I följande avsnitt presenteras begreppet erotiskt kapital med utgångspunkt i det teoretiska ramverk som definierats av Catherine Hakim (2010). Erotiskt kapital utvecklades i syfte att utgöra ett tillägg till redan befintliga kapital inom Bourdieus fältteori. För att förstå hur erotiskt kapital kan placeras i den sedan tidigare etablerade fältteorin av Bourdieu, har inspiration hämtats av Adam Isaiah Green och den sociala struktur som Green benämner det sexuella fältet (Green 2008; 2011). Även Green tar avstamp i Bourdieus fältteori, och beskriver det sexuella fältet som en särskild arena där begär och resurser som förknippas med åtrå kan kategoriseras och rangordnas (Green 2011). Det är alltså i en kontext av ett sådant fält som det erotiska kapitalet träder fram. Det sexuella fältet är därför användbart för att förstå hur erotiskt kapital kan länkas samman med begreppet fält.
4.3.1 Erotiskt kapital som begrepp och teoretiskt ramverk
Erotiskt kapital definieras av Hakim (2010) som en kombination av individens egna resurser utifrån kategorierna; skönhet, sexuell attraktivitet, social färdighet, livfullhet, social presentation, samt sexuell förmåga och färdighet. Skönhet kopplas till att ha ett vackert och tilldragande ansikte. Kroppslig estetik och hållning samt hur en person pratar eller rör sig definieras av Hakim som sexuell attraktivitet. Sociala färdigheter berör personens förmåga att flörta och bli omtyckt, medan livfullhet kan tolkas som personens positivitet, driv och engagemang, exempelvis i sportsliga sammanhang. Den sociala presentationen omfattar stilkänsla och olika materiella uttryck för status. Slutligen berör sexuella förmågor och färdigheter personens sexuella förutsättningar och prestationer, inklusive reproduktiv förmåga (ibid). Internet kan ses som en plattform med obegränsade uppsättningar sexuella fält (Green 2011) inom vilka erotiskt kapital kan synliggöras och omförhandlas. På incelforum läggs stor vikt vid att utveckla olika attribut och egenskaper som kan associeras med det erotiska kapitalet, varför erotiskt kapital således är viktigt att beakta i studien.
Enligt Hakim (2010) har alla människor olika nivåer av erotiskt kapital. Kapitalet beskrivs av Hakim som något som delvis är biologiskt betingat. Exempelvis föds
28 personer med olika genetiska förutsättningar, personlighetsdrag och talang. Hakim
framhåller dock att det erotiska kapitalet främst är något som är föränderligt- och
påverkansbart (ibid). Bland incels förekommer uppfattningar om att de har fallit offer för en “sociogenetisk samhällsordning” på grund av att de anser sig sakna de genetiska förutsättningarna som krävs för att vara attraktiva (Fernquist et al. 2020). Samtidigt anser många att attribut kopplat till status och utseende är något som går att påverka för att möjliggöra skapandet av intima relationer (O’Malley et al. 2020; Palma 2019; van Valkenburgh 2018). Inom erotiskt kapital anses den enskilde kunna öka sitt kapital genom till exempel träning och mode. Ett högt erotiskt kapital kan även användas av personer för att uppnå andra sociala eller ekonomiska fördelar (Green 2011; Hakim 2010). Hakim (2010) menar att en sådan förflyttning av kapital mellan olika fält sker när bland annat individens inkomst bygger på utseende eller när romantiska relationer medför klassresor. Hakim framhåller också att det som anses vara attraktivt och åtråvärt är
kontextbundet och varierar över tid (ibid). Även Green (2011) menar att ett ökat kapital och spelrum inom ett sexuellt fält kan uppnås genom manipulation av kapital.
Exempelvis kan skönhetsprodukter, medicinska preparat eller plastikkirurgi användas för att höja det erotiska kapitalet och därmed också statusen inom ett givet fält. På så vis, menar Green, att kroppen blir till ett objekt för analys och transformation. I förlängningen utvecklar individer till slut en reflexiv hållning till sin jag-presentation, enligt Green. Främst eftersom det finns en förväntan på att jaget ska anpassas efter sociala
sammanhang och de värderingar som råder där (ibid).
Hakim (2010) menar att det har skett en förskjutning av kraven på erotiskt kapital i och med större samhällsförändringar. Som exempel beskriver Hakim att män, före kvinnors inträde på arbetsmarknaden, kunde förlita sig på sin försörjningsförmåga och status för att möjliggöra intima relationer. I takt med att kvinnor i allt högre utsträckning började arbeta och försörja sig själva blev de inte längre beroende av det ekonomiska kapital som män förut bidrog med. Hakim beskriver även att kvinnor har en längre kollektiv
erfarenhet än män av att utveckla sitt erotiska kapital. Hon menar dock att kraven på ett högt erotiskt kapital idag också har ökat för män. I och med att en förskjutning av det erotiska kapitalet har skett, menar Hakim att det blir mer angeläget för män att bland annat gymma och klä sig moderiktigt (ibid). Två av de studerade incelforumen i den aktuella studien har ett uttalat fokus på att diskutera olika sätt att maximera och förbättra det egna utseendet. Därav kan det erotiska kapitalet bidra med en fördjupad förståelse för hur medlemmarna förhåller sig till sig själva som objekt för att etablera olika former av intima relationer.
Trots att långt ifrån alla har en önskan om att efterleva normer och ideal (Green
2011:2012; Sarpila 2013) menar Hakim (2010) att många män märker av en ökad press på att de ska vara attraktiva. I västerländska samhällen administrerades äktenskap och romantiska relationer förr av familjen utifrån värden som klass, religion, geografisk tillhörighet, social status och ekonomi. Hakim framhåller att relationsskapande idag utgår från individerna själva och snarare baseras på värden som attraktion, kärlek och
29 förändringspotential och självkontroll har därmed också kraven på individuellt
självförverkligande ökat i syfte att uppnå intima relationer (ibid).
På internet och i självhjälpslitteratur finns tips på hur personer bör uppträda, kommunicera och interagera för att möjliggöra romantiska och sexuella relationer (Hakim 2010). Hakim menar att eftersom informationen på internet är lättillgänglig för alla, så har också standarden för det erotiska kapitalet höjts. Hakim beskriver att modern teknik, som till exempel kirurgi och estetiska ingrepp, därtill har bidragit till att luckra upp gränserna för vilka utseendemässiga förändringar som är möjliga att åstadkomma (ibid). Sapila (2013) riktar dock kritik mot Hakims definition av erotiskt kapital och lyfter fram att det erotiska kapitalet också måste förstås mot bakgrund av en konsumtionskultur. Utifrån den aktuella studiens syfte och forskningsansats förstås incels föreställningar om maskulinitet och intima relationer som något konstruerat och förhandlingsbart.
Föreställningarna anses också vara präglade av den kontext de befinner sig i och dess tillhörande normer och ideal. I en konsumtionskultur anses kroppens utseende vara mer viktigt än dess funktion (Sarpila 2013). Värden som utgår från hur hälsosam kroppen är nedprioriteras eftersom den yttre kroppen anses vara överordnad dess inre funktioner. Därtill betraktas den fysiska kroppen och jaget som ett evighetsprojekt som alla förväntas engagera sig i. Sarpila menar dock att det inte är möjligt att bli färdig med kroppen i en konsumtionskultur, och att kroppen därmed aldrig kan bli fullkomlig (ibid).
Green (2008:2011) menar att det erotiska kapitalet ger olika nivåer av makt till de som verkar inom fältet. Han framhåller att det inte finns en enskild form av erotiskt kapital som anses mest eftertraktansvärt för alla inom det sexuella fältet. Istället kan delarna av det erotiska kapitalet variera utifrån preferenserna inom en särskild grupp. Enligt Green kan personer som upplever sig ha brister som inte går att korrigera inta en annan hållning än att försöka efterleva normerna och idealet. I vissa fall kan det, enligt Green (2011), innebära att personen visar förakt mot de som har ett högre erotiskt kapital. I andra fall kan personen undvika avvisanden genom att helt begränsa sin sexuella närvaro till det fält där personen anses ha ett högt erotiskt kapital (ibid). Det som förenat männen på
incelforumen är en avsaknad av intima relationer och många har en uttalad strävan efter att möjliggöra intima relationer med attraktiva kvinnor (O’Malley et al. 2020; van Valkenburgh 2018). Samtidigt förekommer en hög grad av misogyna uttryck på
incelforum och förakt mot dem som anses besitta en överordnad position (Chang 2020; Farrell et al. 2019; Jaki et al. 2019; Jones et al. 2020; Tomkinson et al. 2020).
Hakim (2010) förhåller sig i viss mån till Green (2008), och vice versa, men viss kritik har förts fram gentemot deras respektive teoretiska anslag. Kritiken mot Green riktas främst från ett feministiskt håll då teorin inte anses i tillräckligt stor utsträckning
redogöra för andra viktiga strukturer. Kritik riktas exempelvis mot Greens teori utifrån att för lite hänsyn tas till aktörernas egen påverkan för skapandet av fältet i sig7. Vad gäller
7 För den som vill läsa vidare kan Ruppel (2020) Turning Bourdieu back upon sexual field theory och Wade (2020) In pursuit of the potential of sexual field theory: A research agenda rekommenderas.
30 erotiskt kapital har kritiken främst handlat om begränsningar i det teoretiska ramverket sett till socialkonstruktivism och ett intersektionellt perspektiv8.
Trots kritiken som riktats mot teorierna bedöms de bidra med viktiga perspektiv för förståelsen av incels föreställningar om intimitet och sexualitet. Incels förhåller sig till en föreställd sexuell marknad inom vilken de placerar och rangordnar attribut som anses mer eller mindre eftersträvansvärda (Apostolou 2019; Cottee 2020; Fernquist et al. 2020; O’Malley et al. 2020; Palma 2019; van Valkenburgh 2018; Witt 2020). Ofta är attributen sammankopplade med status och attraktivitet, vilka direkt anses inverka på möjligheterna att inleda och upprätthålla olika relationer (O’Malley et al. 2020; Palma 2019; van
Valkenburgh 2018). Incels utvecklande av åtråvärda attribut som en möjlig väg ut ur det ofrivilliga celibatet, kan ses i relation till utvecklandet av det erotiska kapitalet. Det sexuella fältet tjänar här primärt som en bakgrundsförståelse till den kontext och struktur i form av en sexuell marknad som incels upplever sig verka inom. Maskulinitetsteorin syftar i sin tur till att belysa hur incels föreställningar om intima relationer är
sammanlänkat till en maskulin identitet. Medan det fysiska kapitalet kan appliceras på maskulint identitetsskapande inkluderar det erotiska kapitalet fler värden. De teoretiska ramverken syftar därför till att komplettera varandra och belysa flera dimensioner av incels resonemang om maskulinitet och intima relationer. I nedanstående avsnitt presenteras empirin och analysen.