“BEKRÄFTELSE
FRÅN
KVINNOR
ÄR
INGET
SKÄMT”
1EN STUDIE OM INCELS FÖRESTÄLLNINGAR OM
MASKULINITET OCH INTIMA RELATIONER
HOFFMANN EVELINA
ÅBERG
ELIN
BEKRÄFTELSE FRÅN KVINNOR ÄR
INGET
SKÄMT
EN STUDIE OM INCELS FÖRESTÄLLNINGAR OM
MASKULINITET OCH INTIMA RELATIONER
HOFFMANN EVELINA
ÅBERG
ELIN
Hoffmann, E, & Åberg, E. Bekräftelse från kvinnor är inget skämt. En studie om incels föreställningar om maskulinitet och intima relationer. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2021.
Tidigare forskning har främst belyst incels i relation till våld och radikalisering. Förhållandevis lite akademisk uppmärksamhet har tillägnats det som kan förstås som kärnan av incelgemenskapen; avsaknaden av intima relationer. Följande studie ämnar fylla detta tomrum genom att undersöka incels föreställningar om maskulinitet och intima relationer, samt hur de kan förstås i relation till teoretiska perspektiv på maskulinitet och sexualitet. Studien utgår från en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk
forskningsansats. Materialinsamlingen har skett i form av ett tidsbaserat urval där skrivna inlägg från de tre internationellt största diskussionsforumen för incels inhämtades, vid tre olika tillfällen. Alla foruminlägg som publicerades inom en specifik timme inkluderades i urvalet. Empirin bearbetades med en induktiv konventionell innehållsanalys. De
teoretiska perspektiven utgår från hegemonisk maskulinitet, och en utveckling av Bourdieus begrepp om fysiskt kapital. Erotiskt kapital användes som kompletterande teoretiskt begrepp. De övergripande resultaten visar att många av personerna på
incelforumen förhåller sig till två föreställda strukturer inom vilka intima relationer antas uppstå. Den ena strukturen utgår från en föreställd maskulinitetshierarki där endast män med hegemonisk status antas kunna inleda intima relationer med kvinnor. Den andra strukturen består av en föreställd sexuell marknad där medlemmarna menar att kvinnor strävar efter att inleda relationer med attraktiva och framgångsrika män. Personerna på incelforumen försöker utveckla och etablera strategier för att uppnå en överordnad position i maskulinitetshierarkin och på den sexuella marknaden. Syftet med att avancera inom hierarkierna utgår från en föreställning om att endast en överordnad position kan möjliggöra intima relationer.
Nyckelord: Celibat, Erotiskt kapital, Hegemonisk maskulinitet, Incel, Manosfären, Maskulinitet, Ofrivilligt celibat.
VALIDATION FROM WOMEN IS NO
JOKE
CONCEPTIONS
ABOUT
MASCULINITY
AND
INTIMATE
RELATIONSHIPS
AMONG
INCELS
HOFFMANN EVELINA
ÅBERG
ELIN
Hoffmann, E & Åberg, E. Validation from women is no joke. Conceptions about masculinity and intimate relationships among incels. Master in sexology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social science, 2021.
Previous research has placed incels in relation to violence and radicalization. Relatively little academic attention has been paid to what can be seen as the essence of the
community; the lack of intimate relationships. The following study aims to close this gap by exploring how incels view masculinity and intimate relationships, and how this view relates to theoretical perspectives on sexuality and masculinity. This study is based on a qualitative method with a social constructivist approach. Data was collected in the form of a time-based sample where written posts from the three largest international forums for incels were collected on three different occasions. At each occasion all forum posts that were created or updated within a chosen specific hour were included in the sample. The material was processed using an inductive conventional content analysis. The theoretical perspective is based on hegemonic masculinity, and a development of Bourdieu's concept of physical capital. Erotic capital was used as a complementary theoretical concept. The overall results show that people on the incel forums relate to two imagined structures within which intimate relationships are assumed to arise. One structure is based on an imagined masculinity hierarchy where only men with hegemonic status are assumed to be able to initiate intimate relationships with women. The second structure consists of an imagined sexual market where forum members believe that women strive to initiate relationships with attractive and successful men. The people on the incel forums try to develop and establish strategies to achieve a superior position in the masculinity hierarchy and on the sexual market. The purpose of advancing within the hierarchies is based on the notion that only a superior position can enable intimate relationships.
Keywords: Celibacy, Erotic Capital, Hegemonic masculinity, Incel, Involuntary Celibacy, Manosphere, Masculinity.
FÖRORD
Under processen med studien har vi upplevt att incels är något som väcker mycket tankar och även ett visst obehag hos människor som hört talas om gemenskapen. Vår ambition har varit att närma oss ämnet med stor förståelse och respekt för de känslor som väcks inför målgruppen och utan att förminska de våldsdåd som begåtts av självutnämnda incels. Samtidigt har vi strävat efter att bibehålla en öppenhet där vi nyfiket och utforskande har mött vad vi upplevt som en stundvis uppgiven och förtvivlad grupp människor. Genom att ta del av incels egna upplevelser har vi även fått möta våra egna fördomar, och i det är vi tacksamma för det stöd som vi haft av varandra.
Vi vill passa på att tacka alla nära och kära som på ett fint sätt har engagerat sig i vår process. Genom era korrekturläsningar och att vi fritt fått bolla våra tankar med er har ni alltid funnits vid vår sida. Tack för ert ovärderliga stöd och peppande ord när processen har kantats av missmod. Det är ni som uppmuntrat oss till att fortsätta.
Slutligen vill vi skänka ett stort tack vill vår handledare Charlotta Holmström. Vi hade inte kommit vidare i arbetsprocessen utan dig! Ditt stora engagemang och dina kloka kommentarer har ständigt väglett oss och gett oss nya insikter under resans gång.
Evelina Hoffmann & Elin Åberg Maj 2021
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 1
1.1 Syfte & frågeställning 3
1.2 Disposition 3
2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 4
2.1 Bakgrund 4
2.2 Tidigare forskning 6
2.2.1 Incel som begrepp och gemenskap 6
2.2.2 Incels ideologi 7
2.2.3 Relationsstatus och hälsa 10
2.3 Sammanfattning 11
3. METOD 12
3.1 Forskningsansats 13
3.2 Metod och tillvägagångssätt 14
3.3 Datainsamling och urval 14
3.4 Avgränsningar 16
3.5 Bearbetning, tolkning och analys 16
3.5.1 Kvalitativ innehållsanalys 16
3.5.2 Konventionell innehållsanalys 17
3.6 Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet 18
3.6.1 Överväganden vid internetbaserad forskning 19
3.7 Etiska överväganden 20
3.7.1 Informations- och samtyckeskravet 20
3.7.2 Konfidentialitets- och nyttjandekravet 22
4. TEORI 23
4.1 Hegemonisk maskulinitet 23
4.2 Fysiskt kapital och fält 25
4.3 Erotiskt kapital 27
4.3.1 Erotiskt kapital som begrepp och teoretiskt ramverk 27
5. ANALYS OCH RESULTAT 30
5.1 Hegemonisk maskulinitet 31
5.1.1 Maskulinitetshierarkier 31
5.1.3 Protestmaskulinitet 44
5.2 Erotiskt kapital 47
5.2.1 Visuella värden 47
5.2.2 Sociala värden 49
5.2.3 Kapitalets kontextbundenhet 55
6. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION 57
7. BEGRÄNSNINGAR OCH VIDARE FORSKNING 60
1
1.INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
“Jag fruktar för kommande decennium. Människor hävdar att 2020 är dåligt, vänta bara till 2030 när endast topp 10% av
männen får reproducera, medan kvinnor bärs runt till olika fritidsaktiviteter endast för att de existerar (vilket redan händer)”2
Män som lever i ofrivillig ensamhet är inget nytt fenomen. I socialantropologen Lissa Nordins avhandling “man ska ju vara två” skriver hon om begreppet “gammpojkar” (Nordin 2007). Det nationella begreppet refererar till män som levt ensamma hela sina liv, och som drömmer om kärleken som ska förlösa dem till riktiga män (ibid). Idag får dock ”gammpojkar” inte lika stort utrymme i den offentliga debatten som det
internationella begreppet “incel”. “Incel” är en förkortning av ”involuntary celibacy” och refererar till personer som lever i ofrivilligt celibat (Fernquist et al. 2020). På nätbaserade forum skriver personer som identifierar sig som incels om den frustration och ilska de upplever till följd av avsaknaden av intima relationer (ibid.). Det lidande som avsaknaden av sex och intimitet för med sig lyfts också på forumen (O´Malley et al. 2020). I det inledande citatet ges det även uttryck för en fruktan inför framtiden i relation till upplevelsen av att allt fler män får det svårare att hitta en partner.
“Incel” lades till i Sveriges nyordslista 2018 och definierades då som ”en person i ofrivilligt celibat som anser sig oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar” (Institut för språk och folkminne 2018). Begreppets ursprung kopplas dock ofta samman med en kanadensisk kvinna vid namn Alana. Under 1990-talet startade hon en hemsida för personer som, likt henne själv, levde ensamma utan några intima relationer (Fernquist et al. 2020). Hemsidan syftade till att utgöra ett känslomässigt stöd för medlemmarna emellan och präglades av ett öppet och välkomnande klimat. Alla oavsett könstillhörighet och sexuell orientering var välkomna att delta i diskussionerna på forumet. Alanas
hemsida lades ned en tid senare och fram till 2000-talet var begreppet “incel” relativt dolt för allmänheten. Under 2000-talet fick begreppet ett nytt uppsving på nätbaserade
diskussionsforum (ibid).
En av de största plattformarna som kom att använda termen “incel” igen var det digitala forumet Reddit. Medlemmarna där bestod främst av heterosexuella män som uppgav sig leva i ofrivilligt celibat (Fernquist et al. 2020). Gemensamt formade medlemmarna olika teorier och förklaringsmodeller kring sina upplevelser av utanförskap och bristen på intima relationer. Bilden som framställdes utgick från en idé om att ha blivit missgynnad på grund av kvinnors selektivitet vid partnerval. Diskussionerna på forumet präglades av aggressioner och hatiska uttryck mot både kvinnor och män utanför forumet. På grund av sitt våldsuppviglande innehåll stängdes de incelrelaterade forumen på Reddit slutligen
2 ner. Resultatet blev att nya hemsidor och domäner riktade till incels växte fram, vilka även dessa främst bestod av heterosexuella män (ibid).
Männen som idag kallar sig själva incels verkar främst på digitala mötesplatser och ansluter sig till det som närmast kan beskrivas som en digital subkultur. Trots att det inte med säkerhet går att fastslå den demografiska uppbyggnaden av incels, antyder
nuvarande forskning att det främst är unga män med ett begränsat socialt nätverk som ansluter sig till gemenskapen (Jaki et al. 2019). Incels är dock inte en homogen grupp, och det finns ingen enskild världsåskådning eller förklaringsmodell som alla ställer sig bakom (Fernquist et al. 2020). Vissa söker enbart stöd för sina känslor av utanförskap hos likasinnade, medan andra ger uttryck för mer tydligt anti-feministiska strömningar (Jaki et al. 2019). Även om vissa uppfattningar inom gemenskapen skiljer sig åt menar många att deras ofrivilliga celibat har orsakats av den moderna feminismens framväxt (Fernquist et al. 2020). Många incels beskriver att kvinnor idag inte längre är beroende av
heterosexuella relationer för att säkra ekonomisk trygghet. Istället antas det att kvinnor strävar efter att inleda intima relationer med de mest attraktiva och framgångsrika männen. Många på incelforumen menar att de själva inte uppfyller normativa utseendeideal och att de därmed har svårare att inleda intima relationer med kvinnor (ibid).
Sedan 2010-talet har incels fått ökat medialt intresse till följd av ett flertal dödliga
attacker som utförts av personer som förknippats med gemenskapen. En av dessa attacker utfördes 2014 i Kalifornien av Elliot Rodger som dödade 6 personer och skadade 14 personer, varefter han tog sitt eget liv (Dynel 2020; Witt 2020). Före attacken skickade Rodger ut ett 137 sidor långt manifest till sin närmaste, där han beskrev sig själv som en okysst oskuld. Även om Rodger inte benämnde sig själv som incel var han verksam på sådana nätforum. I sitt manifest beskrev han en känsla av alienation från samhället då han ansåg sig vara berövad på det mest basala mänskliga behovet; tvåsamt sex och intimitet (Witt 2020).
Även om de allra flesta incels inte planerar att begå något våldsdåd (Scaptura & Boyle 2020) har studier som gjorts under åren främst belyst målgruppen i relation till kvinnohat, extremism och våldshandlingar (Baele et al. 2019; Farrell et al. 2019; Fernquist et al. 2020; Hoffmann et al. 2020). Annan forskning om incelgemenskapen har fokuserat på upplevelsen av kvinnor som ondskefulla och föreställningen om kvinnors förtryck av män (Maxwell et al. 2020; O’Malley et al. 2020). Forskning om relationsstatus och hälsa har också visat på att ofrivilligt singelskap är kopplat till negativa känslor och lågt välbefinnande (Adamczyk 2016; Apostolou 2019; Cacioppo & Hawkley 2005; Donnelly et al. 2001; Donnelly & Burgess 2008; Kamp Dush & Amato 2005; Mellor et al. 2008; Soons & Liefbroer 2008; Ta et al. 2017). Det som hittills inte har belysts i forskning är det som tycks vara den förenande faktorn för incels, nämligen föreställningar om, och avsaknaden av, intima relationer. På forum för incels beskrivs också en genusordning som, i och med den moderna feminismens framväxt, anses missgynna männen i
samhället. Föreställningarna som uttrycks är att kvinnors ökade inflytande i samhället har försvårat etablerandet av intima relationer för många män (Fernquist et al. 2020). Dessa föreställningar väcker frågor om vilka perspektiv på maskulinitet och sexualitet som finns
3 bland incels. Fokus för den aktuella studien är därför att undersöka vilka föreställningar om intima relationer och maskulinitet som incels ger uttryck för. Vidare syftar den
aktuella studien att undersöka hur dessa föreställningar kan förstås i relation till teoretiska perspektiv på sexualitet och maskulinitet. Därmed ämnar studien att vidga
forskningsfältet om incels och ge en inblick i det som ännu inte lyfts fram i forskningen. Därutöver syftar studien till att vända bort blicken från incels i relation till extremism och radikalisering, med förhoppning om att nyansera bilden av gemenskapen och samtidigt fylla en viktig kunskapslucka.
1.1 Syfte & frågeställning
Studien syftar till att undersöka incels föreställningar om maskulinitet och intima
relationer, samt hur de kan förstås i relation till teoretiska perspektiv på maskulinitet och sexualitet.
Vilka resonemang om maskulinitet och intima relationer kommer till uttryck på forum för incels?
Hur kan dessa resonemang tolkas i relation till teoretiska perspektiv på maskulinitet och sexualitet?
1.2 Disposition
I avsnittet Bakgrund och tidigare forskning presenteras incels först utifrån sin delaktighet i den bredare digitala gemenskapen kallad manosfären. Sedan följer en redogörelse för den offentliga bilden av incels och hur gruppen porträtteras i media. Därefter presenteras det aktuella forskningsläget om incels och den ideologi som många av medlemmarna utgår ifrån. Även forskning om relationsstatus kopplat till hälsa och ohälsa lyfts fram här. Under Metod beskrivs de metodologiska överväganden som gjorts, samt hur det
empiriska materialet har samlats in och bearbetats. Trovärdighet för studien och de etiska överväganden som har gjorts under arbetsprocessen presenteras också här. Sedan följer avsnittet Teori där de teoretiska ramverken och begreppen presenteras. Studien övergår därefter till Analys och resultat där empirin presenteras och analyseras fortlöpande i texten utifrån valda teoretiska perspektiv. I Sammanfattning och avslutande diskussion summeras huvudlinjerna av resultaten, samt vilka slutsatser som dras. Diskussionen följs av avsnittet Begränsningar och vidare forskning som syftar till att lyfta fram studiens begränsningar och ge förslag på vidare forskning inom området.
4
2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING
Följande avsnitt introducerar den digitala miljön; manosfären, som incels verkar i, samt presenterar den mediabild som omger incels. Därefter beskrivs forskningsläget i tre tematiserade avsnitt. Det första avsnittet presenterar definitioner av incel som begrepp och vad som utmärker gemenskapen. Det andra avsnittet berör den ideologi och de förklaringsmodeller som många av personerna på forumen använder sig av för att
förklara bristen på sex och intimitet. Slutligen presenteras forskning om hälsa och ohälsa kopplat till relationsstatus för att belysa vilken påverkan ofrivilligt celibat och singelskap kan ha för enskilda individer. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av huvudlinjerna i studiens bakgrund och den aktuella forskningen.
2.1 Bakgrund
Incels refereras ofta till som en del av den bredare digitala miljön manosfären.
Gemensamt för de olika delarna av manosfären är att de utgör särskilda manstillvända grupper. Det som förenar de olika grupperna utgår från en upplevelse av att män förtrycks av feminismen och att samhället missgynnar män i större utsträckning än kvinnor (Cottee 2020; Ging 2019; Gotell & Dutton 2016; Jones et al. 2020; Ribeiro et al. 2020; Tomkinson et al. 2020; Van Valkenburgh 2018). Förutom incelgemenskapen uppges även Men's Rights Activists (MRA), Pick Up Artists (PUA) och Men Going Their Own Way (MGTOW) tillhöra manosfären (Jones et al. 2020). Gruppernas framväxt kopplas ofta samman med en teknologisk utveckling och en ny, antifeministisk politik som gemensamt resulterat i en snabb spridning av radikala idéer online. Den breda
digitala miljön innebär få geografiska begränsningar, vilket Ging (2019) menar har skapat förutsättningar för medlemmarna att förena sig runt ett gemensamt mål; att besegra feminismen. Det finns ingen gemensam plattform som förenar alla grupper inom manosfären. Samtliga har dock en konservativ syn på könsroller, och ett tillhörande, gemensamt språkbruk (Fernquist et al. 2020).
Trots att vissa motsägelser finns mellan grupperna inom manosfären återkommer en central analogi om “det röda pillret” (Ging 2019). Analogin om att ”ta det röda pillret” refererar till filmen Matrix (1999) där huvudkaraktären Neo får reda på att livet som han känner till det är en illusion. Neo får valet mellan att antingen ta det blå pillret, och fortsätta att leva oviss i en illusion, eller att ta det röda pillret, och då få insikt om sanningen om världen. I manosfären innebär att ”ta det röda pillret” att män kommer till insikt om att samhället egentligen styrs av kvinnor och att feminismen förtrycker män (ibid). Det som särskiljer incels från övriga grupper inom av manosfären är att de tagit ovan nämnda analogi ett steg längre. Incelgemenskapen erbjuder nämligen ett tredje alternativ som innebär att ta “det svarta pillret” (Fernquist et al. 2020). Att ta det “svarta pillret” går ut på att medlemmarna måste komma till insikt om att de även saknar de rätta genetiska förutsättningarna som krävs för att få ingå i en romantisk eller sexuell relation. Konceptet om det “svarta pillret” präglas av en uppgiven hållning där lidandet och
5 frånvaron av intima relationer upplevs som ett permanent och oföränderligt tillstånd (ibid).
I media beskrivs ofta incelgemenskapen som ett växande antidemokratiskt hot med ett misogynt språkbruk. Flera medier framställer incels som en ny generation män, som till följd av bristen på tvåsamma intima relationer förespråkar våld mot kvinnor (Branson-Potts & Winton 2018; Hoffman & Ware 2020; Hultquist 2019). Vissa medier jämför incels med andra extremistiska grupper såsom islamister och högerextrema rörelser (Hoffmann & Ware 2020). I Sverige har säkerhetspolisen beskrivit incels som ett
växande hot för hela västvärlden (Holmberg 2020). I den offentliga debatten presenteras också incels i relation till den digitala sfärens framväxt. Incels förstås då som unga isolerade män, utan arbete och stadigvarande relationer, vilka söker sig till en radikal internetbaserad gemenskap. På så sätt tolkas det som att incelmännen söker tröst bland likasinnade och samtidigt utvecklar ideologiska förklaringsmodeller om omvärlden där ansvaret för de upplevda problemen tillskrivs andra utanför forumen (Marwick & Lewis 2017). I en nyhetsartikel från Dagens Nyheter slår författaren fast att ”om priset för uppkoppling är en växande skara incelmän som hatar kvinnor kan vi lika gärna lägga ner hela internet” (Helmerson 2019).
En annan bild i den offentliga debatten kopplar samman incels framväxt med
individualiserade förändringar och kulturspecifika mekanismer i relation till maskulinitet. Manlig sexuell frustration beskrivs av Spampinato (2018) som något som länge
glorifierats i den västerländska litteraturen. Den kärlekskranke mannen beskrivs som någon som många sympatiserar med, och manlig ilska och aggression skildras som en vanlig företeelse i litteraturen (ibid). En annan förklaring av incels framväxt betonar förändrade förhållanden på arbetsmarknaden där industrijobb i västvärlden har
automatiserats eller flyttats till länder där det är billigare att producera varor. Synen på mannen i relation till en försörjarroll har på så vis radikalt förändrats de senaste årtiondena, vilket beskrivs ha lämnat en viss skara män frustrerade och förtvivlade (Thalén 2018).
Andra kulturspecifika komponenter presenterar incels i relation till en individualiserad relationsprocess. Att hitta en stabil partner beskrivs inte längre ske på traditionella arenor såsom i kyrkan eller på andra offentliga tillställningar. Istället har sökande efter en partner ersatts av online-dejting och en individualiserad relationsprocess (Branson-Potts & Winton 2018). Resultatet beskrivs ha skapat en grupp män som inte passar in i de nya normerna kring maskulinitet och individualisering, samt nya normer för dejting. De män som inte passar in i normerna anses då ha lättare för att finna varandra på digitala forum och enas kring en gemensam syn på världen (ibid).
6 2.2 Tidigare forskning
2.2.1 Incel som begrepp och gemenskap
Termen incel används av män som lever i ofrivilligt celibat och som ansluter sig till den subkultur som växt fram på digitala plattformar. I forskningen används dock något olika beskrivningar för vad som anses ingå i begreppet. Díaz och Valji (2019) samt Ribeiro et al. (2020) beskriver incels som en grupp misogyna män som anklagar kvinnor och feminismen för egna tillkortakommanden.Författarna menar att männen förenas i en känsla av orättvisa och utanförskap (ibid). Hajarian et al. (2019) tolkar begreppet något annorlunda och beskriver incels som ensamma män som upplever att kvinnor inte attraheras av dem. Sammantaget avser incel-begreppet de män som ger uttryck för en avsaknad av romantiska och/eller sexuella relationer, och som ställer sig bakom de värderingar som görs gällande i gemenskapen. Då incels verkar på digitala plattformar utgör även deltagandet online en viktig markör för tillhörighet i gruppen (Baele et al. 2019; Cottee 2020; Dynel 2020; Farrell et al. 2019; Ging 2019; Hoffman et al. 2020; Jaki et al. 2019; Maxwell et al. 2020; O’Malley et al. 2020; Palma 2019; Scaptura & Boyle 2020; Tomkinson et al. 2020; Witt 2020).
Utöver ovanstående definitioner föreslår forskning en tidsram på sex månader av celibat som en skiljelinje mellan personer i ofrivilligt celibat och andra singlar (Burgess et al. 2001; Donnelly et al. 2001). Studierna belyser inte incels specifikt, men på incelforum förekommer ibland olika tidsaspekter som ett sätt att särskilja vem som anses tillhöra gruppen och inte. Andra på personer på incelfourmen menar att begreppet uteslutande bör avse män som aldrig haft, eller endast haft få, romantiska eller sexuella relationer trots upprepade försök att uppnå sådana (Jaki et al. 2019). Incels använder därför begrepp som “truecel” och “fakecel” för att skilja på varandra (O’Malley et al. 2020). Det första begreppet avser dem som aldrig haft en intim relation med kvinnor. Det andra begreppet används för att definiera incels som tidigare haft romantiska eller sexuella relationer, men som idag lever i ofrivilligt celibat (ibid). Eftersom incels själva använder olika
beskrivningar för att definiera sin egen och andras tillhörighet i gruppen, kan det anses mindre viktigt att som utomstående reda ut begreppen ytterligare.
Förutom att personerna inom gemenskapen kategoriserar varandra förekommer även föreställningar om en statusordning för människor generellt. De egenformulerade kategorierna omfattar en uppdelning av både kvinnor och män, vilka placeras i en hierarki utifrån särskilda statusmarkörer och attribut. Många av medlemmarna använder sig av uppdelningen mellan “alfa” och “beta” för att definiera vilken typ av man som anses vara över- respektive underordnad en annan. I den hierarkiska uppdelningen kategoriserar incels också människor utifrån begrepp som “femoid”, “Stacy”, “Chad”, “Becky”, “Betabux”, “cuck”, “soy boy” och “normie” (Baele et al. 2019; Cottee 2020; Fernquist et al. 2020; Jones et al. 2020; Tomkinson et al. 2020; Witt 2020).
“Femoid” eller “foid” är en förkortning av “female humanoid” och används inom gemenskapen i syfte att avhumanisera kvinnor och prata om dem som icke-människor (Chang 2020). Begreppet refererar till en uppfattning om att kvinnor, precis som robotar, saknar personlighet och endast agerar utifrån förprogrammerade kommandon (ibid.).
7 Andra liknelser av kvinnor som görs på forumen är att beskriva dem som monstruösa abnormiteter och en ondskefull mänsklig avart (Palma 2019). Utöver termen “femoid” görs även kategoriseringar av olika kvinnor genom att dela upp dem som “Stacys” eller “Beckys” (Baele et al. 2019; Cottee 2020; Fernquist et al. 2020; Jones et al. 2020; Tomkinson et al. 2020; Witt 2020). Forskningen ger dock ingen fördjupat förståelse för vad dessa begrepp innebär. Enligt incels egen ordlista (Incels.wiki 2021) syftar dock “Stacy” till att beskriva en föreställd hyperfemnin och utseendefixerad kvinna. Kvinnor som likställs med “Stacys” antas vara eftertraktade av män och därmed ha hög status. “Becky” används inom gemenskapen för att beskriva en föreställd medioker kvinna som gärna söker uppmärksamhet från kvinnor som “Stacys” (ibid).
En liknande kategorisering görs av män där “Chads” symboliserar ett hypermaskulint toppskikt av attraktiva och sexuellt aktiva män (Incels.wiki 2021). Begrepp som “beta” och “betabux” refererar till män som utnyttjas ekonomiskt av sina kvinnliga partners. Dessa män anses bland incels vara underordnade “Chad”. Inom incelgemenskapen kategoriseras även män utifrån begrepp som “soy boys” och “cucks”, vilka incels menar har icke-maskulina egenskaper och drag. Därmed beskrivs dessa män ha låg status i relation till andra män och kvinnor. “Cucks” antas även bli bedragna av sina kvinnliga partners då deras bristande maskulina egenskaper beskrivs som något oattraktivt. “Normie” är ett annat ord för att beskriva en vanlig kille med medelmåttigt utseende i relation till incels och “Chads” (ibid). Vanligen placerar sig incels själva långt ned i hierarkin då de inte anser sig leva upp till det maskulina idealet som “Chad” besitter (Cottee 2020). En del incels ser sig dock som moraliskt överlägsna vissa andra typer av män (ibid).
2.2.2 Incels ideologi
De digitala forumen för incels riktar sig främst till heterosexuella cis-män, vilket framgår av diskussionerna som förs, men också av konkreta regler på forumen (Cottee 2020; Fernquist et al. 2020). Utöver det ofrivilliga celibatet och avsaknaden av intima relationer förenas gruppen i ett säreget språkbruk och “spekulativa förklaringsmodeller” om
omvärlden (Fernquist et al. 2020). Övriga centrala beröringspunkter som identifierats i forskning berör incels föreställningar om en sexuell marknad (Fernquist et al. 2020; van Valkenburgh 2018), kvinnor som naturligt ondskefulla, kvinnors förtryck av män, maskulinitetsnormer, känslor av ensamhet och att vara missförstådd samt rättfärdigandet av våld - främst mot kvinnor (Maxwell et al. 2020; O’Malley et al. 2020).
På forumen utgår incels från en radikal dualism där människor delas upp i vänner och fiender, samt “alfa” och “beta” (Baele et al. 2019). “Betamän” presenteras som fiender till incels eftersom de anses ha gjort sig medskyldiga till den moderna feminismens förankring och framväxt i samhället. “Alfamän” beskrivs i sin tur som omedvetna om denna samhällsutveckling och tilldelas därför inte samma fiendestämpel (ibid). Främst anses dock kvinnor och feminismen utgöra “fiender” till incels (Blais & Dupuis-Déri 2012). Ett flertal våldsdåd har utförts av incels i ett uttalat syfte att straffa kvinnor. Att våldsdåd också har riktats mot andra män har legitimerats av incels genom att dessa män
8 har feminiserats av kvinnor, och därmed också bör bestraffas (Cottee 2020). Incels syn på feminism och kvinnors sexualitet sammanfattas av van Valkenburgh på följande vis;
“Feminism amounts to a collectively produced illusion which enables women to get what they want out of sexual relationships and reduces men’s capacity to attain their own desired sexual outcomes.[...]By convincing men of women’s oppression, feminism supposedly allows women to more effectively pursue their own genetically determined goals and impulses.” (van Valkenburgh 2018 s.6) Trots att det finns vissa gemensamma förklaringsmodeller kan incels inte betraktas som en sammanhållen organisation eller rörelse. Det finns inte någon enhetlig ideologi som alla medlemmar ansluter sig till (Fernquist et al. 2020). Aktuell forskning pekar istället på en heterogenitet bland incels, bland annat vad gäller förklaringsmodeller och
förhållningssätt till den egna situationen (ibid). En förklaring som många inom
gemenskapen dock ger uttryck för handlar om att det upplevda utanförskapet och bristen på intima relationer bottnar i en underordnad position på en föreställd sexuell marknad. Incels beskriver den sexuella marknaden som en struktur vari intima relationer uppstår. Många incels antar att kvinnor är kollektivt överordnade män i den upplevda strukturen (van Valkenburgh 2018; O’Malley et al. 2020; Witt 2020). På incelforum beskrivs den sexuella marknaden som biologiskt förankrad då kvinnor antas basera sina val av partners på genetik, men också värden som utseende och status. Kvinnor beskrivs på så vis
fungera som “portvakter” till marknaden genom att de antas kunna bestämma vilka män som får tillgång till intima relationer och inte (van Valkenburgh 2018).
I den upplevda strukturen beskrivs varje individ ha ett sexuellt kapital, så kallat “sexual market value” (SMV), som består av eftertraktade egenskaper och attribut. Hit hör, enligt incels, bland annat värden som fysisk attraktivitet, pengar och status (O’Malley et al. 2020; Palma 2019; van Valkenburgh 2018). Det individuella sexuella marknadsvärdet anses direkt påverka möjligheterna att inleda och upprätthålla intima relationer med kvinnor. De män som däremot har ett lågt sexuellt marknadsvärde beskrivs istället bli avvisade från den sexuella marknaden, och det är i den här kategorin som incels placerar sig själva (van Valkenburgh 2018).
Många av de personer som ansluter sig till incelgemenskapen menar att alla utom dem själva verkar inom den sexuella marknaden (van Valkenburgh 2018; O’Malley et al. 2020; Witt 2020). Flera incelmän ger uttryck för att vara offer för en “sociogenetisk samhällsordning” då de upplever sig sakna rätt genetiska förutsättningar för att ingå i marknaden (Fernquist et al. 2020). Kvinnor anses även sträva uppåt i strukturen och tävla med varandra om att inleda intima relationer med de mest attraktiva och inflytelserika männen (Cottee 2020; Witt 2020). Föreställningen om att kvinnor endast vill reproducera och inleda relationer med vissa högstatus män benämns inom gemenskapen som
hypergami. Enligt incels skapas därmed en omöjlig ekvation där många män aldrig får möjlighet att ingå i en intim relation (Fernquist 2020; Witt 2020). Incels menar således att de på grund av sitt låga sexuella marknadsvärde, och kvinnors strävan efter de mest attraktiva männen, exkluderats från den sexuella marknaden (Cottee 2020; Fernquist et al. 2020; Palma 2019).
9 Den sexuella marknaden beskrivs som en abstrakt struktur som påverkats av den moderna feminismens framväxt (Apostolou 2019). En del inom incelgemenskapen menar att kvinnor förr i tiden var beroende av heterosexuella relationer för att uppnå ekonomisk och juridisk trygghet. När dessa incitament tagits bort upplevs kvinnors ökade autonomi som något negativt eftersom det bidragit till uppkomsten av en ny sexuell marknad. Relationsskapande processer upplevs därmed som något som allt mer överlåtits till kvinnor att reglera och kontrollera. Vidare ger många incels även uttryck för
föreställningar om att feminismen och det moderna samhället har skapat en struktur som förhindrar både kvinnor och män från att leva ut sina naturliga och traditionella
könsroller (O’Malley et al. 2020). En del incels uttrycker en nostalgi inför idén om ett patriarkalt förflutet, som anses var mer konstruerat i linje med mäns och kvinnors “naturliga” biologiska skillnader (ibid).
Flera personer inom gemenskapen menar således att det skapats en obalans mellan kvinnor och män vad gäller relationsskapande processer. Vissa ser det även som
problematiskt att kvinnor inte längre är beroende av mäns försörjning (Baele et al. 2019). O’Malley et al. (2020) beskriver att många inom incelgemenskapen ger uttryck för att kvinnlig underkastelse är det enda som kan återskapa balans och utjämna den upplevda ojämlikheten. Några incels hävdar till och med att de har en grundläggande rättighet till romantiska och sexuella relationer med kvinnor, varvid de likställer frånvaron av tvåsamt sex med stöld (Baele 2019; Jones et al. 2019; Witt 2020). I liknelsen reduceras kvinnor till en resurs som bör fördelas lika mellan män, och forskning om incels identifierar just en hög grad av antifeministiska uttryck inom gemenskapen (Chang 2020; Díaz & Valji 2019; Farrell et al. 2019; Fernquist et al. 2020; Gotell & Dutton 2016; Jaki et al. 2019; Jones et al. 2020; Palma 2019; Tomkinson et al. 2020; van Valkenburgh 2018; Witt 2020).
Incels resonemang om relationsskapande processer innehåller en hög grad av dubbelmoral, exempelvis vad gäller deras eget handlingsutrymme och behov av
samhörighet med andra (Chang 2020; Maxwell et al 2020). Känslor av utanförskap och upplevelsen av att en grundläggande rättighet inskränks kan leda till en uppfattning om den egna gruppen som marginaliserad (Witt 2020). Scaptura och Boyle (2020) påvisar att män som upplever att deras ställning hotas genom kvinnors etablering på
arbetsmarknaden i högre grad uppvisar ilska och aggressioner gentemot kvinnor, än män som inte upplever etableringen som ett hot. Samma män fantiserar också i högre
utsträckning om massmord och könsbaserat våld. Detta kopplas till en oförmåga att leva upp till samtida maskulinitetsnormer i kombination med idealiserandet av
hypermaskulina egenskaper (ibid).
Fernquist et al. (2020) har kartlagt de tre största incelforumen, samt vilken social
funktion de fyller, och menar att forumen utgör en gemenskap där incels kan bli förstådda i den sorg och ilska som avvisandena väcker. Forumkulturen ses dock i längden som destruktiv då medlemmarna främst göder varandras depression, raseri och
utseendefixering. Gemenskapens föreställningar kan även ses som en förlängning av redan existerande normer i samhället, som förstärkts på forumen. Incels syn på sexualitet och relationsskapande riskerar dock att ytterligare försvåra möjligheterna för dem att
10 överhuvudtaget kunna relatera till andra (ibid). För att ytterligare belysa den frustration och ensamhet som många av medlemmarna på forumen ger uttryck för, presenterar följande avsnitt aktuell forskning om hälsa och ohälsa kopplat till relationsstatus.
2.2.3 Relationsstatus och hälsa
Det som gör att många söker sig till nätbaserade forum för incels bottnar i det ofrivilliga celibatets upplevda negativa konsekvenser. På forumen lyfts ett stort lidande fram kopplat till utanförskap och isolering, och många beskriver känslor av alienation från omvärlden (Fernquist et al. 2020). Forskning om relationsstatus och välbefinnande framhåller att ofrivilligt celibat och ofrivilligt singelskap riskerar att påverka individer negativt, jämfört med dem som har en stadigvarande partner (Adamczyk 2016; Apostolou 2019; Cacioppo & Hawkley 2005; Donnelly et al. 2001; Donnelly & Burgess 2008; Kamp Dush & Amato 2005; Mellor et al. 2008; Soons & Liefbroer 2008; Ta et al. 2017). På området hälsa och relationsstatus pekar forskningen på att ofrivillig ensamhet och frånvaron av intimitet kan leda till känslor av alienation, social ångest, depression och även somatiska besvär (Adamczyk, 2016; Bangee et al. 2014; Burgess et al. 2001; Donnelly & Burgess 2008; Donnelly et al. 2001; Kamp Dush & Amato 2005; Mellor et al. 2008; Soons & Liefbroer 2008; Ta et al. 2017). Att ha en stadigvarande intim relation korrelerar med ett ökat subjektivt välmående, medan ofrivilligt singelskap kan kopplas till en lägre upplevd självkänsla, ökad sexuell frustration, rädsla och depression
(Adamczyk 2016; Apostolou 2019; Cacioppo & Hawkley 2005; Donnelly et al. 2001; Donnelly & Burgess 2008; Kamp Dush & Amato 2005; Mellor et al. 2008; Soons & Liefbroer 2008; Ta et al. 2017).
I studier om civilstatus och välmående belyser forskningen en relationshierarki där gifta personer ger uttryck för att ha högst subjektivt välmående jämfört med andra
sammanboende par och personer i en kortare relation. Lägst subjektivt välmående beskriver personer med tillfälliga partners och de som enbart dejtar sporadiskt (Kamp Dush & Amato 2005; Soons & Liefbroer 2008). Studierna resonerar kring att det ökade välmåendet för dem med stadigvarande partners, kan vara kopplat till en hög grad av ekonomisk trygghet och emotionellt stöd. Att subjektivt välmående ökar i stadigvarande relationer kan även förklaras utifrån en sociokulturell kontext då normer kring
relationsskapande beskrivs som något som premierar personer i fasta och långvariga relationer (Kamp Dush & Amato 2005; Soons & Liefbroer 2008). Ett negativt
välmående, som ofrivilliga singlar uttrycker, kan också förstås i relation till känslor av ensamhet och ökad stress kopplat till ekonomi, sociala åtaganden och ett bristande socialt nätverk (Ta et al. 2017). Intima relationer kan också utgöra verktyg för att forma våra personligheter där de som misslyckas med att skapa stabila och långvariga relationer kan uppleva känslor av utanförskap, emotionell stress och alienation (Fernquist et al. 2020). Till det hör att personer som lever i ofrivilligt celibat verkar uppleva sin situation som mer permanent ju längre tiden går utan en intim relation (Donnelly et al. 2001).
11 anses ha ett behov av samhörighet som inte är tillgodosett. Detta är något som i sig kan skapa känslor av hopplöshet och isolering (Mellor et al 2008). Paradoxalt nog innebär social isolering och ofrivillig ensamhet en risk för utvecklandet av ett socialt undvikande beteende (Cacioppo & Hawkley 2005; Donnelly et al. 2001; Maxwell et al. 2020). Forskning pekar även på att personer som upplever sig som ensamma i större grad
uppmärksammar kroppsspråk och signaler som de uppfattar som potentiella hot för att bli avvisade (Bangee et al. 2014). De som är isolerade eller lever i ofrivillig ensamhet
underhåller inte heller sina sociala färdigheter (Maxwell et al. 2020). Negativa
förväntningar på den egna prestationen eller rädsla för negativ respons från andra verkar leda till ökad ångest och ett större undvikande av sociala interaktioner (ibid).
2.3 Sammanfattning
Incels kan ses som en del av den bredare digitala miljön manosfären. Grupperna inom manosfären delar ett gemensamt språkbruk och en föreställning om att män förtrycks och missgynnas av kvinnor och feminismen (Cottee 2020; Ging 2019; Gotell & Dutton 2016; Jones et al. 2020; Ribeiro et al. 2020; Thomkinson et al. 2020; Van Valkenburgh 2018). Utmärkande för incels är en idé om att de saknar rätt genetiska förutsättningar för att ingå i romantiska och sexuella relationer (Fernquist et al. 2020). Forskning om relationsstatus och hälsa lyfter även fram det lidande som många personer i ofrivilligt celibat ger uttryck för (Adamczyk 2016; Apostolou 2019; Baele et al. 2019; Burgess et al. 2001; Cacioppo & Hawkley 2005; Cottee 2020; Donnelly et al. 2001; Donnelly & Burgess 2008;
Fernquist et al. 2020; Kamp Dush & Amato 2005; Maxwell et al. 2020; Mellor et al. 2008; Scaptura & Boyle 2020; Soons & Liefbroer 2008; Ta et al. 2017).
Den offentliga debatten presenterar incels som en ny generation av frustrerande och våldsförespråkande män (Branson-Potts & Winton 2018; Hoffman & Ware 2020; Hultquist 2019). Incels framväxt förklaras delvis som ett resultat av nya tekniska förutsättningar och kulturspecifika mekanismer i relation till maskulinitet. Trots att studier på området framhåller att incels är en grupp med många kontrasterande värderingar, placerar en övervägande del av forskningen incels i relation till antifeminism, hatiska uttryck, hot om våld och våldshandlingar, misogyni, samt
extremism (Allely & Faccini 2017; Baele et al. 2019; Chang 2020; Cottee 2020; Díaz & Valji 2019; Farrell et al. 2019; Fernquist et al. 2020; Ging 2019; Hoffman et al. 2020; Jaki et al. 2019; Regehr 2020; Scaptura & Boyle 2020; Tomkinson et al. 2020; Witt 2020).
Å ena sidan knyts incels till könsbaserat våld och en föreställning om att feminismens måste bekämpas för att återerövra en förlorad maskulinitet (Hoffman et al. 2020; Regehr 2020; Scaptura & Boyle 2020; Witt 2020). Å andra sidan framhåller vissa studier att det inte är klarlagt att digital exponering för våldsuttryck om kvinnor är förenat med faktiska våldshandlingar och terrorism (Cottee 2020; Hoffman et al. 2020; Tomkinson et al. 2020). Studier om incelgemenskapen är dock begränsad, och den forskning som gjorts framhåller ett behov av ökad kunskap om gruppen. Tidigare forskning på området har också främst utgått från en kvantitativ metod. Förhållandevis lite akademisk
12 kvalitativ metod. Än mindre har frågeställningar om relationsskapande, sexualitet och intimitet belysts i forskning på området. Det trots att frånvaron av intima relationer kan förstås som den grundläggande faktorn som förenat männen på incelforumen. Mot bakgrund av ovanstående resonemang ter det sig därför motiverat att fördjupa förståelsen för gemenskapen och vilka föreställningar som uttrycks vad gäller maskulinitet, intimitet och sexualitet. Genom att belysa incels föreställningar om maskulinitet och intima relationer utifrån en kvalitativ metod utgör den aktuella studien således ett viktigt komplement till befintlig forskning på området.
3. METOD
I nedanstående avsnitt presenteras studiens forskningsansats och metod, såväl som en beskrivning av hur det empiriska underlaget har samlats in och bearbetats. Därefter diskuteras studiens trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet, samt de överväganden som gjorts i relation till internetbaserad forskning. Avslutningsvis lyfts viktiga etiska överväganden fram som gjorts under arbetsprocessen.
Studien har producerats av två författare som fördelat arbets- och skrivprocessen mellan sig. Även om avsnitt och stycken skrivits av en specifik författare har producerandet av texten alltid föranletts av gemensamma diskussioner om innehåll och utformning. Syfte och frågeställningar har formulerats gemensamt och merparten av den slutliga texten har utvecklats och reviderats i en gemensam process. När studier av detta slag skrivs är det vanligt att avsnitt omarbetas eller tas bort för att göra plats åt nya ingångar och idéer, vilket även skett i denna studie. I slutversionen har därför vissa avsnitt som skrivits av respektive författare plockats bort. I Figur 1 illustreras den generella arbetsfördelningen av den slutliga produkten.
13 Figur 1 Arbetsfördelning
3.1 Forskningsansats
Forskningsansatsen som studien bygger på faller inom ramen för socialkonstruktivism. Den socialkonstruktivistiska idétraditionen utgår från att individer och grupper
konstruerar, dekonstruerar och rekonstruerar sig själva och sin sociala omvärld i samspel med varandra (Ingemann 2016). En ny verklighet, eller ett nytt sätt att beskriva världen på, uppstår när etablerade tolkningar bryts ned och nya konstruktioner sätts samman för att ge uttryck för nya fenomen (ibid). Med andra ord antyder idétraditionen att det inte existerar en objektiv verklighet. Kultur och den yttre verkligheten fungerar istället som en referensram som alltid går att omförhandla (Bryman 2011).
Socialkonstruktivismen utgår från att individer gemensamt skapar den sociala
verkligheten. Därmed tar idétraditionen avstånd från naturvetenskapens förståelse av omvärlden som en yttre fast och färdig värld, som existerar oberoende av de sociala aktörernas påverkan eller styrning (Bryman 2011). Socialkonstruktivismen utgår från att delar av världen som kan verka naturliga i grunden är sociala produkter. Dessa delar får endast mening genom den språkliga interaktionen människor emellan. Kategorier som exempelvis ”maskulinitet” eller ”femininitet” har därmed inga naturliga essenser utan är något som formas och omförhandlas av människor. Betydelsen av ett särskilt ord kan variera beroende på var eller när det används; ordets innebörd är kontextuellt förankrad. Det innebär att betydelsen och innebörden av olika kategorier kan variera över tid och i olika kulturella kontexter. Socialkonstruktivismen har därför ett särskilt intresse för språket som beskriver kategorierna (ibid) eftersom det visar hur diskursiva
14 3.2 Metod och tillvägagångssätt
Studien tillämpar en kvalitativ metod för att undersöka de föreställningar om maskulinitet och intima relationer som uttrycks på incelforum. Forskningsstrategin ligger i linje med syftet för studien, som utgår från att fånga in och försöka förstå subjektiva upplevelser genom de ord och uttryck som förekommer i ett visst sammanhang
(Frostling-Henningsson 2017; Larsson 2005). Den kvalitativa metoden syftar till att undersöka individer i sitt naturliga sammanhang, för att på så vis skapa en enhetlig och kontextuell bild av det fenomen som studeras (Bryman 2011).
Empirin i studien består av skrivna inlägg från tre av de internationellt största
mötesplatserna för incels. Materialet har därmed hämtats direkt från de digitala miljöer som gemenskapen vistas i. Eftersom studien fokuserar på incels egna föreställningar, och hur de kan förstås i relation till teoretiska perspektiv för maskulinitet och sexualitet, bedöms den kvalitativa metoden som lämplig.
3.3 Datainsamling och urval
Materialinsamlingen skedde genom att skrivna inlägg samlades in från de tre största och mest välkända internationella hemsidorna för incels, vilka har listats av Totalförsvarets forskningsinstitut (Fernquist et al. 2020). Sidorna är incels.co3, looksmax.me4 och lookism.net. Hemsidorna utgör mötesplatser för incels med riktat innehåll till den specifika målgruppen. Incels.co är den internationellt största digitala mötesplatsen för incels och enbart män är välkomna att delta i diskussionerna. Looksmax.me är ett systerforum till incels.co, där medlemmarna bland annat kan ladda upp bilder på sig själva och få sitt utseende bedömt av andra på forumet. Även looksmax.me välkomnar enbart män i gemenskapen, men uttalar inget krav på att medlemmarna måste identifiera sig som incels. Dock präglas innehållet och språkbruket av en jargong som är typiskt för just incels. Lookism.net startades 2015 och är ett av de äldsta kvarvarande forumen för incels. Lookism.net är en sammanslagning av de tidigare domänerna PUAHate.com och sluthate.com som varit framträdande i utvecklingen av kulturen och de språkliga uttryck som används inom incelgemenskapen idag. Till skillnad från incels.co och looksmax.me framgår det inte av reglerna på lookism.net att endast män får delta i diskussionerna. De ämnen som tas upp på de nätbaserade forumen varierar och inkluderar bland annat allmänna diskussioner och diskussioner om relationer och utseende (ibid).
Inläggen från de ovan nämnda hemsidorna gav direkt tillgång till de diskussioner och åsikter som medlemmarna orienterar sig kring. Urvalet hade en stor bredd och spridning gällande teman och inkluderade diskussioner på en internationell nivå. På samtliga
3 När den aktuella studien publiceras har hemsidan bytt domännamn till www.incels.is. Här används dock det domännamn som var aktuellt när empirin hämtades.
4 Även looksmax.me har bytt domännamn under arbetsprocessens gång. Numera är hemsidan
www.looksmax.org. Fortsättningsvis används dock det domännamn som var aktuellt när empirin
15 hemsidor används engelska som skriftspråk. Fernquist et al. (2020) uppger att
medlemmarna på de tre hemsidorna kommer från olika delar av världen, men att de primärt är bosatta i Nordamerika och Europa. Besökarna på incels.co är främst hemmahörande i USA, följt av (i fallande ordning): Tyskland, Bulgarien, Sverige och Kanada. På Lookism.net består främst besökarna av personer från USA, och i fallande ordning; Storbritannien, Norge, Brasilien och Sverige. Den största andelen besökare på Looksmax.me har i sin tur sin hemvist i USA följt av: Storbritannien, Sverige, Kanada och Nederländerna. Fernquist et al. (2020) anger att av de över 20 000 användarnamnen som används på forumen förekommer nästan 900 av dem på mer än ett av de tre forumen. Ett 50-tal användarnamn återfinns också på samtliga tre forum (ibid).
Ett tidsbaserat urval tillämpades där forumtrådar samlades in vid tre olika tillfällen. Den ursprungliga idén var att studien skulle inkludera samtliga forumtrådar som skapats eller uppdaterats på respektive hemsida under en aktiv timme, och att processen totalt skulle upprepas tre gånger. Tillvägagångssättet prövades med hjälp av en pilotstudie där material från samtliga hemsidor samlades in under en aktiv timme. På grund av att ett stort antal nya forumtrådar skapades och uppdaterades under insamlingstillfället blev dock urvalet för omfattande och svårt att kontrollera. En annan begränsning i
tillvägagångssättet som uppmärksammades i pilotstudien var att tidsstämplarna för vissa av forumtrådarna ändrades under den pågående hämtningen. Det innebar att en forumtråd som det skrevs och kommenterades i, först tilldelades en tidsstämpel som stämde överens med urvalskriterierna. När det sedan aktivt kommenterades i forumtråden fick den en ny tidsstämpel, som inte längre stämde överens med det tidsbaserade urvalet. Det blev därmed svårt att få en överblick över vilket material som verkligen uppfyllde urvalskriterierna och inte.
Resultatet blev att de tidsbaserade kriterierna anpassades till tre specifika tidpunkter för retroaktiv insamling. Alla forumtrådar som skapats eller uppdaterats under ett utvalt tidsintervall på 60 minuter samlades in från respektive hemsida. Processen upprepades totalt tre gånger. För att undvika att en liten andel nyckelmedlemmar skulle stå för merparten av det publicerade materialet skedde de tre insamlingstillfällena vid tre olika veckodagar, och vid tre olika tidpunkter på dygnet. Valet grundade sig även i en
kännedom om medlemmarnas varierande geografiska tillhörighet (vilket innebär att användarna befinner sig i olika tidszoner och därmed är mer eller mindre aktiva vid olika tider på dygnet). Det slutliga urvalsförfarandet gav en större kontroll inför vilket material som inhämtades och uteslöts, samt tillförsäkrade att urvalskriterierna uppfylldes. Risken finns dock att enstaka inlägg som publicerats under de utsedda tidsintervallen ej kommit med i urvalet på grund av hemsidornas tekniska begränsningar gällande tidsstämplarna. Totalt samlades 198 forumtrådar in. Forumtrådarna varierade i längd och ord. Några innehöll endast enstaka inlägg, medan andra sträckte sig över flera veckor och månader långa konversationer. Efter genomläsning av hela materialet konstaterades att inga nya teman eller ämnen i forumtrådarna tillkom. Materialet bedömdes därmed utgöra ett tillräckligt stort urval eftersom det kan tänkas att ytterligare insamling inte hade bidragit med ny data. På så vis uppnåddes en teoretisk mättnad (Bryman 2011). Materialet
16 kopierades direkt från respektive hemsida och sparades ner på den lösenordsskyddade molntjänsten Box.
3.4 Avgränsningar
Forumtrådar som uteslutande innehöll bilder, filmklipp eller rörliga animationer togs bort i det inledande stadiet. Enstaka forumtrådar som endast innehöll få inlägg om exempelvis specifika datorspel eller uppmaningar om att investera pengar i en viss aktie, exkluderas också på ett tidigt stadium. Totalt uteslöts 16 forumtrådar. En specifik forumtråd
skapades för flera år sedan, men var fortfarande aktiv. Tråden var över 200 sidor lång och innehöll primärt text, bild och videoklipp på grova våldsskildringar. Sagda forumtråd avgränsades så att enbart inlägg från det gångna året inkluderades, medan resterande inlägg uteslöts.
I de trådar som kodades ignorerades inlägg som enbart innehöll namn på andra användare eller dubbletter av frågor och svar som användare redan ställt tidigare i konversationen. Vissa av forumtrådarna innehöll även citat från tidningsartiklar och andra hemsidor. Sådan information kodades ej, utan sammanfattades istället för att ge en bakgrund till vad de senare inläggen besvarade. Några forumtrådar innehöll även flera inlägg med
måttangivelser, till exempel vid diskussioner om en specifik persons längd. Foruminlägg som enbart innehöll mått- eller viktangivelser kodades inte, utan sammanfattades istället med hjälp av en beskrivning för vad angivelserna åsyftade. Totalt kodades 182
forumtrådar.
3.5 Bearbetning, tolkning och analys 3.5.1 Kvalitativ innehållsanalys
Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Till skillnad från den kvantitativa innehållsanalysen lades mindre fokus på det summativa innehållet dvs. frekvensen av specifika ord. Istället utgick bearbetningen från en tolkande ansats med fokus på det manifesta, men också det latenta och kontextuella innehållet (Drisko & Maschi 2015). Fokus på det latenta och kontextuella innehållet inkluderade element som dubbla budskap och hur sammanhanget påverkade det som skrevs. Incels är en relativt outforskad gemenskap där de flesta studier som utförts utgått från en
kvantitativ metod. Drisko & Maschis (2015) samt Elo & Kyngäs (2008) beskriver forskningsstrategin som fördelaktig för att producera ny kunskap om ett fenomen, varför metoden bedöms passa bra i den aktuella studien. Syftet med den aktuella studien har inte varit att värdera sanningshalten i materialet. Istället har ambitionen utgått från att
explorativt beskriva och försöka förstå de föreställningar som medlemmarna uttrycker gällande maskulinitet och intimitet. Den utforskande ansatsen ligger också i linje med den kvalitativa innehållsanalysens syfte (Assarroudi et al. 2018; Drisko & Maschi 2015; Elo & Kyngäs 2008; Hsieh & Shannon 2005).
17 3.5.2 Konventionell innehållsanalys
Med hänvisning till studiens induktiva metod bedömdes en konventionell innehållsanalys vara väl lämpad. Materialet bearbetades genom en öppen kodning (Elo & Kyngäs 2008), vilket innebär att koderna framträdde direkt ur empirin. Den induktiva strukturen är fördelaktig när teorier inom det studerade området är begränsat, till skillnad från studier som syftar till att bekräfta eller förkasta hypoteser (Hsieh & Shannon 2005). Kodningen skedde inte linjärt utan utgick från Erlingsson & Brysiewicz (2017) beskrivning av den reflexiva förmågan; att revidera och arbeta om kodningen av materialet under processens gång.
I enlighet med den konventionella metoden inleddes bearbetningen med en genomläsning av materialet i sin helhet för att öka förståelsen för innehållet och dess övergripande teman (Erlingsson & Brysiewicz 2017; Hsieh & Shannon 2005). Efter den fullständiga genomläsningen sammanfattades följande huvudteman som stod i relation till studiens syfte; biologi, den sexuella marknaden, homofobi, ideal, män vs. män, olika spelregler i
samhället, psykisk ohälsa, rasism, relationer, religion, spelregler på den sexuella marknaden, såhär är kvinnor, transfobi, utanförskap, utseende, vad kvinnor vill ha, vad jag vill ha.
I ett nästa led delades empirin upp så att respektive författare kodade hälften av alla forumtrådar. Textinnehållet i varje forumtråd bröts ned till mindre meningsbärande enheter som kodades utifrån en kort sammanfattning av innehållet (Erlingsson & Brysiewicz 2017). Under kodningsprocessen blev en del av de första intrycken från den initiala genomläsningen mer framträdande, medan andra teman avtog i relevans utifrån studiens syfte. Med stöd i Erlingsson & Brysiewicz (2017) beskrivning av förfarandet sammanfördes koderna därefter i relevanta teman som behandlade samma fenomen. Målet var att koderna som belyste samma fenomen också skulle återspeglas i den sammanfattande temarubriken. Under processen studerades delar av materialet flera gånger för att värdera kodernas tillhörighet med varandra. Några koder omtolkades och justerades så att bredare kluster och kategorier trädde i fram i enlighet med den reflexiva processen (Erlingsson & Brysiewicz 2017; Hsieh & Shannon 2005).
De två kodningsstrukturerna som respektive författare skapade sammanfördes slutligen i en gemensam struktur. Koderna och de teman som identifierats vägdes och värderades i relation till varandra, samt utifrån studiens fokus på maskulinitet och intima relationer. Då respektive författare hade formulerat koder och rubriker med samma eller liknande innebörd kunde merparten av koderna sorteras in i redan befintliga teman och
överordnade kategorier. Några koder omplacerades och sammanfördes, vilket skapade nya vidgade teman och kategorier. Slutligen resulterade processen i ett gemensamt övergripande kodningsschema, med underteman och kategorier, enligt följande; alkohol
och droger, blackpill, byt riktning, coping, de utan insikt (bluepill), geografiska
förutsättningar, homofobi och homofobiska uttryck, kulturen på forumet, kvinnliga ideal, kvinnofientlighet, maslows behovstrappa, män vs. män, olika spelregler i samhället, rasism, religion, självbeskrivningar, spelregler sexuella marknaden, trans och transfobiska uttryck, utanförskap och psykisk ohälsa, utseende, samt våld och
18 radikalisering. Följande teman bedömdes dock ej ha relevans för studiens syfte, varför de
uteslöts från den fortsatta analysprocessen; alkohol och droger, coping, maslows
behovstrappa, religion och självbeskrivningar. I nedanstående kodningsmatris (se figur
2) presenteras de teman som slutligen bedömdes ha relevans för studiens syfte.
Figur 2: Kodningsmatris
3.6 Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet
Eftersom studien undersöker subjektiva perspektiv och uttryck kan forskningsansatsen och metodvalet anses begränsa möjligheten att uppnå en hög bekräftbarhet (Elo & Kyngäs 2008). För att tillförsäkra trovärdigheten och en högre bekräftbarhet har samtliga steg i forskningsprocessen och tillvägagångssättet redovisats på ett så transparent vis som möjligt. Genom att redovisa de olika faserna i arbetsprocessen möjliggörs att andra forskare kan granska materialet och på så vis bedöma studiens kvalitet (Assarroudi et al. 2018; Bryman 2011; Elo et al. 2014; Elo & Kyngäs 2008; Hsieh & Shannon 2005; Larsson 2005).
Med en kvalitativ metod är det nödvändigt att reflektera över sin egen förförståelse för ämnet som studeras, samt vilken betydelse egna föreställningar eventuellt kan få för tolkningen av det empiriska materialet (Erlingsson & Brysiewicz 2017). Samtidigt kan den egna förståelsen användas för att fördjupa analysen, till exempel om det sedan tidigare finns en god kännedom om den studerade målgruppens levnadsförhållanden eller värderingar. Eventuella egna uppfattningar och åsikter bör dock regleras på ett sådant sätt att de inte påverkar analysprocessen (ibid). Som tidigare nämnts har utgångspunkten för
19 studien inte varit att försöka styrka en specifik tes eller argumentation, utan snarare att belysa teman som hittills inte specifikt studerats. Det har därför varit nödvändigt att bibehålla en öppenhet inför materialet för att undvika en styrning av analysen.
Följande studie fokuserar på incels och deras digitala miljö, och gör därmed inte anspråk på att kunna överföras till andra grupper, eller ens till alla inom incelgemenskapen. Även om generaliserbarheten skiljer sig rent epistemologiskt mellan kvalitativa och
kvantitativa studier (Englander 2019) finns en möjlighet att i denna studie kunna
generalisera resultaten enligt extrapolerings-begreppet (Larsson 2005). Med extrapolering menas hur det försiktigt går att generalisera resultaten till en liknande kontext, vilket här skulle kunna vara incels digitala miljö. Medlemmarnas ålder, geografiska tillhörighet, kön och sexuella orientering är generellt sett dolda för allmänheten. Samtidigt baseras den aktuella studien på många olika medlemmars uttalanden vilket gör att resultatet visar på en bredd vad gäller de föreställningar om intimitet och maskulinitet som finns bland incels. Även om studien syftar till att undersöka de föreställningar som kommer till uttryck på inceforum, är det tydligt att det finns en variation i gemenskapen. Individuella skillnader bland incels kan därför göra att vissa skulle kunna känna igen sig mer i
specifika delar av materialet, men inte alla.
För att säkerställa överförbarheten har täta beskrivningar gjorts av insamlandet av materialet. Materialet har också inhämtats tills en teoretisk mättnad uppstod (Bryman 2011). Vidare är det textbaserade inhämtade underlaget inte skapat av medlemmarna i syfte att bli studerat. Materialet kan därför anses ligga närmare de beskrivningar och uppfattningar som incels faktiskt har, jämfört med om de exempelvis hade blivit intervjuade. Något som därmed kan öka överförbarheten.
3.6.1 Överväganden vid internetbaserad forskning
Gränsen mellan livet online och offline är diffus, och idag ses internet snarare som en förlängning av den sociala verkligheten än en avskild del av den (Berg 2015; Bryman 2011:2018). Empirin i följande studie kommer uteslutande från internet, varför det är relevant att belysa den digitala kontexten och vilken betydelse den kan ha för
forskningsprocessen. Det kan till exempel vara svårt att klargöra vilka motiv som ligger bakom olika enskilda användares uttalanden online (Berg 2015). Berg menar att när internetbaserad forskning används för att undersöka samspel är sådana interaktioner dock aldrig helt frånkopplade från vad personerna upplever i övrigt i sin vardag (ibid). Ging (2019) framhåller i sin forskning om incels att det viktiga inte är huruvida medlemmarna på forumen skulle ha uttryckt sig på samma sätt offline, utan hur det som skrivs kan påverka livet offline. Samma inställning om de föreställningar som kommer till uttryck på forumen för incels är även aktuell för denna studie. Vidare kan interaktioner online missa viktiga undertoner, som annars tas för givet i en fysisk dialog (Berg 2015). Därmed är förståelse för den sociala umgängesytan av större vikt för att en så nära tolkning av materialet ska vara möjligt (ibid).
En fördel med att använda sig av internetbaserad forskning är att det innebär färre geografiska begränsningar och är därmed förhållandevis enkelt och billigt. Den
20 internetbaserade forskningen kan därmed resultera i ett större empirisk underlag (Bryman 2011; Berg 2015; Frostling-Henningsson 2017). Genom internet kan forskare även dolt studera personer och interaktioner som de annars inte skulle fått tillgång till (Berg 2015), vilket är några av anledningarna till att följande tillvägagångssätt också har valts här. Tillgången till internet är dock begränsad till vissa populationer (Bryman 2011; Frostling-Henningsson 2017), vilket bör beaktas i fråga om överförbarhet. Att besvara
frågeställningarna i den aktuella studien utan internet skulle dock vara omöjligt eftersom det är just på internet den studerade målgruppen verkar.
Många mellanmänskliga relationer har överförts till internet (Berg 2015; Frostling-Henningsson 2017). Eftersom kommunikation på internet rör sig i en betydligt högre hastighet än i det analoga livet, är kraven på forskningsstudier höga (Berg 2015). En enskild studie kan inte omfatta allt material som finns tillgängligt online. Antingen måste forskningen anpassas till en högre hastighet eller nöja sig med att göra tydligt avgränsade empiriska nedslag (ibid), där det senare är fallet för denna studie. Den empiri som
inhämtats är således ett fragment av den totala mängd textmaterial som finns tillgänglig på forum för incels.
3.7 Etiska överväganden
Frågor som berör individers hälsa och sexualitet är känsligt material och utgör därmed känsliga personuppgifter. Därför behöver olika etiska aspekter diskuteras och övervägas både före och under arbetsprocessen (Vetenskapsrådet 2002). Med anledning av det föregicks den aktuella studien av en etikansökan5 som bedömdes av etikrådet vid
fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. Etikrådet framhöll vikten av att i möjligaste mån sträva efter att anonymisera medlemmarna för att undvika att enskilda individer skulle kunna identifieras. Exempelvis kan många citat från samma person öka sannolikheten för att enskilda personer kan spåras.
Vetenskapsrådet har listat fyra grundläggande etiska huvudkrav för forskning. Kraven syftar till att skydda undersökningsdeltagare från otillbörlig insyn, samt psykisk och fysisk skada. De etiska kraven utgörs av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). I avsnittet nedan kommer det forskningsetiska kraven presenteras närmare och diskuteras mer specifikt i relation till den aktuella studien.
3.7.1 Informations- och samtyckeskravet
Informations- och samtyckeskravet handlar om att de som berörs av studien ska informeras om projektet, villkoren för deltagandet samt få möjlighet att samtycka till medverkandet i studien. Ifall information om projektet kan äventyra studiens syfte måste informationskravet bedömas från fall till fall (Vetenskapsrådet 2002). Dock råder det
21 ingen konsensus i varken de etiska riktlinjerna eller på forskningsfältet gällande kravet på informerat samtycke vid internetbaserade observationsstudier (Sugiura et al. 2017; Berg 2015). Bryman (2011) menar att internet därmed har öppnat upp för en ny typ av
”smygstudier”.
Vad som egentligen utgör ett öppet eller privat forum är inte självklart i
internetforskning. Det etiska dilemmat gällande informations- och samtyckeskravet handlar därför om huruvida skrivet material på digitala mötesplatser anses vara offentligt (likt insändare i tidningar) eller privata interaktioner (Bryman 2011). Några forskare menar att informerat samtycke alltid ska inhämtas, oavsett karaktären på det digitala forumet.Andra hävdar att skrivna inlägg på offentliga forum, det vill säga där materialet är tillgängligt i läsarvy för allmänheten, inte kräver att information lämnas eller att samtycke inhämtas (Sugiura 2017). Bryman (2011) menar att om information arkiveras offentligt, inte kräver lösenord och inte omfattas av policys som direkt förbjuder
användning av materialet, måste inte informations- och samtyckeskravet beaktas. Även Frostling-Henningson (2017) argumenterar för att samtycke inte behöver inhämtas om forskningen tros kunna producera kunskap som inte hade varit möjlig att inhämta med samtycke.
Hemsidorna som är föremål för den aktuella studien uppfyller Brymans (2011) krav på offentliga forum där skrivna inlägg är tillgängligt i läsarvy för alla som besöker
hemsidorna. Materialet omfattas inte heller av specifika policys som förhindrar
användandet i studie- eller forskningssyfte. Genom att undersöka medlemmarnas inlägg på forumen har deras faktiska interaktioner studerats, vilket kan ge möjlighet till att ny kunskap produceras som hade varit svår att få på annat sätt (Vetenskapsrådet 2017). På forumen använder sig medlemmarna av egenvalda alias, och forumtrådar skapas och uppdateras aktivt och i hög takt dygnet runt. På de tre hemsidorna publiceras många inlägg per timme och varje hemsida består av flera ämnesindelade forum med en myriad av underforum. Information om studien skulle därför ha behövt rikta sig till
medlemmarna i kollektiv form, varvid skapandet av ett användarkonto hade krävts. Dock utgjorde det ett bekymmer att så många nya forumtrådar skapades per minut. Även med ett användarkonto på hemsidorna bedömdes det som tekniskt svårt att tidsmässigt hinna lämna information i samtliga forumtrådar. Vidare hade information om studien behövt lämnats som en kommentar i redan befintliga trådar, vilket hade inneburit att endast foruminlägg som följde efter informationen om studien hade varit möjlig att inkludera i urvalet. Vad kommentarerna besvarade och trådarna i sin helhet hade därmed gått förlorat. Att lämna information i sådan form skulle inte heller ha inneburit en garanti för att alla medlemmar hade tagit del av den informationen. Vidare hade det även kunnat leda till att vissa personer hade lämnat forumtråden (Se Sugiura et al. 2017).
På samtliga hemsidor finns även moderatorer som bevakar forumtrådarna och stänger av medlemmar som inte följer reglerna. Det framkommer av reglerna på två av de studerade hemsidorna att kvinnor inte får vara medlemmar och delar av forumen uttrycker även antifeministiska åsikter. På de forum där kvinnor inte är välkomna skulle alltså blotta
