Vid utskickandet av enkäten har hänsyn tagits till kompetens, frivillighet, full information och förståelse. Med kompetens menas att respondenten själv ska kunna bestämma om han eller hon vill delta i undersökningen och att personen är i stånd till att bestämma detta (Jacobsen, 2002). Med frivillighet menas att inga påtryckningar har utförts för att få respondenter att svara på enkäten (Jacobsen, 2002). Med full information syftas på att respondenterna har full information om vad enkätsvaren skall användas till, och i vilket syfte (Jacobsen, 2002). Förståelse innebär att respondenterna ska förstå vad det är dem svarar på, vilket är svårt att veta, men med tydlighet har vi gjort vårt bästa för att de ska förstå informationen. Vidare har respondenterna varit anonyma i undersökningen, och den insamlade datan har behandlats med konfidentialitet, där ingen annan än författargruppen har fått ta del av datan.
4. Empiri
I detta avsnitt presenteras den insamlade datan från enkätundersökningen. Syftet med den empiriska delen är att ge en överblick över den insamlade datan i form av tabeller och diagram. Inledningsvis presenteras kort info om respondenterna. Därefter presenteras de bakomliggande faktorerna som undersökts och deras kopplingar till risktolerans.
Avslutningsvis presenteras respondenternas investeringsbeteende kopplat till risktolerans.
4.1. Respondenter
Enkätundersökningen nådde ut till 123 respondenter, men tre av de som svarade hamnade utanför målgruppen och exkluderades därför från studien. Av de 120 svar som inkluderades i studien bestod 77 respondenter av män och 43 av kvinnor. Det innebär en fördelning på 64 procent män och 36 procent kvinnor.
Diagram 1. Könsfördelning över samtliga respondenter av enkäten.
Av de 120 respondenter som svarade på enkäten var majoriteten i åldrarna 21 - 25. Åldrarna 21 - 25 utgjorde närmare 80 % av det totala antalet respondenter. Målgruppen i studien är unga svenskar i åldrarna 18 - 30, och enkäten nådde nästan ut till samtliga åldrar. Den enda ålderskategori som inte svarade på enkäten var individer fyllda 28 år.
Diagram 2. Åldersfördelning över samtliga respondenter av enkäten.
4.2. Risktolerans
4.2.1. Respondenternas risktolerans
När respondenterna hade svarat på alla frågor så summerades deras poäng successivt ihop från del två i enkätundersökningen som bestod av 13-item-instrument. Respondenterna visade sig ha olika inställning till risk enligt modellens mått, då deras poängsumma skiljde sig åt markant, där den längsta poängsumman summerades till 13 och den högsta till 44. Typvärdet, det vill säga den poängsumma som förekom flest gånger, uppgick till 28.
Diagram 3. Överblick över samtliga respondenternas poängsumma i risktolerans-modellen.
4.2.2. Risktolerans och kön
Av de som svarade på enkätundersökningen var 77 personer män och 43 personer kvinnor.
Det var fler män som svarade på enkäten då de stod för 64 procent av svaren, medan kvinnorna stod för 36 procent. Vid jämförande av risktoleranspoäng mellan de olika könen så visar det sig att männen summerar upp till ett högre medelvärde än vad kvinnorna gör, 28,87 poäng jämfört med 24,16 poäng. Utöver att ha det högsta medelvärdet så hade även gruppen män större variationsvidd, det vill säga skillnaden mellan största och minsta värdet, som uppgick till 31. Den man med högst poängsumma hade 44 och den med lägst hade 13. Hos gruppen kvinnor var variationsvidden lägre, 27, då den med högst poängsumma hade 42 och den med lägst hade 15.
Tabell 3. Beskrivande statistik över risktolerans fördelat på kön.
4.2.3. Risktolerans och utbildningsnivå
Respondenterna fick besvara en fråga om vilken som var deras högst avslutade utbildning. De fick då välja mellan alternativen: grundskola, gymnasium, högskola/universitet och forskarutbildning. Majoriteten av urvalet hade gymnasium som högst avslutade utbildning.
En relativt stor del av respondenterna hade även avklarat en högskoleutbildning. Endast fyra personer valde grundskola, och en person valde forskarutbildning.
Diagram 4. Antal respondenter vid varje nivå av avslutad utbildning.
Vid jämförande av risktolerans mellan de olika utbildningsnivåerna delades de in i två grupper: gymnasium eller lägre, och högskola eller högre. Det konstaterades då att de respondenter som hade avklarat en gymnasieutbildning eller lägre hade ett medelvärde på 26,6 i risktolerans. De respondenter som hade avklarat en högskoleutbildning eller högre hade ett medelvärde i risktolerans på 28,68.
Tabell 4. Beskrivande statistik över risktolerans mellan olika utbildningsnivåer.
4.2.4. Risktolerans och relationsstatus
Av de 120 respondenter som svarade på enkätundersökningen så var 48 procent singlar och 52 procent var i ett förhållande, vilket motsvarade 58 respektive 62 respondenter. Vid jämförande av poängsumman i 13-item-instrument så visade resultatet att risktoleransen inte ser ut att skilja sig speciellt mycket beroende på om respondenten var i ett förhållande jämfört med om respondenten var singel. Medelvärdet i risktoleranspoäng för singlar var 26,64 och 27,7 för respondenter i ett förhållande. Det skiljde sig cirka ett poäng mellan medelvärdet i de olika grupperna. Respondenter som var singlar stod för både den lägsta och den högsta poängsumman i risktolerans-modellen.
Diagram 5. Fördelning av respondenter baserat på relationsstatus.
Tabell 5. Beskrivande statistik över risktolerans mellan respondenter i ett förhållande och de som är singlar.
4.2.5. Risktolerans och inkomst
Av samtliga respondenter så tjänade merparten en månadslön på mellan 10 000 - 19 999 kronor. Vidare hade närmare 30 respondenter en månadsinkomst på 20 000 - 29 999 kronor och 17 respondenter hade en månadsinkomst på 30 000 - 39 999 kronor. Endast en person hade en månadsinkomst över 50 000 kronor.
Diagram 5. Överblick över olika inkomster bland respondenterna.
Vid jämförande av risktolerans och månadsinkomst så skiljer sig medelvärdet i risktolerans-modellen sig åt beroende på vilken inkomst respondenterna har. De respondenter med en månadsinkomst under 10 000 kr har det lägsta medelvärdet och de respondenter som tjänar 30 000 kr eller mer har det högsta medelvärdet, vilket summerades till 28,63. De respondenter som tjänade mellan 10 000 - 19 999 kr hade ett något högre medelvärde än de som tjänade mellan 20 000 - 29 999 kr.
Tabell 6. Beskrivande statistik över risktoleranspoäng och inkomst.
4.2.6. Risktolerans och sinnesstämning
I enkätundersökningen fick respondenterna besvara en fråga om hur lyckliga eller olyckliga de var. De fick då rangordna sin sinnesstämning på en 5-gradig likertskala, där 1 var olycklig och 5 var lycklig. Nästan alla svar hamnade mellan 3 - 5, och enbart en person ansåg sig vara olycklig. Det svaret som förekom flest gånger, det vill säga typvärdet, var svarsalternativ 4, vilket kan tolkas som att de flesta var relativt eller ganska lyckliga.
Diagram 6. Stapeldiagram över respondenternas sinnesstämning.
Vid jämförande av respondenternas risktoleranspoäng från 13-item-instrument och deras sinnesstämning så skiljer sig medelvärdet åt mellan de olika graderna av lycka. De som hade det högsta medelvärdet i risktolerans-modellen var de respondenter som svarade att det var olyckliga, och även de som var relativt lyckliga. De båda grupperna hade ett medelvärde på 28. Medelvärdet för de som svarade att de var olyckliga blir dock något missvisande då enbart en respondent svarade att de var olyckliga. De som svarade att de var relativt lyckliga och lyckliga stod för de högsta poängsummorna, 44 och 42.
Tabell 7. Beskrivande statistik över sinnesstämningens påverkan på risktoleranspoäng.
4.2.7. Risktolerans och födelseordning
Respondenterna fick svara på om de var äldst, yngst eller född mitt emellan av sina syskon.
När svaren sedan summerades ihop delades de in i förstfödda, och icke-förstfödda. I förstfödda inkluderades även de individer som inte hade några syskon. Av de 120 respondenter som svarade på enkäten så var 47 förstfödda, och 73 var inte förstfödda. Vid jämförandet av förstföddas risktoleranspoäng med icke-förstföddas risktoleranspoäng så visade det sig inte vara någon större skillnad. Medelvärdet för förstfödda var 27,09, och för icke-förstfödda var det 27,26.
Tabell 8. Risktoleranspoäng fördelat på födelseordning.
4.2.8. Risktolerans och framtida ekonomiska förväntningar
I enkäten fick respondenterna besvara en fråga om vad de trodde om aktiemarknadens utveckling de kommande tolv månaderna. De fick tre svarsalternativ: positiv, negativ och oförändrad utveckling. Av de 120 respondenter som svarade så hade 48 respondenter positiva förväntningar, 50 respondenter hade negativa förväntningar och resterande 22 trodde att utvecklingen skulle vara oförändrad. Vid jämförande av förväntningar på marknadens utveckling och respondenternas risktolerans så visade det sig att de med positiva förväntningar hade ett högre medelvärde på poängsumman i risktoleransskalan än både de med negativa och oförändrade förväntningar på aktiemarknadens utveckling. De med positiva förväntningar stod även för den högsta poängsumman i modellen som uppgick till 44 poäng.
De med negativa förväntningar på utvecklingen stod för den lägsta poängsumman i modellen.
Tabell 9. Beskrivande statistik över framtida ekonomiska förväntningar och risktolerans.
4.2.9. Risktolerans och finansiell kunskap
Samtliga respondenter fick besvara en fråga om deras kunskap om investeringar på den finansiella marknaden. De fick då placera sitt svar på en 5-gradig likert skala, där svaret 1 innebar väldigt dålig kunskap, och svaret 5 innebar en väldigt bra kunskap. Av de 120 som svarade på enkäten så svarade 42 respondenter att de hade väldigt dålig kunskap kring investeringar på den finansiella marknaden, och endast 3 respondenter ansåg sig ha väldigt bra kunskap. Som diagrammet nedan visar så svarade även 15 respondenter att de hade en relativt dålig kunskap, 40 respondenter hade en helt okej kunskap, och 19 respondenter hade en relativt bra kunskap kring investeringar på den finansiella marknaden.
Vid jämförande av poängsumman i risktolerans-modellen framgår det, som tabell 10 nedan visar, att den skiljer sig åt mellan individer som anser sig ha olika finansiell kunskap.
Medelvärdet i poängsumman ökar successivt från 23,47 för de som anser sig ha en dålig kunskap till 31,85 för de som anser sig ha en relativt bra kunskap. Däremot så sjunker medelvärdet något till de som anser sig ha en väldigt bra kunskap, då det endast uppgår till 31.
Diagram 7: Överblick över respondenternas finansiella kunskap.
Tabell 10. Respondenternas risktolerans fördelat på deras finansiella kunskap.