- Finansiell risktolerans är fortfarande ett relativt outforskat ämne i Sverige. Det kan därför finnas nytta i att utföra fler studier inom området som behandlar fler eller andra faktorer.
- Denna studie inriktar sig på unga svenskar och deras finansiella risktolerans. Det skulle vara intressant med en fortsatt forskning inom området som även undersöker skillnader mellan olika generationer som kopplar an till generationsteori. Förutom att undersöka skillnader mellan generationer hade det varit intressant att undersöka om det finns regionala skillnader inom Sverige.
- Denna studie har använt sig av en kvantitativ metod. En intressant aspekt kan vara att utföra en kvalitativ undersökning och använda sig av de faktorer som i denna studie visade sig ha en inverkan på finansiell risktolerans. Genom en sådan undersökning kan det vara möjligt att identifiera varför dessa faktorer påverkar.
- Då denna studie har använt sig av en deduktiv ansats har de faktorer till risktolerans som undersökts begränsats. Det hade varit intressant att utföra en explorativ studie, med faktorer till risktolerans som inte återfinns i tidigare studier.
Referenslista
Avanza (u.å.), Risk - Vad ska man tänka på? Hämtad 2020-01-23 från
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/sparstrategi/risk-vad-ska-man-tanka-pa.
html
Avanza (u.å.), Vilken risk passar mig och mitt sparande? Hämtad 2020-03-26 från
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/sparstrategi/vilken-risk-passar-mig-och-mitt-sparande.html
Bodie, Z., Kane, A., Marcus, A., (2013) Essentials of investments, 9th edition, New York:
McGraw-Hill Irwin.
Brealey, R. A, Myers, S. C, Allen, F. (2017) Principles of Corporate Finance, 12th edition, New York: McGraw-Hill education.
Byström, H. (2010) Finance, 2th edition, Lund: Studentlitteratur AB.
Chaulk, B., Johnson, P. J., Bulcroft, R. 2003. Effects of marriage and children on financial risk tolerance: A synthesis of family development and prospect theory. Journal of Family and Economic Issues, 24 (3), 257–279.
David, M., Sutton C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1:2). Studentlitteratur.
Dagens industri (2019). Ett fantastiskt börsår - med fastigheter i topp. Hämtad 2020-01-24 från:
https://www.di.se/analys/ett-fantastiskt-borsar-med-fastigheter-i-topp/
Dagens Industri (2020 - OMX Stockholm PI, hämtad 2020-03-21 från:
https://www.di.se/bors/index/omxspi/
Deldin, P. J. & Levin, I. P. 1986. The effect of mood in a risky decision-making task. Bulletin of the Psychonomic Society. 24:1. 4-6.
Eisenman, R. 1987. Creativity, birth order, and risk taking. Bulletin of the Psychonomic Society. 25: 87-88.
Euroclear Sweden (2020) Aktieägandet i Sverige 2019. Hämtad 2020-05-02 från:
https://www.euroclear.com/dam/ESw/Brochures/Documents_in_Swedish/Euroclear_aktieaga rrapport_2019.pdf
Fama, E. F. (1995). Random walks in stock market prices. Financial analysts journal, 51(1), 75-80.
Finke, M. S. & Huston, S. J., (2003) The Brighter Side of Financial Risk: Financial Risk Tolerance and Wealth, journal of Family and Economic Issues, Vol. 24(3) 233 - 256.
https://doi.org/10.1023/A:1025443204681
Frisk, Emil. 2018. Statistisk ordbok. Hämtad 2020-04-20 från https://www.statistiskordbok.se/ord/cronbachs-alfa/
Furby, L., & Beyth-Marom, R. (1992). Risk taking in adolescence: A decision-making perspective. Developmental review, 12(1), 1-44.
Gibson, R. J., Michayluk, D., & Van de Venter, G. (2013). Financial risk tolerance: An analysis of unexplored factors. Financial Services Review.
Gilliam, J., & Chatterjee, S. (2011). The influence of birth order on financial risk tolerance.
Journal of Business & Economics Research (JBER), 9(4), 43-50.
Grable, J. E., Joo, S. H. (2004) Environmental and Biopsychosocial Factors Associated with Financial Risk Tolerance. Journal of Financial Counseling and Planning, 15, 73-82.
Grable, J. E., Lytton, R.H. (1999) Financial risk tolerance revisited: the development of a risk assessment instrument. Financial Services Review, 8, 163–181.
Grable, J. E. (2000) Financial risk tolerance and additional factors that affect risk taking in everyday money matters. Journal Of Business and Psychology, Vol. 14, 625-630.
Grable, J. E., Roszkowski, M. J. (2008) The influence of mood on the willingness to take financial risks, Journal of risk research, 11:7, 905-923.
Gruber, J. (2000). Risky behavior among youths: An economic analysis (No. w7781).
National Bureau of Economic Research.
Jacobsen, D. I. 2002. Vad, hur och varför? Upplaga 11:1. Lund, Studentlitteratur AB.
Keller, C., & Siegrist, M. (2006). Investing in stocks: The influence of financial risk attitude and values-related money and stock market attitudes. Journal of Economic Psychology, 27(2), 285–303. https://doi.org/10.1016/j.joep.2005.07.002
Kuzniak, S., Rabbani, A., Heo, W., Ruiz-Menjivar, J., & Grable, J. E. (2015). The Grable and Lytton risk-tolerance scale: A 15-year retrospective. Financial Services Review, 24(2).
Markowitz, H. (1959). Portfolio selection: Efficient diversification of investments (Vol. 16).
New York: John Wiley.
Nationalencyklopedin. (u.å.) Risk, Hämtad 2020-01-28 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/risk/nationalekonomi
Nasdaq (u.å.) Index, Historiska kurser. Hämtad 2020-01-28 från
http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?Instrument=SE0000337842
Pak, O., & Mahmood, M. (2015). Impact of personality on risk tolerance and investment decisions. International Journal of Commerce and Management. Vol (25), 370-384, DOI:10.1108/IJCoMA-01-2013-0002
Rui, Y., & Hanna, S. D. (2005). The Effect of Gender and Marital Status on Financial Risk Tolerance, Journal of Personal Finance.
Steinberg, L., (2007). A social neuroscience perspective on adolescent risk-taking Developmental Review 28 (2008) 78–106. doi:10.1016/j.dr.2007.08.002
SVT. (2018) Finanskrisen - vad var det som hände? Hämtad 2020-01-28 från https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/finanskrisen-vad-var-det-som-hande
Statistiska Centralbyrån (2019), Befolkningens IT-användning, hämtad från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallande n/befolkningens-it-anvandning/pong/statistiknyhet/befolkningens-it-anvandning-2019/
Statistiska Centralbyrån (2019), Disponibel inkomst för hushåll efter hushållstyp 2011-2017.
Hämtad 2020-01-28 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-ink omstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--hushall-riket/disp onibel-inkomst-for-hushall-efter-hushallstyp-2011-2017/
Statistiska Centralbyrån (2019) Hushållens finansiella förmögenhet fortsatte att öka. Hämtad 2020-01-27 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/finan srakenskaper-kvartal-och-ar/pong/statistiknyhet/finansrakenskaper-andra-kvartalet-2019/
Statistiska Centralbyrån (2020) Hushållens sparkvot, S14, Netto (Ens 2010) efter år. Hämtad 2020-02-28 från
:https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NR__NR0103__NR0103F/Hu shSparkvotENS2010/table/tableViewLayout1/#
Statistiska Centralbyrån (2020) Sveriges befolkningspyramid. Hämtad 2020-04-20 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolknings pyramid/
Statistiska Centralbyrån (2020) Medellöner i Sverige. Hämtad 2020-05-15 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-s verige/
Sung, J. & Hanna, S. (1996) Factors related to risk tolerance. Financial Counseling and Planning, vol. 7, 11-19.
Survey Monkey. (2020) Sample Size Calculator. Hämtad 2020-04-20 från https://www.surveymonkey.com/mp/sample-size-calculator/
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016) Värt att veta om uppsatsskrivande, Upplaga 1:1, Lund:
Studentlitteratur AB.
Van Geen, A. (2014). Risk in the background: how men and women respond. In a WAPP Conference.
Yao, R., Sharpe, D. L., & Wang, F. (2011). Decomposing the age effect on risk tolerance.
Journal of Socio-Economics, 40(6), 879-887.
Bilagor
Var placerar du in dig på följande skala, där 1 är olycklig och 5 är lycklig?
Olycklig 1 2 3 4 5 Lycklig