ekosystemtjänster i MKB
5.1.3. Vad finns i MKB ur ett EST-perspektiv?
Ekosystemtjänster identifierade utifrån MKB-dokumentet. I Tabell 5.2 har vi identifierat de
EST knutna till skog som förekommer i Kallak Norra, främst baserat på MKB-dokumentet. Motsvarande försök till identifiering av EST knutna till sötvatten redovisas i Tabell 5.3. Båda tabellerna utgår från de förteckningar som finns dokumenterade i Bilaga 1.
Tabell 5.2 Ekosystemtjänster i Kallak Norra knutna till skogsekosystem. Ekosystemtjänst
grupp
Ekosystemtjänst Ekosystemtjänster i Kallak Norra MKB Försörjande
tjänster
Timmer, massaved Området omfattar totalt 1500 ha skogsmark med inslag av myrmark och små sjöar. I dagsläget bedrivs aktivt skogsbruk i området. De marker som tas i anspråk av verksamheten under gruvdriften, och i några fall även därefter, kan inte nyttjas för skogsbruk.
Vilt (älg, kronvilt, rådjur, vildsvin, skogshare, fågelvilt och räv, björn och varg)
Älgjakt bedrivs av jaktlag och koncessionsområdet ingår i jaktvårdskretsen.
Betesdjur (getter, får, kor, ren) och foder
Gruvverksamhetens anläggningar överlappar områden av riksintressen för rennäring. Det gäller flyttleder samt rastbete som nyttjas av Jåhkågasska tjielldes sameby.
Bär (lingon, blåbär, tranbär, hjortron)
Bär plockas i området.
Svamp Svamp plockas i området.
Dricksvatten Grundvattenförekomster finns 7-8 km från
koncessionsområdet. En avsänkning av grundvattenytan väntas.
Stödjande tjänster Biogeokemiska kretslopp Utförd karakterisering av det gråberg som kommer att deponeras (gråbergsupplag 60 Mm3) indikerar ingen risk för
spridning av metaller och/eller surt lakvatten från materialet. Gråberg innehåller låga svavelhalter och bedöms inte vara syrabildande. Något förhöjda halter fosfor och selen finns i gråberg. Inga utsläpp förväntas ske förutom vid tillfällen med höga flöden i samband med höstregn och/eller snösmältning. Losshållning och produktionssprängning kommer göras med sprängämnen baserat på ammoniumnitrat. Det nämns inte om sprängningen kommer ha effekt på biogeokemin och vattenkvaliteten, utan enbart att det teoretisk kan följa kväverester från sprängning till vattendragen och närliggande recipient.
Markens bördighet Prospekteringsborrning utförs. 400 000 m3 jordmassor ska
läggas upplag. Markskiktet tas bort överallt.
Fotosyntes - primärproduktion Damm kan täcka växter och reducera de fotosyntetiska processerna.
Habitat och livsmiljöer Det finns riksintressen för naturvård, kulturmiljö, rörligt friluftsliv och Natura 2000 på avstånd mellan 8 och 20 km från koncessionsområdet. Världsarvet Laponia upptar en yta om ca 940 000 ha och innefattar ett flertal naturreservat och nationalparker. Den planerade verksamheten kommer delvis att ta i anspråk markområden som har klassats som att de innehåller naturvärden (en nyckelbiotop samt ett område med naturvärdesklass 2) som finns vid koncessionsområdet.
Biologisk mångfald och genetiska resurser
Området hyser med stor sannolikhet hotade arter. Vid naturvärdesinventering har hittats ett flertal rödlistade arter och även en rad signalarter förekommer.
Reglerande tjänster Klimatreglering, kolupptag och kolinlagring
Transporter av slutprodukter kommer ske med lastbil och järnväg. Ökade utsläpp av växthusgaser kan förväntas. Vattenreglering De hydrogeologiska förhållandena i närområdet påverkas
radikalt och det kommer råda underskott på vatten. Under gruvdriften kommer grundvattenytans läge successivt att sänkas inom ett influensområde runt själva dagbrottet med ungefär 375 m. Vissa bäckars tillrinningsområde kommer att minska. Efter avslutad gruvverksamhet väntas
grundvattenytan successivt återgå till sitt tidigare läge. Övriga reglerande
ekosystemtjänster: Ren syrerik luft
Den planerade verksamheten kan påverka luftmiljön lokalt till följd av damning från vägar, upplag och öppna ytor. Emission av spränggaser (NOx och CO) och från förbränningsmotorer
(NOx och CO2) väntas.
Kulturella tjänster Vardagsrekreation och träningsaktiviteter
Området nyttjas i dagsläget till viss del för rekreation och friluftsliv såsom bär- och svampplockning. Även jakt och fiske bedrivs i området.
Turism Det aktuella området uppges användas för
naturturism/ekoturism där vildmarksturism med kanotturer arrangeras.
Mental och fysisk hälsa Kan påverkas av damning, ljud och vibrationer. Ett antal hus utsätts för över 45-55 dBA.
Miljö och estetik Landskapsbilden ändras väsentligt eftersom gråbergsupplag och sandmagasin succesivt växer fram. Verksamheten kommer att generera ljud som kan uppfattas störande för människor och djur.
Övriga kulturella ekosystemtjänster
Totalt 29 nya lämningar har hittats efter arkeologiskutredning. Nio fasta fornlämningar (härdar) samt 18 övriga
kulturhistoriska lämningar. Inom det sökta
koncessionsområdet finns ett antal diken från tidigare prospekteringsarbeten, vilka bedömts som kulturhistoriska lämningar enligt utförd arkeologisk utredning.
Tabell 5.3 Ekosystemtjänster i Kallak Norra knutna till sötvattenekosystem Ekosystemtjänst
grupp
Ekosystemtjänst Ekosystemtjänster i Kallak Norra MKB Försörjande
tjänster
Vattenkraft Utbyggnad för vattenkraft i anslutning till sjön Parkijaure som ingår i Lilla Luleälvens vattensystem.
Industrier (processvatten) Det bedöms att den årliga användningen av processvatten i gruvan blir ca 250 Mm3.
Ätbara produkter: Livsmedel från sötvattenorganismer
Fiske förekommer i området. Fisk har planterats in i sjön Kallakjaure.
Stödjande tjänster Habitat och livsmiljöer Inventering över våtmarker har visat att inga av de våtmarker som ligger inom det planerade området har naturvärdesklassificerats.
Reglerande tjänster Utspädning Processvatten inom verksamheten bedöms inte innehålla höga halter förorenande ämnen och/eller metaller. Förhöjda kvävehalter till följd av sprängämnesrester kan dock förekomma.
Infångning (retention av näringsämnen, denitrifikation etc.)
Den planerade verksamheten bedöms inte försvåra uppfyllelse av miljökvalitetsnormer för vatten, som gäller i vattendrag nedströms.
Vattenreglering: Magasinering, reglera vattenflöden i
avrinningsområden, reducera och fördröja eventuella översvämningar
Den planerade verksamheten innebär att vattendrag och mindre sjöar i närområdet tas i anspråk för bland annat sandmagasin och vattenmagasin. Konsekvenserna under drift bedöms som relativt stora lokalt.
Ekosystemtjänster identifierade utifrån samrådet. Boende i området (bland annat
samebefolkning och övriga boende i Jokkmokks kommun) samt övrig allmänhet utnyttjar EST och berörs potentiellt av påverkan från gruvan. Som intressenter räknar vi även myndigheter – däribland Sametinget, Jokkmokks Kommun, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet – som får anses tala för samhällsintresset men också för specifika områden som i många fall kan knytas till EST. Utifrån de yttranden som inkommit som vi har tillgång till går det att bilda sig en uppfattning om vilka EST som har störst betydelse i området. Länsstyrelsen är en av de viktigaste aktörerna och har lämnat ett välskrivet och kunnigt
yttrande. Inte mindre än tio handläggare namnges i beslutet, vilket antyder hur prioriterat ärendet är. Det är också länsstyrelsen som begär att kompletteringarna redovisas i form av en samlad, fullständig och enhetlig MKB istället för i en separat komplettering. Följande brister pekas ut:
• Långsiktig hushållning av motstående intressen: Både formella riksintressen för friluftsliv, naturvård, rennäring, kommunikation och försvaret samt andra områden som är skyddsvärda för samhället och landet i stort. Energiproduktion och vattenförsörjning pekas ut. Dessutom står gruvan potentiellt i konflikt med Laponia.
• Ger ej en helhetsbild av förhållanden inom och utanför koncessionsområdet. Direkta och indirekta konsekvenser otillräckligt beskrivna.
• Bedömningarna inte tillräckligt underbyggda/transparenta. Framgår ej vad som avses med till exempel ”stora” eller ”måttliga” konsekvenser.
• Störning på rennäring och renbete ej kvantifierade • Friluftsliv
• Sekundära effekter i form av transportvägar är otillräckligt konsekvensbedömda
• Risk för produktionsbortfall från Parkidammen och risk för haveri av Parkidammen, en mindre spärrdamm samt egna sand- och klarningsmagasin.
• JIMAB:s planer efter Kallak Norra redovisas ej, trots att hänvisningar görs till Kallak Södra.
Jokkmokks kommun kräver i sitt yttrande ett långsiktigt åtagande av JIMAB att arbeta aktivt med samhällsaspekterna genom lokal närvaro och delaktighet. En socioekonomisk analys efterfrågas, inklusive arbetstillfällen med mera. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet yttrar sig gemensamt och fokuserar helt på Laponia och Sveriges ansvar gentemot Unescos världsarvslista (världsarvskonventionen från 1985). Sametinget fokuserar på det motstående riksintresset för rennäringen och framför invändningar mot brister i samrådet. Samebyarna är starkt kritiska och har lämnat in ett omfattande material.
Enskilda yttranden domineras av organiserade gruvmotståndare. Kallak Norra-projektet har väckt mycket stor uppmärksamhet. I Jokkmokk har Kallak Norra väckt intensivt – om inte unisont – motstånd från både lokalbefolkning och i övriga delar av landet. Kommunpolitikerna verkar också ha blivit mer avvaktande i sin inställning.
Av de enskilda talar två i egen sak som fastighetsägare, med oro för påverkan på bland annat dricks- och fiskevatten. De generella invändningarna är kortfattade och fastighetsägarna yrkar inte formellt på avslag, utan uttrycker oro och pekar på brister i till exempel ansvarsfrågan för dammsäkerheten. Övriga nio ingår uppenbart i samma nätverk och har i flera fall lämnat in identiska yttranden. Samtliga nio yrkar på att ansökan ska avvisas. Sammanfattningsvis pekar de enskilda yttrandena på följande:
• Dammsäkerhet: Risk för sättningar etc. kan skada Parki damm
• Utsläpp till dricksvatten: Saknas i MKB, konsultationer med berörda ej genomförda enligt EU:s vattendirektiv
• Världsarvet Laponia hotas • Kulturmiljö: Bristfälligt underlag
• Ökad arbetslöshet i Jokkmokk: Fly-in fly-out, dvs. att personal “flygs in” temporärt för att göra en arbetsinsats, men inte bosätter sig permanent i kommunen vilket gör att kommunen får kostnader men ej intäkter.
• Permanent ändrad markanvändning på grund av gruvdammarna: Läckage av miljögifter till Luleälv.
Ett försök att sortera de synpunkter som lyfts fram av olika aktörer utifrån vilka EST det handlar om visas i Tabell 5.4.
Tabell 5.4 Ekosystemtjänster som lyfts fram av olika aktörer i Kallak Norra. Ekosystemtjänst
grupp
Ekosystemtjänst Vilka ekosystemtjänster lyfts fram av vem i yttranden?
Försörjande tjänster Inte-ätbara produkter: Timmer, massaved och dekorativa material (julgran, mossa, lav) Biobränsle
Vilttillgången försämras Allmänheten
Rennäringen får upphöra i området Samebyarna, Sametinget, Norrbottens länsstyrelse, Jokkmokks kommun, Allmänheten
Bärplockning minskar Allmänheten
Svampplockning minskar Allmänheten
Förstört dricksvatten; Grundvattenförekomsten ändras?
Allmänheten, Jokkmokks kommun Fritidsfiske i sjöar försämras Allmänheten
Stödjande tjänster Biogeokemiska kretslopp Markens bördighet Pollinering av växter
Fotosyntes - primärproduktion
Habitat och livsmiljöer - Världsarvet Laponia Allmänheten Biologisk mångfald och genetiska resurser;
hänglaven försvinner när man avverkar; lav får förhöjda metallhalter
Allmänheten, Samebyarna
Stabilitet och resiliens
Övriga stödjande ekosystemtjänster: Fröspridning
Reglerande tjänster Klimatreglering, kolupptag och kolinlagring Förebyggande av stormskador
Förebyggande av erosion och jordras
Vattenkraft – Parki Damm Allmänheten, Norrbottens länsstyrelse Övriga reglerande ekosystemtjänster: Naturlig
kontroll av skadedjur och sjukdomar;
Säkerställande av grund- och sötvattenskvalitet och mängd; Ren syrerik luft
Kulturella tjänster Vardagsrekreation generellt Norrbottens länsstyrelse
Turism förloras Allmänheten, Jokkmokks kommun
Mental och fysisk hälsa
Miljö och estetik; störning med buller Samebyarna Arbetstillfällen; klyftor mellan olika grupper;
jämställdheten påverkas; Renskötarnas arbetsmiljö;
Allmänheten
Arkeologiska fynd; samiska kulturvärden berörs; urfolk - nationell minoritet