EST-analys i förhållande till SKA

De fyra första stegen i genomförandet av en SKA (problemformulering, syftesformulering, beskrivning av referensalternativ och projektbeskrivning) syftar alla till att rama in och precisera vad det är som ska bli föremål för bedömning. Det här avgör i sin tur vad EST-analysen bör syfta till (EST1), dvs. ge information om EST som är till hjälp för att bedöma det projekt/plan som efter SKA1-3 definieras i SKA4. Både SKA och EST-analys behöver bygga på samma referensalternativ (nollalternativ) och projekt/planalternativ som MKB för att analyserna ska bli konsistenta.

Givet projekt/plandefinitionen i SKA4 är nästa SKA-steg att identifiera konsekvenser av projektet/planen i förhållande till referensalternativet i SKA3. För att lyckas med SKA5 är det nödvändigt att EST-analysen minst har kommit till EST2, dvs. att de ekosystemtjänster som påverkas av projektet/planen är identifierade.

Att sammanställa projektets/planens konsekvenser i SKA6 och där så anses möjligt och motiverat, monetarisera dem i SKA8 gynnas av en växelverkan med EST-analysens steg EST3-

5. Ekosystemtjänster kan värderas kvalitativt, semi-kvantitativt, kvantitativt eller monetärt, och EST4 syftar bl.a. just till att bedöma hur värdet av ekosystemtjänsterna bör uttryckas. Hur

värderingen görs för olika EST kan exempelvis bero på analysens ambitionsnivå, datatillgång och hur väsentlig ekosystemtjänsten eller projektets/planens påverkan på denna bedöms vara. En nyckelfaktor här är att kunna reda ut samband mellan olika ekosystemtjänster, till exempel

vilka som är indirekta och vilka som är direkta. Kunskap om sådana samband kan ha stor betydelse för hur värdering bör ske. Den kompetens om detta som kan förväntas finnas bland utförare av EST-analyser blir då direkt användbar för hur konsekvenser bör sammanställas och monetariseras i SKA6 och SKA8.

Värderingar som tas fram i EST5 kan förväntas vara användbara för fördelningsanalysen i

SKA9, särskilt som EST-analysen i EST2 betonar att det bör identifieras vilka som får nytta av

de identifierade ekosystemtjänsterna. I EST6 görs en bedömning av osäkerheter som är användbar för känslighetsanalysen i SKA10. Kopplingarna mellan EST-analysen och SKA sammanfattas schematiskt i Figur 6.1.

Figur 6.1 EST-analysstegen i förhållande till SKA-stegen. Figuren illustrerar att den främsta växelverkan mellan EST-analysen och SKA ligger mellan stegen EST3-5 (avgränsa analysen, bestäm utgångspunkter för värdering, tillämpa värderingsmetoder) och stegen SKA6-8 (sammanställ konsekvenser, kontrollera om projektet/planen är rimligt definierat, beräkna nyttor och kostnader). I övrigt är det mer fråga om ett stegvist informationsflöde mellan analyserna.

6.3.

EST-analys i förhållande till MKB

I detta avsnitt redogörs för hur EST-analysen kan harmoniseras med framtagandet av MKB- dokumentet för att utnyttja synergier och åstadkomma ett effektivt analysflöde.

För att kunna genomföra en miljöbedömning eller miljökonsekvensbedömning behövs i ett tidigt skede (BP1) en precisering av referensalternativet (nollalternativet) och projektet/planen. En utgångspunkt för att harmonisera en bedömningsprocess och en EST-analys är att de bör utreda samma sak, det vill säga dela referensalternativ och samma projekt- eller planförslag. Det är därför viktigt att dessa finns väl beskrivna i inledningsfasen av bedömningsprocessen. Det bör dock finnas möjlighet i bedömningsprocessen att utveckla ytterligare projekt- eller planalternativ, eller att revidera förslagen. Detta behöver då förstås också återspeglas i EST- analysen.

• En första harmonisering innebär att EST1 är beroende av de inledande faserna i BP1, i termer av ett väl beskrivet referensalternativ och projekt-/planförslag.

Samrådet om projektet eller planen är både en viktig avstämningsmöjlighet och en viktig informationskälla. I och med EST-analysens möjlighet att framhäva hur eventuell

miljöpåverkan kopplar till människan är delar av EST-analysen ett bra delfundament inför samrådet. Genom att inför samrådet beskriva den förväntade påverkan på EST, t.ex. i termer av vilka ekosystemtjänster som kan förväntas påverkas av projektet/planen skapas en bra grund för diskussioner med intressenter som berörs av den miljöpåverkan projektet/planen innebär. Frågan är hur långt EST-analysen behöver komma inför samrådsfasen. EST-analysen är också beroende av utfallet från samrådet i och med att påverkan på vissa ekosystemtjänster där kan fångas upp. En möjlig kompromiss är att samrådsunderlaget (slutfasen av BP1) innehåller en preliminär identifiering av påverkade ekosystemtjänster (EST2) och en beskrivning av hur ekosystemtjänsterna är beroende av varandra i termer av en värdeskapandekedja (EST4), dvs. att

EST1-EST4 är genomförda innan samrådet och ingår i samrådsunderlaget. Utfallet av samrådet

kan därefter användas i EST-analysen för att revidera/raffinera EST1-4.

• En andra harmonisering innebär att EST1-EST4 genomförs innan samrådet, och

inkluderas i samrådsunderlaget. Därefter revideras/raffineras EST1-EST4 när samråd har hållits, med beaktande av dess resultat.

Efter samrådet och samrådsredogörelsen (BP2) följer utrednings- eller bearbetningsskedet (BP3), som resulterar i ett MKB-dokument. Vad gäller EST-analysen är nästföljande steg en värdering av ekosystemtjänsterna (EST5). Arbetet med BP3 och EST5 parallellt kan innebära synergieffekter.

• En tredje harmonisering innebär att BP3 och EST5 genomförs parallellt.

Inför slutförandet av det preliminära MKB-dokumentet (BP3) är det bra om hela EST-analysen finns på plats. Denna kan generera information som kan inkluderas i MKB-dokumentet och behöver i alla händelser finnas innan beslut om projektet eller planen ska fattas.

• En fjärde harmonisering innebär att EST-analysen är färdig något innan MKB- dokumentet färdigställs.

När MKB-dokumentet har färdigställts följer BP4 och BP5, som inkluderar gransknings- och antagandeskedena för planer och prövningsprocessen för projekt. Även denna fas kan

aktualisera revideringar av EST-analysen. Figur 6.2 illustrerar de fyra harmoniseringar som har beskrivits ovan.

Figur 6.2 EST-analysstegen i förhållande till BP-stegen. Figuren illustrerar att ett stegvist informationsflöde hjälper till att skapa synergier som gynnar både framtagande av MKB- dokument och EST-analysen samt stödjer bedömningsprocesserna som helhet. Vidare finns en potential till växelverkan mellan EST5 (värdering av ekosystemtjänsterna) och utrednings- /bearbetningsskedet BP3.