Då studien baseras på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer från anställda som arbetar med rekrytering, har vi varit medvetna om olika etiska principer som har utformats av statliga myndigheter, professionella organisationer, lärosäten och anslagsgivande instanser. Dessa regler innefattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitets- och anonymitetskrav, nyttjandekrav, falska förespeglingar samt att deltagare inte skall komma till skada av undersökningen (Bryman & Bell, 2017).
Samtyckeskravet menas att respondenten skall kunna avbryta intervjun utan några
konsekvenser när den vill samt att den är medveten om att intervjun är frivillig (Bryman & Bell, 2017). Respondenterna har fått upplysningar om detta innan intervjuerna ägt rum, vi har därför inte utfört någon intervju utan respondentens samtycke. Informationskravet innebär att respondenterna är medvetna om vilka moment som intervjun består av samt att information skall ges om själva undersökningen (Bryman & Bell, 2017). Genom att förhålla oss till nyttjandekravet kommer resultaten som samlats in endast användas inom forskningsområdets mål och ingen falsk eller vilseledande information om studien kommer ges till respondenterna enligt kravet om falska förespeglingar.
Trost (2010) beskriver vikten av att upplysa om konfidentialitet vid intervju, vilket innebär att ingen utomstående kommer att kunna ta del av vem som har sagt eller gjort vad samt att personuppgifter förvaras och skyddas. Det är vanligt att man blandar ihop anonymitet med konfidentialitet, skillnaden på de två är att vid anonymitet så vet man inget om den man intervjuar. I det flesta fall så känner man till respondentens namn, därför är det inte helt anonymt utan konfidentiellt. Efter intervjun ägt rum är det viktigt att upprätthålla
tystnadsplikten, det gäller att man inte under några omständigheter talar om vem man har intervjuat eller vem som har avstått en intervju, även om den som har blivit intervjuad själv tillåter (Trost, 2010). Intervjuerna som har utförts är konfidentiella för att säkra att
respondenterna inte behöver oroa sig för att dess identitet kommer att bli avslöjad i studien samt att de kan prata öppet om frågorna och inte behöver hålla tillbaka, detta har bidragit till mer ärliga och uppriktiga svar.
24
3.7 Källkritik
Thurén och Werner (2019) nämner att ursprunget till kunskap kommer från olika källor, dessa kan exempelvis vara böcker eller tidningar. Det är viktigt att vara källkritisk till det man läser genom att värdera källorna och se på dess tillförlitlighet. Författarna tar upp fyra olika
källkritiska principer: äkthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet. Genom dessa olika kriterier kan källan valideras.
Med äkthet syftas det till att källan inte är förfalskad, detta avser att källan är det den påstår sig att vara (Thurén & Werner, 2019). I förhållande till äkthetskriteriet har vi hämtat all information från vetenskapliga artiklar från högskolans databas, artiklarna har även varit peer-reviewed. Detta betyder att de vetenskapliga artiklarna genomgått en process där de har granskats av ämnesexperter innan de publicerats. Vi har även använt oss av kurslitteratur samt andra böcker som finns på högskolans bibliotek.
Det är även viktigt att ta hänsyn till källans tidssamband, desto längre tid som har gått mellan händelsen och berättelsen om dem, desto fler skäl finns det att tvivla på om den faktiskt är sann (Thurén & Werner, 2019). Källorna vi har använt oss av har till största del varit böcker med den senaste utgåvan, eller vetenskapliga artiklar som är så tidsenliga som gått att hitta. Vi har använt oss av ett fåtal artiklar som är äldre, då dessa är grunden till vissa modeller och teorier. Anledningen till detta är för att få ursprungskällan som senare kompletterats med nyare källor om samma modeller, på så vis ser vi hur utvecklingen förändrats under tidens gång.
Vidare skall källan vara oberoende, vilket menas att källan skall vara primärkällan och inte ha refererats av en annan källa (Thurén & Werner, 2019). När författare till vetenskapliga artiklar gjort egna analyser från andra källor har vi alltid gått till den källan för att se vad de faktiskt står för. Vi har inte använt oss av sekundärkällor i studien.
Det sista kriteriet enligt Thurén och Werner (2019) är tendensfrihet. Detta menas att man skall vara vaksam till källor som har ett politiskt, ekonomiskt eller personligt intresse av att ge en förfalskad bild av verkligheten. Den information som har analyserats i studien kommer från källor som vi anser har en objektiv ställning till fenomenet, därför har vi valt bort källor som vi uppfattat har en mer vinklad syn på ämnet.
25 Vidare har vi tagit hänsyn till de fyra olika källkritiska principerna; äkthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet i samtliga datakällor som är hämtade från företagens samt testleverantörernas egna hemsidor. Dock är vi medvetna om att testleverantörerna är
vinstdrivande företag som med stor sannolikhet kan försköna sina tjänster, vi har därför enbart använt oss av allmän information och inte tagit något ställningstagande. Gällande
företagshemsidorna så har dem enbart styrkt den information som vi har tagit del av under intervjuerna. Vi anser att vi styrka att samtliga datakällor är validerade enligt de olika kriterierna.
3.8 Dataanalys
Bryman och Bell (2017) skriver om den vanligaste ansatsen vid analys av kvalitativ data vilket är grundad teori. Teorin innefattar olika processer som delvis inkluderar
kodningsprocessen där den insamlade data från respondenterna delas upp i olika teman. Bryman och Bell (2017) menar att det är att föredra att starta processen så tidigt som möjligt så att studiens författare inte blir överväldigade av all insamlad data. Samtliga intervjuer spelades in med samtycke från respondenten för att sedan kunna transkriberas, där varje transkribering har varit avklarad innan nästa intervju ägt rum. Alvehus (2019) menar att det finns både för- och nackdelar med att spela in en intervju. Vid inspelning kan respondenten känna sig begränsad och vara mindre öppen i sina utlåtanden, men det kan även vara en trygghet för respondenten då det som sägs inte kan uppfattas på fel sätt (Alvehus, 2019). Ett alternativ till inspelning är anteckningar vilket vi valde bort då vi ansåg att risken att missa viktig information är för stor.
Bryman och Bell (2017) skriver att insamlad data skall läsas igenom en gång utan egna tolkningar för att sedan läsas igenom igen med iakttagelser samt kommentarer där olika nyckelord samt teman antyds. Författarna skriver att man sedan skall granska data kritiskt där fraser och ord ses över för att finna samband mellan respondenterna samt tidigare studier för att se om generella teoretiska idéer dyker upp (Bryman & Bell, 2017). För att kategorisera empirins resultat började vi med att kommentera varje transkribering enskilt där relevanta nyckelord förekom såsom; objektivitet, mångfald, möjligheter samt risker. Vidare förde vi in relevant data i ett sammanfattande dokument där nyckelorden kategoriseras under olika teman, detta gjorde det lättare att utläsa väsentlig information för att besvara syftet med studien.
26 Bryman och Bell (2017) belyser problem som kan uppstå i kodningsprocessen där kontexten kan gå förlorad i vad som sägs av respondenterna då den sociala situationen kan tappas bort. Risken finns att tolkningar görs som inte ger rättvisa åt det som sagt eller hörts då ord kan förvrängas. I analys- och diskussionsdelen kommer den teoretiska referensramen och det empiriska materialet förenas, slutsatser kommer att göras samt kommer problem redas ut.
27
4. Empiri
I det empiriska kapitlet kommer insamlat material att redovisas, materialet grundar sig i de intervjuer som har genomförts med respondenterna samt datakällor. Relevant resultat av intervjuerna kommer att redovisas i kapitlet och har delats in i rubriker samt underrubriker för de olika områden som kommer att beröras. Dessa områden berör respondenternas syn på rekryteringsprocessen, objektivitet, risker samt mångfald. Kapitlet inleds med en kort
beskrivning av respondenterna.