Frågor kring forskningsetik har genomgående varit en självklar del i hela studiens utformning. Svedmark (2012) redogör för att planeran- det och genomförandet av forskning med människor alltid medför ett etiskt ställningstagande, där valet av metod och tillvägagångssätt be- höver väljas med noggrannhet så att inte forskningspersonerna utsätts för någon form av fara. Etik beskrivs av Skaerbaek (2012) som något mer än bara en uppsättning regler som jag som forskare ska förhålla mig till. Det är därför aldrig tillräckligt att skriva att jag har följt de forskningsetiska reglerna, eftersom det är en uppenbar förutsättning. Skaerbaek (2012:121) skriver:
Etik är att ta ansvar för det vi ser och det vi inte ser, vilka metoder vi använder oss av samt hur vi uttrycker det vi har kommit fram till; att vara aktivt medveten om hur makt verkar.
68
ledarskap. I föreliggande studie görs tolkningarna av stöttning utifrån tre nivåer: på makro-, meso- och mikronivå. Makrostöttning (se t.ex. Hammond, 2001; Hammond & Gibbons, 2001) är som tidigare
nämnts (se 3.1.1) av läraren i förväg planerad stöttning, exempelvis att utifrån styrdokument avgränsa kunskapsmål. Denna form av stöttning är övergripande och sätter ramarna för stöttningen på de andra nivåer- na. Mesostöttning (se t.ex. Polias, 2016; Polias, Lidberg & Rehman, 2017) har att göra med planeringen av enskilda lektioner där bland annat val av olika moment och aktiviteter ingår samt presentation av nya begrepp. Denna nivå är också planerad på förhand, men den är också flexibel så eleverna möts upp där de befinner sig i sitt lärande. Den kan därför påminna om både makro- och mikrostöttning beroende på hur planerad den är (se Polias, 2016). Polias (2016:82) menar att ”the primary function of meso-scaffolding is to develop in students the language resources that shift them to being able to express the mean- ings further right along the register continuum.” Det kan exempelvis handla om att läraren först använder vardagligt språk för att förklara något eller att eleverna i smågrupper/parvis arbetar med sambandet mellan vardagliga (vardagsspråk) och vetenskapliga begrepp (skol- språk) (Polias, Lidberg & Rehman, 2017). Mikrostöttning sker, som nämnts (se 3.1.1) i stunden och kan således inte planeras i förväg. Det kan exempelvis vara lärarens yttranden såsom språklig stöttning i ögonblicket eller bekräftelse.
4.5 Etiska överväganden och ställningstaganden
Frågor kring forskningsetik har genomgående varit en självklar del i hela studiens utformning. Svedmark (2012) redogör för att planeran- det och genomförandet av forskning med människor alltid medför ett etiskt ställningstagande, där valet av metod och tillvägagångssätt be- höver väljas med noggrannhet så att inte forskningspersonerna utsätts för någon form av fara. Etik beskrivs av Skaerbaek (2012) som något mer än bara en uppsättning regler som jag som forskare ska förhålla mig till. Det är därför aldrig tillräckligt att skriva att jag har följt de forskningsetiska reglerna, eftersom det är en uppenbar förutsättning. Skaerbaek (2012:121) skriver:
Etik är att ta ansvar för det vi ser och det vi inte ser, vilka metoder vi använder oss av samt hur vi uttrycker det vi har kommit fram till; att vara aktivt medveten om hur makt verkar.
69
Jag vill ändock nämna att det grundläggande skyddet för studiens del- tagare inbegriper informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitets- krav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2017), vilka har beaktats med noggrannhet. Att fältarbeta på en skola medför att jag som fors- kare möter en rad olika etiska dilemman, eftersom min forskning in- volverar personlig interaktion med olika individer (Mertens, 2012). Vid observationsstudier finns det etiska överväganden att beakta, ef- tersom man ofta verkar som en mer eller mindre inblandad ”gäst” i en social situation som det senare ska rapporteras ifrån. Jag som forskare har ansvar för att förebygga skada och för att de observerades identitet inte kommer att avslöjas. Detsamma gäller för intervjuer (Tjora, 2012; Vetenskapsrådet, 2017). Namn på plats, skola och lärare nämns inte så att de inte ska kunna identifieras av utomstående. Varken skolans egna presentationsmaterial såsom informationsblad och webbsida eller Skolinspektionens rapporter redovisas i referenslistan. Samtliga be- skrivningar hämtade från detta material har omarbetats så att de inte går att identifiera. Bilder på lärarens undervisningsmaterial finns i uppsatsen, men de har avidentifierats och omarbetats något så att de inte heller kan igenkännas. Fältanteckningar och den transkriberade intervjun har kodats och avidentifierats. I det följande förs en djupare diskussion kring de etiska överväganden och ställningstaganden som jag gjorde under fältarbetets gång.
4.5.1 Informerat samtycke
Eftersom eleverna i klassen gick i åk 7 när studien inleddes behövde jag informera och få vårdnadshavares samtycke till min studie (se t.ex. Helgesson, 2015; Mertens, 2012; www.codex.se). När jag träffade eleverna för första gången gavs information till dem, se bilaga 2. Samtliga vårdnadshavare fick ett brev med förfrågan om samtycke hemskickat med information om studiens syfte och kontaktuppgifter, se bilaga 3. Brevet och elevinformationen var också översatt till soma- liska, arabiska och sorani, och eftersom jag antog att många vårdnads- havare och elever kan engelska översattes brevet också till det. Utöver detta deltog jag hösten 2016 på ett föräldramöte, där flerspråkig per- sonal fanns tillgänglig, för att informera och träffa vårdnadshavare. Både vårdnadshavare och elever blev också informerade om mitt forskningsprojekt ytterligare under ett utvecklingssamtal hösten 2016, där även tolk fanns närvarande. Endast ett fåtal vårdnadshavare och elever gav sitt samtycke till att videoinspelning av lektioner skulle
69
Jag vill ändock nämna att det grundläggande skyddet för studiens del- tagare inbegriper informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitets- krav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2017), vilka har beaktats med noggrannhet. Att fältarbeta på en skola medför att jag som fors- kare möter en rad olika etiska dilemman, eftersom min forskning in- volverar personlig interaktion med olika individer (Mertens, 2012). Vid observationsstudier finns det etiska överväganden att beakta, ef- tersom man ofta verkar som en mer eller mindre inblandad ”gäst” i en social situation som det senare ska rapporteras ifrån. Jag som forskare har ansvar för att förebygga skada och för att de observerades identitet inte kommer att avslöjas. Detsamma gäller för intervjuer (Tjora, 2012; Vetenskapsrådet, 2017). Namn på plats, skola och lärare nämns inte så att de inte ska kunna identifieras av utomstående. Varken skolans egna presentationsmaterial såsom informationsblad och webbsida eller Skolinspektionens rapporter redovisas i referenslistan. Samtliga be- skrivningar hämtade från detta material har omarbetats så att de inte går att identifiera. Bilder på lärarens undervisningsmaterial finns i uppsatsen, men de har avidentifierats och omarbetats något så att de inte heller kan igenkännas. Fältanteckningar och den transkriberade intervjun har kodats och avidentifierats. I det följande förs en djupare diskussion kring de etiska överväganden och ställningstaganden som jag gjorde under fältarbetets gång.
4.5.1 Informerat samtycke
Eftersom eleverna i klassen gick i åk 7 när studien inleddes behövde jag informera och få vårdnadshavares samtycke till min studie (se t.ex. Helgesson, 2015; Mertens, 2012; www.codex.se). När jag träffade eleverna för första gången gavs information till dem, se bilaga 2. Samtliga vårdnadshavare fick ett brev med förfrågan om samtycke hemskickat med information om studiens syfte och kontaktuppgifter, se bilaga 3. Brevet och elevinformationen var också översatt till soma- liska, arabiska och sorani, och eftersom jag antog att många vårdnads- havare och elever kan engelska översattes brevet också till det. Utöver detta deltog jag hösten 2016 på ett föräldramöte, där flerspråkig per- sonal fanns tillgänglig, för att informera och träffa vårdnadshavare. Både vårdnadshavare och elever blev också informerade om mitt forskningsprojekt ytterligare under ett utvecklingssamtal hösten 2016, där även tolk fanns närvarande. Endast ett fåtal vårdnadshavare och elever gav sitt samtycke till att videoinspelning av lektioner skulle
70
ske. Detta ledde till att jag inte kom att använda mig av varken video- eller ljudinspelning.
När det gäller lärarens samtycke har jag tillfrågat hen via mejl samt muntligen inför varje termin om jag får fortsätta att följa hen. Därmed har jag aldrig tagit för givet att jag får följa hen, utan hen har samtyckt även efter att samtycke tidigare har lämnats.
För att samtycket ska vara etiskt relevant behöver det också uppfylla vissa informationskrav (se www.epn.se, etikprövningsnämndens krav- lista), vilket jag anser att jag har uppfyllt.
4.5.2 Forskningsetiska skyddsåtgärder
Jag har som nämnts både muntligt och skriftligt informerat vilka åt- gärder som har vidtagits för att förhindra eller minska risken att even- tuella känsliga (person)uppgifter sprids. Jag har också beskrivit under vilka förutsättningar dessa skyddsåtgärder kan upprätthållas (Veten- skapsrådet, 2017). När det gäller fältanteckningarna har jag varken nedtecknat namn eller klass, och klassbeteckningen är påhittad. Jag har också varit noga med att tala om vad det är jag observerar.Kawu- lich (2005:11) skriver:
a primary consideration in any research study is to conduct the re- search in an ethical manner, letting the community know one´s pur- pose for observing is to document their activities […] another ethi- cal responsibility is to preserve the anonymity of the participants in the final write-up and in field notes to prevent their identification […] individual identities must be described in ways that community members will not be able to identity the participants.
På grund av mängden data som samlas in genom kvalitativa metoder kan det ibland, enligt Mertens (2012), vara möjligt att läsare identifie- rar individer som ingått i en studie, även om deras namn inte används. Därför är det viktigt att vara medveten om “implications for maintain- ing the confidentiallity of the participants and conditions under which it might be appropriate to reveal their identity” (Mertens, 2012:37). Vid en första anblick tycks konfidentialitetskravet vara enkelt (se Svedmark, 2012), men det är en komplex fråga. Jag har tänkt mycket på hur jag ska göra för att skydda ”min” lärare från att bli igenkänd av andra. Många i hens arbetslag och på skolan har förstått att jag i en forskningsstudie följt hen.
70
ske. Detta ledde till att jag inte kom att använda mig av varken video- eller ljudinspelning.
När det gäller lärarens samtycke har jag tillfrågat hen via mejl samt muntligen inför varje termin om jag får fortsätta att följa hen. Därmed har jag aldrig tagit för givet att jag får följa hen, utan hen har samtyckt även efter att samtycke tidigare har lämnats.
För att samtycket ska vara etiskt relevant behöver det också uppfylla vissa informationskrav (se www.epn.se, etikprövningsnämndens krav- lista), vilket jag anser att jag har uppfyllt.
4.5.2 Forskningsetiska skyddsåtgärder
Jag har som nämnts både muntligt och skriftligt informerat vilka åt- gärder som har vidtagits för att förhindra eller minska risken att even- tuella känsliga (person)uppgifter sprids. Jag har också beskrivit under vilka förutsättningar dessa skyddsåtgärder kan upprätthållas (Veten- skapsrådet, 2017). När det gäller fältanteckningarna har jag varken nedtecknat namn eller klass, och klassbeteckningen är påhittad. Jag har också varit noga med att tala om vad det är jag observerar.Kawu- lich (2005:11) skriver:
a primary consideration in any research study is to conduct the re- search in an ethical manner, letting the community know one´s pur- pose for observing is to document their activities […] another ethi- cal responsibility is to preserve the anonymity of the participants in the final write-up and in field notes to prevent their identification […] individual identities must be described in ways that community members will not be able to identity the participants.
På grund av mängden data som samlas in genom kvalitativa metoder kan det ibland, enligt Mertens (2012), vara möjligt att läsare identifie- rar individer som ingått i en studie, även om deras namn inte används. Därför är det viktigt att vara medveten om “implications for maintain- ing the confidentiallity of the participants and conditions under which it might be appropriate to reveal their identity” (Mertens, 2012:37). Vid en första anblick tycks konfidentialitetskravet vara enkelt (se Svedmark, 2012), men det är en komplex fråga. Jag har tänkt mycket på hur jag ska göra för att skydda ”min” lärare från att bli igenkänd av andra. Många i hens arbetslag och på skolan har förstått att jag i en forskningsstudie följt hen.
71