Vårdnadshavarens roll under inskolningsprocessen

I dagens samhälle förväntas vårdnadshavare vara delaktiga och ha inflytande över förskolans verksamhet, vilket även innebär att de förväntas vara det under inskolningsprocessen

(Markström & Simonsson, 2018). Det har lett till att vikten av kommunikation, information samt daglig dialog har satts i fokus för samarbetet mellan pedagoger i förskolan och

vårdnadshavare (Vuorinen, 2018; Erikson, 2004). Vårdnadshavaren förväntas visa ett engagemang för barnets utbildning och verksamhetens aktiviteter, vilket skapar en större ansvarstagande roll för vårdnadshavarna. Oavsett om det är ett av vårdnadshavarens önskemål eller ej (Yngvesson & Garvis, 2019). Flertalet deltagare i vår studie påpekar att mer daglig kommunikation och information är önskvärt under inskolningsprocessen samt att bristande kommunikation och information kan skapa otrygghet över att lämna barnet på förskolan. Utifrån resultatet framgår det också att en viktig aspekt för vårdnadshavare är god

kommunikation och information. Med utgångspunkt i Shiers (2001) delaktighetstrappa visar resultatet att pedagogerna inte lyckats skapa möjligheter för vårdnadshavare att uppnå

delaktighet i nivå 3, då det i enkätsvaren framkommer det att vårdnadshavare önskar “en god dialog med förskolepersonalen” samt “att ge föräldern utrymme för önskemål gällande barnets behov blir tillgodosedda”. Denna tankegång hänger samman med

partnerskapsprincipens synsätt på relationsutbytet mellan hem och förskola. Erikson (2004) menar att information, kommunikation och ansvarstagande från båda parters sida, skapar en större helhetsbild om barnet, som leder till att verksamheten kan anpassa utbildningen samt aktiviteterna efter det enskilda barnets behov. Genom detta kan pedagoger och

vårdnadshavare stötta upp varandra i de situationer de behöver den andres stödjande sida. Isärhållandets princip framhåller en teori som utgår från att om vårdnadshavare ges för stort utrymme för delaktighet samt får för stort inflytande kan det leda till att vårdnadshavare utser sig till självutnämnda experter, som kan ske i partnerskapsprincipen, därför kan man i vissa fall se isärhållandets princip som en fördel. vilket kan få stora konsekvenser i barnets

utbildning och i förskolans verksamhet. Det är pedagogerna som har utbildning inom området därför menar Erikson (2004, 2008) att de därmed innehar en expertroll. Vårdnadshavare bör endast tillgodose barnet med de förberedelser som pedagogerna anser kan vara nödvändiga för att underlätta i förskolans verksamhet. Erikson (2004, 2008) menar med isärhållandets princip att gränssättningarna mellan hem och förskola därför behöver vara tydliga och den information som ges till vårdnadshavarna bör endast innefatta sådant som anses nödvändigt för att barnets behov och bästa ska uppfyllas.

8.5 Föräldrasamverkan - vägen till en lyckad inskolning

I resultatet kan vi utläsa vårdnadshavares önskemål kring förändringar de velat ändra på under inskolningen. Det påvisar att vissa vårdnadshavare inte känner sig tillfredsställda med den ansvarspedagog som tilldelats dem; “hade velat ha en annan pedagog som lyssnat in vad jag sa”. Andra vårdnadshavare i vår studie visar däremot att det även finns nackdelar med att inte ha någon ansvarspedagog tilldelad till sig, då ingen pedagog tar på sig ansvaret för

relationsskapandet; “under inskolningen fick vi föräldrar ta ansvar för allt gällande vårt barn. Vi hade önskat att personalen iallafall visade något intresse för att lära känna vårt barn”. Dialog, kommunikation men även ansvarstagande och aktivt relationsskapande tolkas som viktiga faktorer för att samverkan mellan hem och förskola ska fungera. Utifrån

vårdnadshavarnas erfarenheter kan det konstateras att de inte fått uppleva vissa av de delar som tidigare forskning anser är av stor vikt i en positiv föräldrasamverkan. Dock framgår det av den tidigare forskningen att ett gott relationsskapande är en lång process som inte sker över en dag, utan något som behöver byggas upp under lång tid (Vuorinen, 2010). Det kan vara en möjlig förklaring till vårdnadshavares erfarenheter utifrån resultatet då deras erfarenheter möjligen påverkas av den korta tiden de haft en relation med förskolan. Inskolningen är något som sker i början av barnets tid på förskolan, vilket kan vara en förklaring på

vårdnadshavarnas upplevelse av brist i vissa delar kring kommunikationen med förskolan. För att en föräldrasamverkan ska kunna utvecklas och bli god, krävs det även att pedagogen skapar en förståelse för att vårdnadshavare innehar en stor roll i barnets liv, och därmed även en stor roll i förskolans verksamhet (Erikson, 2004). Föräldrasamverkan framgår utifrån tidigare forskning som något centralt och viktigt i förskolans verksamhet. Det är

kommunikation, dialog och ett gott samarbete som skapar en god samverkan. Inskolningen är en känslig period för alla parter och behöver därför präglas av kommunikation, förväntningar och mål. En god samverkan är därför en viktig aspekt att beakta vid inskolning, detta framgår

utifrån tidigare forskning (Markström & Simonsson, 2017) och kan även kopplas till resultatet.

9. Slutsats

Inskolning är vanligt förekommande i förskolans verksamhet och inflytande och delaktighet ska ges till vårdnadshavarna, vi anser att studiens resultat kan hjälpa pedagoger i arbetet mot en god föräldrasamverkan. Studiens resultat kan tolkas som att de flesta vårdnadshavare känner att de generellt ges möjlighet eller delvis ges möjlighet till delaktighet och inflytande under inskolningen. Studien visar även att en god föräldrasamverkan inte är något som sker automatiskt, utan är något som ständigt måste arbetas med, vilket även kan styrkas i

Vuorinens (2010) resonemang. En parallell som kan dras till detta är resonemanget i resultatet, där vårdnadshavarna i studien anser att delaktighet, trygghet och

kommunikation/information är viktiga aspekter under inskolningen. Vår tolkning är att om pedagogen brister i kommunikationen och informationen gentemot vårdnadshavaren, kan detta även medföra konsekvenser för hur vårdnadshavaren upplever inskolningsprocessen. Det kan även leda till negativa konsekvenser för barnets vistelse på förskolan, men kan också påverka verksamheten negativt i den bemärkelse att inskolningen exempelvis kan bli

utdragen. Generellt sett upplever vårdnadshavarna i vår studie att de fick relativt stort gehör för sina frågor och funderingar och att de även i en relativt stor grad fick tillräckligt med information under sitt barns inskolning. Detta tyder på, enligt vår tolkning att pedagoger behöver ha ett in lyssnande förhållningssätt där de ger tydlig information som

vårdnadshavarna har lätt att förstå. Resultatet visar att den föräldraaktiva inskolningsmetoden var enligt vårdnadshavarna den metod de ansåg sig fått störst möjlighet till delaktighet i. Procentuellt sett var det 89,7% som haft den traditionella metoden som inskolningsmetod, som upplever sig delvis eller har fått vara delaktiga under inskolningen medan det är 97,7% vårdnadshavare i den föräldraaktiva metoden. Detta kan enligt vår tolkning tolkas som att val av inskolningsmetoder inte har en betydande roll i hur vårdnadshavarna upplever

inskolningen, utan att det snarare handlar om hur de andra aspekterna som tas upp ovan hanteras under själva processen. Därför anser vi att det är av stor vikt att pedagoger har dessa aspekter i åtanke, för att inskolningen i förskolan ska bli en så positiv erfarenhet som möjligt.