per 1 oktober 2016

Grafström, Sara, Detaljplaneläggning av allmänhetens tillträde till kvartersmark,

examensarbete vid Avdelningen för fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, Lund, 2008

59

Kalbro, Thomas & Smith, Peter, Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer, Rapport 4/104, Avdelningen för fastighetsvetenskap, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm, 2008

Larsson, Nils & Synnergren, Stieg, Arrende- och andra nyttjanderättsavtal i praktiken, Wolters Kluwer, Stockholm, 2015

Petersén, Leif, Reuterfors-Mattsson, Irene, Torngren, Håkan & Wikell, Staffan,

Kommunallagen: Kommentarer och praxis, 4 u., Kommentus Förlag, Stockholm, 2006

Ragnemalm, Hans, Allmän plats. Om samspelet mellan politirätt, privaträtt och socialrätt, Juridiska Föreningen i Lund, Lund, 1978

Ramberg, Jan & Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, 10 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016

Sandgren, Claes, Rättsventenskap för uppsatsförfattare, 3 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015

Sjödin, Eije, Ekbäck, Peter, Kalbro, Thomas & Norell, Leif, Markåtkomst och ersättning. För bebyggelse och infrastruktur, 4 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016

Strömberg, Håkan, Meddelanden ur förvaltningsrättslig praxis, FT 1955 s. 46 ff.

Victorin, Anders & Hager, Rickard, Allmän fastighetsrätt, 7 u., Iustus förlag, Uppsala, 2015

Rättsfall m.fl. beslut Publicerade rättsfall Högsta domstolen NJA 1931 s. 686 NJA 1952 s. 47 NJA 1958 s. 177 NJA 1971 s. 571 NJA 1973 s. 70 NJA 1993 s. 13 NJA 1998 s. 656 NJA 2001 s. 430 NJA 2007 s. 519

60

NJA 2008 s. 642

NJA 2009 s. 41

NJA 2011 s. 600

NJA 2013 s. 795

Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten)

RÅ 1949:10

RÅ 1982 2:62

RÅ 1992 ref. 87

Mark- och miljööverdomstolen

MÖD 2012:44 MÖD 2013:3 I MÖD 2013:3 II MÖD 2013:35 MÖD 2014:13 Hovrätter RH 2004:24 Opublicerade rättsfall

Kammarrätten i Göteborg avd. 3 Dom 1995-12-29, mål nr 8022-1994 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0602, dom, 2015-06-01, P 1669-15 Västmanlands tingsrätt dom, 2016-06-14, DT nr 1806-5

Regeringsbeslut M 94/3519/9 M 94/935/9 M 94/938/9 M 94/1010/9 M 94/435/9 In 96/1244/PL

61 Justitieombudsmannen 1994/95:JO 1 s. 466 ff. Elektroniska källor http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/planbestammelser/anvandning-av-allman-plats/ lydelse 2016-09-19 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ besökt 2016-09-20

In document Gränserna för nyttjande av allmän plats (Page 55-61)