Slutsatser – vad tillför EST-analysen till MKB och SKA i Kattegatt Offshore?

Ur ett EST-perspektiv kan konstateras att det planerade området för Kattegatt Offshore idag tillhandahåller försörjande ekosystemtjänster (fisk och skaldjur) och stödjande

ekosystemtjänster (biologisk mångfald och hotade arter som torsk och tumlare). Dessutom framgår av allmänhetens engagemang att platsens estetiska värden, rekreation och turism är viktiga kulturella ekosystemtjänster på platsen. En vinst med att analysera biologisk mångfald skulle kunna vara att även påverkan på icke hotade arter i många fall kan vara viktig att åskådliggöra. Även energin som kan utvinnas genom vindkraftverken har ett

samhällsekonomiskt värde, även om denna inte räknas som en ekosystemtjänst i många EST- typologier.

Av vad som framkommit i analysen av den juridiska processen förefaller påverkan på torsk och tumlare ha vägt tyngst när Mark- och miljödomstolen meddelat avslag sommaren 2014. De kulturella EST (estetik, rekreation m.fl.) som lyfts av allmänheten ser inte ut att ha varit avgörande för domstolen. Detta tyder på att om Kattegatt Offshore kan visa att torsk och tumlare kan skyddas på ett tillfredsställande sätt så kan vindkraftparken beviljas tillstånd. Påverkan på landskapsbilden och människors visuella upplevelser har behandlats i MKB- dokumentet, men har också diskuterats på de olika samråden och lyfts av många aktörer. För projekt med litet medialt utrymme kan det vara av intresse att ha med de kulturella EST som stående punkter vid samråd för att säkerställa att betydande påverkan på dessa tas upp även om det inte specifikt lyfts upp av någon aktör. En jämförelse av de åsikter som framkom under samrådet med allmänheten och det som framkom i Sifo-undersökningen indikerar dock att de åsikter som framkommer på samråd inte nödvändigtvis är representativa för hela samhället. Om Kattegatt Offshore inte hade lokaliserats till ett torskrekryteringsområde finns risken att mycket färre analyser och mycket ytligare analyser skulle ha genomförts. Men oavsett om det finns torsk eller inte så är det fortfarande viktigt att veta vilken effekt havsbaserad vindkraft har på alla andra organismer som finns i havet. Detta tyder på att en EST-analys kan ge ett

väsentligt bidrag i projekt där ”inget viktigt” finns.

Kattegatt Offshore är ett medialt välbevakat projekt för vilket det inte föreligger en brist på yttranden. Yttrandena kommer inte heller i skymundan eftersom olika aspekter i projektet återkommande lyfts av både media och allmänhet. För Kattegatt Offshore är det därför inte uppenbart att nya parametrar skulle ha kommit upp på agendan efter en analys inriktad på existerande EST i området. Projektet började redan 2004 med förberedelser för en ansökan om vindkraftspark i Skottarevet och är därför inte representativt för hur lång tid ett projekt brukar fortgå. Risken för en negativ påverkan på tumlare och frågans tyngd kan ha dykt upp som en tämligen oväntad parameter eftersom den enligt samrådsmaterialet enbart lyfts i en fotnot från länsstyrelsen. Även om biologisk mångfald uttryckligen hade ingått som en aspekt är det därför osäkert om effekten på tumlare hade utretts djupare än vad som redan har gjorts inom det

befintliga MKB-dokumentet. Bolaget skulle således inte nödvändigtvis ha varit mer förberedda på tumlarfrågan.

Om MKB-dokumentet hade strukturerats med hänsyn till EST är det heller inte säkert den hade inkluderat fler arter än de som lyfts under samrådet och de som ändå analyserats. Påverkan analyserades på flera fiskarter och inte bara rödlistade arter. Det kan dock vara så att projektet på grund av det mediala intresset har fått yttranden från många fler intressenter än vad som annars är brukligt. Av det skälet är det troligtvis av samhällsintresse att inkludera påverkan på biologisk mångfald och habitat som stående punkter för att tidigt fånga upp betydande påverkan även i de fall där intresset från allmänhet m.fl. är begränsat.

Om påverkan på EST i framtiden förväntas utvärderas inom MKB uppstår frågan om

domstolarna då måste ta större hänsyn till de kulturella EST än vad som var fallet i denna dom. Åsikterna om påverkan på utsikten varierar dock uppenbarligen mellan olika människor och därför behövs andra metoder för att väga in denna typ av påverkan jämfört med att väga in exempelvis en bevisat negativ påverkan på torsk eller tumlare.

För skyddet av torsk, tumlare och biologisk mångfald – som ju var det som främst spelade roll i den befintliga processen – är det alltså inte uppenbart hur ett EST-perspektiv skulle ha förändrat processen. När allt kommer kring så har dessa frågor beaktats utifrån ett omfattande underlag. Möjligen skulle det kommersiella fiskets intressen kunnat lyftas ytterligare ur ett EST-

perspektiv, men vinstförlusterna i fisket väger rimligtvis lätt i förhållande till vinsterna från energiproduktionen. Utfallet av en fullständig samhällsekonomisk konsekvensanalys är svårare att bedöma, främst på grund av bristen på information om effekterna på turism och rekreation av de försämrade estetiska värdena.

Den lokala opinion som gett sig tillkänna har främst varit motståndare till projektet och hänvisat till påverkan på landskapsbilden. Estetiska värden är att betrakta som kulturella EST men det är för den sakens skull inte självklart att frågan om landskapsbild skulle fått en mer framträdande roll i en EST-baserad process. Återigen ligger antagligen potentialen i EST-konceptet i att strukturera processen så att de viktiga frågorna behandlas tillfredsställande. MKB-dokumentet tar upp samtliga EST som lyfts fram av övriga aktörer. En fråga är om ett EST-perspektiv under samrådet hade kunnat snabba upp processen och sparat tid och oro för alla aktörer genom att tydligare identifiera betydelsefulla aspekter och perspektiv i ett tidigt skede.

Uppenbarligen är den estetiska frågan viktig vid vindkraftsetableringar inte bara i Kattegatt utan generellt. Det är därmed motiverat att hitta metoder och utveckla indikatorer för att kvantifiera de samhällsekonomiska konsekvenserna av denna typ av störning. Kattegatt Offshore lyckas inte göra någon egentlig bedömning av påverkan på rekreation och turism, bortom att identifiera oron för en försämring. Här finns en potential hos den metodik som kan kopplas till värdering av ekosystemtjänster och samhällsekonomiska konsekvensanalyser.