Etisk medvetenhet

Innan vi genomförde vår studie, hade vi läst och bekantat oss med innebörden av de fyra etiska principerna som Vetenskapsrådet (2017) menar ska beaktas i en forskningsstudie. Studiens metod bestod av en enkätstudie och i och med utformandet av enkäten hade vi ett etiskt förhållningssätt. Bland annat utformades ett tillhörande informationsbrev till de deltagande, där information i form av informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfindentialtetskravet framgick. I informationsbrevet framgick det till de deltagande att det var frivilligt att delta, samt att de kunde avbryta sin medverkan genom att stänga ner enkäten när de ville. I början av enkäten och i samband med informationsbrevet fanns även en fråga: “Samtycker du till att delta i enkäten och behandlas som beskrivet ovan?” Det innebär att varje deltagande i enkäten fick välja att samtycka eller inte, detta för att beakta

samtyckeskravet. Det gjordes för att vi som studenter skulle vara försäkrade om att deltagarna hade förstått innebörden av informationsbrevet, samt att de gav sitt samtycke. I

informationsbrevet framgick även nyttjandekravet, där stod det beskrivet hur den insamlade data skulle behandlas. I informationsbrevet framgick det att data i form av enkätsvaren, endast

handledare. Information kring konfindentialtetskravet och innebörden av behandling av personuppgifter framgick också i informationsbrevet. Det står beskrivet i informationsbrevet1 att personuppgifter, i detta fall, IP-adresser kommer behandlas utifrån GDPR-lagen som har inrättats. Vidare beskrev vi att resultatet enbart kommer redovisas på gruppnivå, alltså inte som en intervjustudie där enskilda individers svar redovisas i resultatet. Det innebär att deltagarnas kan ges en hög grad av avidentifiering. I och med informationsbrevet har vi beaktat de fyra forskningsetiska principerna och informerat de deltagande i studien om vad dessa innebär samt att vi har visat på en etisk medvetenhet i utförandet av vår studie. Informationsbrevet medföljer som bilaga 2 i uppsatsen.

Forskningsetik och forskaretik

Övriga etiska ståndpunkter som hafts i åtanke vid genomförandet av studien är bland annat integritet, plagiering, fabricering och förfalskning. Dessa punkter har vi som studenter och övriga forskare en skyldighet mot samhället att följa. Som forskare är det förbjudet och oetiskt att förfalska resultaten, men det är samtidigt viktigt att inte avslöja de deltagandes identiteter i en studie. Det är inte tillåtet att censurera viss information som framkommer under studiens undersökningsprocess eller att hitta på falsk information, det kallas fabricering. Att exempelvis öka antalet deltagande i en enkät, eller analysera samma data flera gånger är även det klassad som fabricering. Plagiering är under en forskningsprocess också förbjudet och det kan handla om att någon person vill ta åt sig äran av ditt forskningsprojekt eller stå med som författare för studien (David & Sutton, 2016). I en forskningsprocess är alla dessa bitar väsentliga och ska finnas med i åtanke i utformandet av en studie. Dessa bitar har vi som studenter varit väl informerade om samt medvetna om både före, under och efter

genomförandet av denna studie.

6.10 Reliabilitet och validitet - studiens pålitlighet

Reliabilitet är ett begrepp som används för att definiera hur pålitlig studien som görs är. Finns det en möjlighet att studien får samma resultat om den skulle upprepas igen, har studien en hög reliabilitet. Reliabiliteten bestäms av hur mätningar görs samt hur noga mätningarna bearbetas, detta gäller alla studier som görs (Eliasson, 2006). För att öka vår reliabilitet i studien använde vi oss av en pilotenkät, där 10 deltagare fick besvara enkäten och därefter lämna feedback om enkätens utformning och frågor. Det gjordes för att bekräfta om svaren

överensstämde med vårt syfte och våra frågeställningar, då vi ville se att enkäten faktiskt gav svar på det vi ville undersöka. Att en studie har en hög reliabilitet är ur ett vetenskapligt perspektiv viktigt, då den vetenskapliga trovärdigheten måste kunna litas på. Går inte resultatet av studien att lita på, kan trovärdigheten ifrågasättas, likaså studiens slutsatser (Eliasson, 2006). En av nackdelarna med vår pilotenkät kan vara att vi använde oss utav ett bekvämlighetsurval, där deltagarna var bekanta och vänner som hade barn. Detta då det kan vara så att de inte svarade sanningsenligt om vad de ansåg skulle ändras i enkäten på grund av att de var bekanta och vänner. Bekvämlighetsurvalet kan även ha spelat till vår fördel i

enkäten, då denna faktor även kan ha vägt åt andra hållet; att deltagarna på grund av att de var vänner och bekanta kunde svara mer sanningsenligt och ge mer kritisk feedback. Genom den feedback vi fick i pilotenkäten, kunde vi göra ändringar i enkäten som exempelvis ändra skalorna på vissa frågor eller utforma ytterligare och mer utförliga frågor för att få svar på det vi ville undersöka. Genom att göra en pilotenkät och omkonstruera frågorna mer noggrant ökas även reliabiliteten i studien (David & Sutton, 2016).

Validitet

Validitet handlar om i vilken utsträckning studien eller forskningen undersöker det som fanns i avseende att undersöka, med andra ord hur pålitlig resultatet är (Brinkkjaer & Høyen, 2013). Oftast mäter man validiteten i två olika delar, intern validitet och extern validitet. Intern validitet handlar om hur bra resultatet stämmer med hur det egentligen är. I den interna validiteten tittar man på hur stor trovärdighet resultatet har och om det finns några yttre faktorer som kan ha påverkat resultatet (David & Sutton, 2016). I vår studie, där vi använt en internetbaserad enkät, kan en sådan yttre faktor vara att man egentligen inte vet vem som besvarat enkäten. Det finns alltid en risk för att någon kan ha loggat in på en annan individs dator och besvarat enkäten, fast den individen egentligen inte passar urvalet som efterfrågats. En annan yttre faktor kan vara att man aldrig vet om individen som besvarar enkäten svara sanningsenligt, då en kvantitativ enkät som vår ofta har många slutna frågor med tillhörande svarsalternativ.

Extern validitet, som även kallas generaliserbarhet, handlar om möjligheten att kunna genomföra studien, i vårt fall enkäten, på en större population. Med population menar man alla som ingår i det kriteriet inom det område man valt att forska om, i vår studie avser det alla vårdnadshavare och inte bara de som var medlemmar i det forumet som vi valde att lägga ut vår enkät i (David & Sutton, 2016). Då vår studie och enkät utgår från vårdnadshavare som

individen som besvarar enkäten måste vara vårdnadshavare, vilket gör att faktorer som kön, ålder och ekonomisk klass inte har betydelse för studiens syfte och frågeställningar. För att lyckas med en hög validitet, är det förutsatt att reliabiliteten är hög. Validiteten kan aldrig bli högre än reliabiliteten. En viktig aspekt för att lyckas åstadkomma en hög validitet är att lyckas reda ut frågeställningen som studien utgår från. Validiteten mäter det som är avsikten att mäta som exempelvis utgår från en frågeställning. Det är också av stor vikt att kontrollera att den data som samlas in är sann, det har en betydelse för den vetenskapliga trovärdigheten i studien (Eliasson, 2006).