Kandidatuppsats
Ekonomprogrammet 180 hp
Unga Svenskars Finansiella Risktolerans
En kvantitativ studie om vilka bakomliggande faktorer som påverkar unga svenskars finansiella risktolerans
Finansiell ekonomi 15 hp
Halmstad 2020-05-19
Förord
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till samtliga respondenter som deltog i vår enkätundersökning. Utan er hade det inte varit möjligt att utföra denna studie. Vidare vill vi även tacka vår handledare Urban Österlund som bidragit med värdefulla tips och kunskap.
Vi vill även rikta ett stort tack till samtliga grupper som har opponerat på vårt arbete. Er kritik och feedback har hjälpt oss väldigt mycket.
Halmstad, maj 2020
David Christiansson & Gustaf Nyström
Sammanfattning
Denna studie syftar till att beskriva unga svenskars finansiella risktolerans, vilka bakomliggande faktorer som påverkar deras risktolerans och hur risktolerans påverkar deras investeringsbeteende. Tidigare forskning inom ämnet finansiell risktolerans består främst av amerikanska studier. De svenska studier som har utförts inom området finansiell risktolerans har riktat in sig på en bredare population av åldrar. Denna studie bidrar även med att undersöka fler faktorer än vad många enskilda tidigare studier har gjort. De faktorer som som undersöks i denna studie är: kön, utbildningsnivå, relationsstatus, inkomst, sinnesstämning, födelseordning, framtida ekonomiska förväntningar och finansiell kunskap.
Undersökningen utgörs av en kvantitativ studie, där data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Studien har en deduktiv forskningsansats, vilket innebär att studien har börjat i teorin och därefter gått vidare till empirin. Hypoteser har formulerats utefter vad tidigare forskning har kommit fram till. Enkätundersökningen riktade sig till unga svenskar i åldrarna 18 - 30, och 123 personer besvarade enkäten som bestod av 24 frågor. För att mäta unga svenskars finansiella risktolerans har Grable och Lytton’s risktolerans-skala använts.
Studiens resultat visar att unga svenskars finansiella risktolerans påverkas av kön, förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna och finansiell kunskap. Vidare resulterar studien i att det finns en signifikant skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som sparar i aktier, jämfört med de som inte sparar i aktier.
Nyckelord: Risk, Finansiell risk, Finansiell risktolerans, Riskaversion
Abstract
The purpose of this study is to describe the financial risk tolerance of young swedish residents, which factors that affect their financial risk tolerance, and how their risk tolerance affects their investment behavior. Previous studies within the subject of financial risk tolerance have focused on a wider range of ages, and most of the studies have been made on an American population. This study also contributes with more factors in the same study than many previous studies. The factors included in this research are Gender, degree of education, relationship status, income, mood, birth order, future economic expectations, and financial knowledge.
The research contains a quantitative study, where the data have been collected with a survey.
The study has a deductive approach, which means that the study starts with theory and moves on with empiricism and hypotheses. The hypotheses have been developed from the results of earlier studies. The survey was dedicated to young Swedish residents in the ages of 18 to 30 years old. There were 123 respondents who answered the survey, which contained 24 questions. To measure the risk tolerance of young swedish residents, the Grable and Lytton’s Risk Tolerance Scale have been used.
The result of the study tells us that the financial risk tolerance of young swedish residents are affected by the factors: Gender, future expectations on the stock market and financial knowledge. The study also tells us that there is a significant different in financial risk tolerance between young swedish residents who invest in stocks, compared to those who do not invest in stocks.
Key words: Risk, Financial risk, Financial risk tolerance, Risk aversion
Definitioner
Ung - I denna studie används begreppet ung för att beskriva målgruppen. Med ung menas i denna studie individer mellan åldrarna 18 - 30.
Bakomliggande faktorer - Med bakomliggande faktorer syftas i denna studie på oberoende variabler som påverkar variationer i den beroende variabeln finansiell risktolerans.
Investeringsbeteende - Med investeringsbeteende syftar denna studie på vilka tillgångsslag som unga svenskar väljer att placera den andel av deras disponibla inkomst som de väljer att spara istället för att konsumera.
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1. Problembakgrund 6
1.2. Problemdiskussion 7
1.3. Forskningsfråga 8
1.4. Syfte 8
1.5. Avgränsningar 8
2. Teoretisk referensram 9
2.1. Finansiell risk 9
2.2. Riskmått 9
2.2.1. Varians och Standardavvikelse 9
2.2.3. Sharpekvot och Price of risk 10
2.3. Risktolerans 10
2.4. Ungas risktagande 11
2.5. Bakomliggande faktorer som påverkar risktolerans 12
2.5.1. Kön 12
2.5.2. Utbildningsnivå 13
2.5.3. Relationsstatus 13
2.5.4. Inkomst 14
2.5.5. Sinnesstämning 14
2.5.6. Födelseordning 15
2.5.7. Framtida ekonomiska förväntningar 15
2.5.8. Finansiell kunskap 16
2.6. Investeringsbeteende och risktolerans 16
2.7. Sammanfattning och hypoteser 17
3. Metod 19
3.1. Forskningsansats 19
3.2. Litteraturstudie 20
3.3. Empirisk studie 20
3.3.1. Utformande av enkät 20
3.3.2. Val av respondenter 21
3.3.3. Datainsamling 22
3.3.4. Analysmetod 23
3.4. Trovärdighet 24
3.4.1. Validitet 24
3.4.2. Reliabilitet 24
3.5. Generaliserbarhet 25
3.6. Etiska överväganden 25
4. Empiri 26
4.1. Respondenter 26
4.2. Risktolerans 27
4.2.1. Respondenternas risktolerans 27
4.2.2. Risktolerans och kön 27
4.2.3. Risktolerans och utbildningsnivå 28
4.2.4. Risktolerans och relationsstatus 29
4.2.5. Risktolerans och inkomst 29
4.2.6. Risktolerans och sinnesstämning 30
4.2.7. Risktolerans och födelseordning 31
4.2.8. Risktolerans och framtida ekonomiska förväntningar 32
4.2.9. Risktolerans och finansiell kunskap 32
4.3. Investeringsbeteende och risktolerans 33
5. Analys 35
5.1. Multipel regressionsanalys 35
5.2. Hypotestester 37
5.2.1. Risktolerans och kön 37
5.2.2. Risktolerans och utbildningsnivå 37
5.2.3. Risktolerans och relationsstatus 38
5.2.4. Risktolerans och inkomst 39
5.2.5. Risktolerans och sinnesstämning 40
5.2.6. Risktolerans och födelseordning 41
5.2.7. Risktolerans och framtida ekonomiska förväntningar 42
5.2.8. Risktolerans och finansiell kunskap 43
5.3. Investeringsbeteende och risktolerans 44
6. Slutsats 45
6.1. Slutsatser och diskussion 45
6.2. Studiens bidrag 48
6.3 Kritik mot egen studie 48
6.4. Fortsatt forskning 48
Referenslista 50
Bilagor 54
1. Inledning
I det inledande kapitlet redogörs en bakgrund till problemet och en problemdiskussion som mynnar ut i en frågeställning. Vidare presenteras studiens syfte och avgränsningar i det första avsnittet.
1.1. Problembakgrund
Att placera sina pengar på aktiemarknaden är förknippat med risker. Risker som att förlora hela eller delar av sin initiala investering (Avanza, u.å). Historiskt sett har det visat sig att den som har vågat ta sig an denna risk och varit långsiktig, har belönats med en gedigen avkastning. År 2019 var 10-talets bästa börsår mätt till avkastning. Stockholmsbörsen resulterade i en avkastning på hela 35 procent inklusive utdelningar (Dagens Industri, 2019).
Tittar man längre bak i tiden och vänder blickarna mot den amerikanska börsen så visar det sig att den individ som placerade sina pengar i ett storbolagsindex för amerikanska bolag har fått se sina pengar växa med 11,5 procent i genomsnitt per år från år 1899 fram till och med år 2014 (Brealey, Myers & Allen, 2017). Den som väljer att investera sina pengar vid fel tidpunkt riskerar dock att se sina investeringar minska drastiskt i värde. Finanskrisen som inleddes år 2008 ledde till att Stockholmsbörsen rasade med närmare 60 % (SVT, 2018). Han eller hon som valde att investera sina besparingar i en fond eller i ett index som följde OMXS30, när börsen toppade i slutet av 2007, hade fått vänta ända till slutet av 2013 för att få tillbaka sin initiala investering (Nasdaq, u.å). Än mer aktuellt är den pågående oron för COVID-19, coronaviruset som ställt till det för många företag och privatsparare. Det breda börsindexet OMX Stockholm PI har på kort tid raderat ut 30 % av de noterade bolagens börsvärde (Dagens Industri, 2020). Privatspararna som placerat sina pengar på aktiemarknaden har fått se sina förmögenheter minska drastiskt i värde.
Att spara och investera på den svenska börsen har aldrig varit enklare än vad det är nu.
Nybörjarguider och automatiskt månadssparande i olika fonder gör att det finns möjlighet för alla typer av småsparare att ta del av börsens utveckling. Information om företag och deras finansiella prestationer finns för allmänheten att begrunda och ett aktieköp kan idag göras smidigt via sin internetbank i telefonen. Samtidigt så fortsätter de svenska hushållens disponibla inkomst att öka (Scb, 2019). Det är därför föga förvånande att svenska privatpersoners kapital växer sig allt större. De svenska hushållens finansiella förmögenhet har under de senaste åren ökat, och under andra kvartalet 2019 passerade hushållens nettoförmögenhet tio tusen miljarder kronor, vilket var första gången någonsin som det inträffade (Scb, 2019). Svenskarnas sparkvot, det vill säga andelen av deras disponibla inkomst som de väljer att spara istället för att konsumera, uppgick år 2019 till närmare 17 %, vilket skulle kunna förklara en del i ökningen av de svenska hushållens förmögenhet (Scb, 2020). En stor del av hushållens finansiella förmögenhet är placerat i aktier, vilket gör att förmögenheten påverkas av börsens utveckling (Scb, 2020). Att placera sina pengar i
finansiella tillgångar är förknippat med risk. Risk i finansiella investeringar innebär att förväntad avkastning inte är förutsägbar och det ekonomiska utfallet beror på osäkra faktorer (NE, u.å).
Både potentiell avkastning och risk kan variera stort när privatpersoner ska bestämma sig för hur de ska spara eller investera. Olika sparformer har dessutom olika risk (Avanza, u.å), och vilken form man väljer beror således på individens riskbenägenhet. Med denna bakgrund är det intressant att studera djupare hur privatpersoner ställer sig till risktagande.
1.2. Problemdiskussion
Individers risktolerans är ett väl utforskat ämne sett ur ett internationellt perspektiv, men få studier är gjorda på svensk mark. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan risk och förväntad avkastning (Brealey et al., 2017). Andra studier har även visat att det finns ett flertal faktorer som påverkar en individs finansiella risktolerans (Grable &
Lytton, 1999; Grable & Joo, 2004; Grable 2000; Gibson, Michayluk & Van De Venter, 2013;
Finke & Huston, 2003).
Utgångspunkten i en mängd forskning och läroböcker inom risktagande är Harry M.
Markowitzs studie som publicerades år 1952 där han behandlar relationen mellan risk och förväntad avkastning. Rationella investerare förväntar sig en högre avkastning för en högre nivå av risk, och investerare strävar efter att få högsta möjliga avkastning för en given nivå av risk (Brealey et al., 2017).
Finansiell risktolerans är den mängd osäkerhet som en individ är villig att godta vid en investering (Grable, 2000). Studier har visat att den mängd osäkerhet som en individ är villig att godta kan skilja sig åt beroende på ett antal bakomliggande faktorer, däribland kön, finansiell kunskap, inkomst och utbildning (Kuzniak, Rabbani, Heo, Ruiz-Menjivar &
Grable, 2015; Grable & Joo, 2004; Grable 2000; Gibson et al., 2013; Finke & Huston, 2003).
En individs risktolerans har visat sig påverkas av kön, där män har visat sig ha en högre finansiell risktolerans än kvinnor (Grable, 2000). Män har även visat sig vara mer benägna att placera sina pengar i riskfyllda tillgångar än vad kvinnor är (Kuzniak et al., 2015). Det har även visat sig att en individs finansiella kunskap har en inverkan på den finansiella risktoleransen. Gibson et al. (2013) visar i en studie att de med en högre finansiell kunskap även har en högre finansiell risktolerans. Vidare påverkas en individs finansiella risktolerans beroende på hur hög inkomst personen har, där de som har en högre inkomst tenderar att vara mer riskbenägna, och de med en lägre inkomst tenderar att vara mer riskaverta (Finke &
Huston, 2003). En riskavert individ är beredd att betala för att undvika risk (Byström, 2010), vilket innebär att personen är motvillig till risktagande. Även utbildning har visat sig ha en inverkan på risktolerans, där personer med en högre utbildning konsekvent har visat sig ha en högre finansiell risktolerans än de med en lägre avklarad utbildning (Grable & Joo, 2004;
Sung & Hanna, 1996).
Risktagande skiljer sig åt mellan individer, och tidigare studier har visat att det finns ett flertal bakomliggande faktorer som orsakar denna skillnad i risktagande. Tidigare forskning inom området finansiell risktolerans består till stor del av amerikanska studier. I en rapport av Euroclear Sweden (2020) framgår det att unga svenskar i åldrarna 21 - 30 har ökat sitt aktieägande under 2010-talet, ett mönster som även följdes under 2019. Rapporten visade även att andelen kvinnor som äger aktier ökade i förhållande till befolkningsmängden. Detta gör att det är intressant och relevant med en aktuell undersökning om finansiell risktolerans på en svensk befolkning. Det leder oss in på denna studiens forskningslucka som avser att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar unga svenskars finansiella risktolerans. Unga individer har en lång sparhorisont och kan gynnas av risktagande, vilket gör det intressant att undersöka hur riskbenägna de faktiskt är och om det kan skilja sig mellan individer.
1.3. Forskningsfråga
Vilka bakomliggande faktorer påverkar unga svenskars finansiella risktolerans?
Hur påverkar unga svenskars risktolerans deras investeringsbeteende?
1.4. Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva unga svenskars finansiella risktolerans, vilka bakomliggande faktorer som påverkar deras risktolerans och hur risktolerans påverkar deras investeringsbeteende.
1.5. Avgränsningar
Bakomliggande faktorer
Det finns flera olika faktorer som kan påverka risktagande och finansiell risktolerans. Denna studie avgränsar sig till att undersöka de bakomliggande faktorer som tas upp i den teoretiska referensramen. De faktorer som tas upp i den teoretiska referensramen är: kön, utbildningsnivå, relationsstatus, inkomst, sinnesstämning, födelseordning, framtida ekonomiska förväntningar och finansiell kunskap.
Sverige
Denna studie avgränsar sig till att undersöka unga svenskar i åldrarna 18 - 30.
2. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen inleds med breda teorier kring risk och risktagande och mynnar därefter ut i tidigare studier om bakomliggande faktorer som påverkar individers finansiella risktolerans. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av teorin och studiens hypoteser.
2.1. Finansiell risk
Risk vid investeringar i finansiella tillgångar innebär att tillgångarnas framtida avkastning ofta är omöjliga att förutsäga (Brealey et al., 2017). Det är omöjligt att förutspå avkastning och utdelningar på finansiella tillgångar utan någon sorts tvivel (Markowitz, 1959).
Markowitz (1959) menar på att även om ekonomiska konsekvenser av olika ekonomiska scenarier är kända, så finns det en mängd icke-ekonomiska konsekvenser som påverkar tillgångars avkastning. Inom effektiva marknadshypotesen påstås att förändringar i aktiepriser följer en Random Walk, vilket innebär att framtida avkastning inte kan förutsägas baserat på historisk information (Fama, 1995). Det finns således ett flertal potentiella utfall av framtida avkastning som ofta i finansiella sammanhang mäts med hjälp av dess standardavvikelse.
Standardavvikelse, och även varians, används för att sammanfatta vidden av de potentiella utfallen i avkastning. En hög standardavvikelse innebär en högre risk, och en låg standardavvikelse innebär en lägre risk (Brealey et al., 2017).
I finansiella tillgångar finns två huvudsakliga typer av risker, specifik risk och marknadsrisk.
Specifik risk är den risk som är förenlig med det enskilda företagets risker och marknadsrisk är sådana risker som påverkar alla företag oavsett bransch (Brealey et al., 2017). Genom diversifiering kan individer undvika eller minska den specifika risken, men marknadsrisk går inte att diversifiera bort (Brealey et al., 2017). Genom att investera i finansiella tillgångar som inte är perfekt korrelerade med varandra kan den totala risken reduceras (Markowitz, 1959). Att de inte är perfekt korrelerade med varandra innebär att de inte rör sig i exakt samma riktning (Markowitz, 1959).
2.2. Riskmått
2.2.1. Varians och Standardavvikelse
Vid investeringar i finansiella instrument finns det en osäkerhet i framtida avkastning, vilket kan mätas med en funktion av omfattningen och sannolikheten i de potentiella utfallen i avkastning (Bodie et al., 2013). Två riskmått som frekvent förekommer för att mäta detta är varians och standardavvikelse. Varians mäter den förväntade kvadrerade avvikelsen från den förväntade avkastningen (Brealey et al., 2017). Anledningen till att man kvadrerar avvikelsen från den förväntade avkastningen är för att bli av med negativa värden (Bodie et al., 2013).
För att beräkna variansen i tillgångar så behöver man känna till faktiskt avkastning, förväntad avkastning, och även sannolikheten för varje utfall. Framtida faktiska avkastning är omöjlig att förutspå och man tittar därför på historiska data för att beräkna variansen (Brealey et al., 2017).
Standardavvikelsen, som i vardagligt språk ofta benämns som volatiliteten (Byström, 2010), beräknas genom att ta kvadratroten ur variansen (Bodie et al., 2013). Genom att ta kvadratroten ur variansen ger man riskmåttet standardavvikelse samma dimension som den förväntade avkastningen, det vill säga att den uttrycks i procent (Bodie et al., 2013).
2.2.3. Sharpekvot och Price of risk
Sharpekvot är ett mått på en portföljs riskpremie i förhållande till portföljens risk, det vill säga dess standardavvikelse (Brealey et al., 2017). Med riskpremie menas den förväntade avkastningen minus den riskfria räntan, det vill säga den extra avkastning en individ får för att göra en mer riskfylld investering (Brealey et al., 2017). För att beräkna en aktieportföljs sharpekvot behöver man känna till den förväntade avkastningen, den riskfria räntan och standardavvikelsen. Den effektiva portföljen erbjuder den högsta riskpremien i förhållande till standardavvikelsen (Brealey et al., 2017). Effektiva portföljer erbjuder den högsta förväntade avkastningen för en given nivå av risk (Markowitz, 1959). Sharpekvoten används ofta för att rangordna portföljer i det som kallas för risk-return trade-off (Bodie et al., 2013).
Med risk-return trade-off menas att investerare som placerar sina pengar i tillgångar med högre risk förväntar sig en högre avkastning än en investerare som placerar sina pengar i tillgångar med en lägre risk (Bodie et al., 2013).
Ett mått som liknar sharpekvoten är price of risk. Price of risk mäter portföljens riskpremie i förhållande till portföljens varians (Bodie et al., 2013). Price of risk kan ge en indikation på hur riskavert en individ är i förhållande till den genomsnittlige investeraren. En enskild investerares riskaversion mäter den price of risk som investeraren kräver då den investerar hela sitt kapital i samma portfölj, omvänt så förklaras det att: när price of risk på en investeringsportfölj exakt matchar investerarens nivå av riskaversion, så är den beredd att satsa hela sin förmögenhet i portföljen (Bodie et al., 2013).
2.3. Risktolerans
John E. Grable (2000, s. 625) definierar finansiell risktolerans som den “maximala summan av osäkerhet som någon är villig att acceptera vid ett finansiellt beslut”. Risk är förknippat med osäkerhet och när en individ ska ta ett finansiellt beslut så beror det därför på hur villig denna person är att ta sig an den osäkerhet som investeringen innebär. En mer risktolerant person är mer benägen att ta sig an en investering av högre risk än en person som är mindre risktolerant. Finansiell risktolerans kan enkelt förklaras som motsatsen till riskaversion, det vill säga istället för motvilja till risktagande som i fallet vid riskaversion, så är risktolerans viljan att acceptera risk (Bodie et al., 2013).
En individs risktolerans förändras genom livet beroende på ett antal faktorer som total förmögenhet, inkomst, ålder, civilstånd och utbildning. En människas risktolerans är alltså inte konstant genom hela livet, utan den förändras allt eftersom att livet förändras (Grable, 2000; Sung & Hanna, 2004). Risktolerans bland investerare brukar dessutom vara högre om riskerna kring investeringen är kända jämfört med om riskerna är okända (Bodie et al., 2013).
Psykologer kan påvisa att individer som fattar dåliga investeringsbeslut har mer ånger och beskyller sig själva om investeringsbeslutet är okonventionellt, än om det vore ett konventionellt beslut. Exempelvis så känns det bättre att förlora pengar vid en investering av
“blue-chip stocks” (stabila, etablerade, mogna bolag) än att förlora pengar vid en investering i ett startup-företag (Bodie et al., 2013).
Individer kan ha olika inställningar och attityder till risktagande. En individ kan antingen vara riskavert, riskneutral eller riskälskare (Byström, 2010). En riskavert individ är motvillig till att ta risker, och är villig att betala för att undvika risk. Om en riskavert individ får välja mellan två alternativ som har lika avkastning, men olika risk, så väljer den riskaverta människan det alternativet med den lägre risken (Byström, 2010). De olika risk-personligheterna förklaras enklast med hjälp följande exempel: Tre olika risk-personligheter får delta i ett gratis lotteri, där de har 50 procent chans att vinna 100 000 kr och 50 procents chans att vinna 200 000 kr. Om de väljer att inte vara med så får de en given summa pengar som uppgår till 150 000 kr, helt riskfritt. Det förväntade värdet av de båda alternativen är lika stora (0,5 * 100 000 + 0,5 * 200 000 = 150 000). Den riskaverta individen föredrar den givna summan pengar, en riskälskare hade valt att delta i lotteriet, och den riskneutrala personen hade tyckt att båda alternativen var lika bra.
2.4. Ungas risktagande
Risktagande hos ungdomar är ett relativt outforskat område bland ekonomer (Gruber, 2000).
Gruber (2000) anser att risktagande har varit en viktig och intressant aspekt att undersöka hos tonåringar, vilket han också menar på att det kommer vara i framtiden. Gruber (2000) beskriver att mönstret över tid vittnar om att risktagande inte är av ett konstant värde, utan den förändras över tid. Gruber (2000) kommer också fram till att risktagande hos en ungdom är beroende på många olika faktorer som återspeglas i ungdomens miljö. Generellt sett så är ungdomar mer involverade i riskfyllda situationer än vad vuxna är, och de utsätter sig ofta för mer risk i de flesta situationer som till exempel alkoholkonsumtion, droger, kriminella aktiviteter, bilolyckor och oskyddat sex (Steinberg, 2007). Gruber (2000) visar även i sin studie en tidsserie över ungas och vuxnas risktagande, vilken talar för att det är stora skillnader i hur unga och vuxna tar riskfyllda beslut.
Furby och Beyth-Maron (1992) menar att risktagande kan skilja sig mellan ungdomar och vuxna. De påstår att unga och vuxna ser olika på konsekvenser av sina val, och de kan även värdera konsekvenserna av sina val på olika sätt. De menar även på att unga kan använda
andra regler för sina beslut. Yao, Sharpe & Wang (2011) visar i en studie som behandlar åldrandets påverkan på risktolerans att de som är unga har en högre risktolerans än de som är äldre. De visar även att för varje år som en person åldras så minskar chansen att uppnå en given nivå av risktolerans med två procent. Även Grable och Roszkowski (2008) visar i en studie att risktoleransen minskar i takt med att åldern ökar. De yngre respondenterna i studien hade en högre finansiell risktolerans än de äldre.
2.5. Bakomliggande faktorer som påverkar risktolerans
I tidigare studier har det presenterats bakomliggande faktorer som påverkar risktoleransen hos individer. Nedan presenteras teorier om de bakomliggande faktorer som undersöks i denna studie.
Tabell 1. Tabell över forskare och vilka bakomliggande faktorer de forskat om.
2.5.1. Kön
Flera tidigare studier där forskare jämför kön och risktolerans har gjorts och forskningen är överens om att kvinnor inte har lika hög risktolerans som män (Yao et al., 2011; Van Geen, 2013; Grable, 2000). Yao et al. (2011) jämförde män och kvinnor med olika civilstånd och deras resultat visar att män har högre risktolerans än kvinnor i alla kategorier. Gifta som ogifta män är mer benägna att ta risk än vad både gifta och ogifta kvinnor är. I en studie publicerad av Van Geen (2013) undersöktes skillnaden i risktolerans mellan 160 studenter, jämnt fördelade mellan könen. För att testa benägenheten till att ta risk så fick studenterna vara med om ett spel, kast med tärning, där hälften av utfallen skulle ge en vinst på 15 dollar och den andra hälften av utfallen skulle ge noll i vinst. Utöver att delta i tärningskastet kunde
studenterna välja att ta emot en bestämd summa pengar istället för att kasta tärningen.
Studien visar att kvinnor nöjde sig med en lägre bestämd summa för att avstå tärningskastet gentemot män som ville ha en högre summa för att avstå att spela (Van Geen, 2013). Även Grable (2000) undersöker könets inverkan på risktolerans i en studie gjord på över 1000 respondenter. Studiens resultat visar en statistisk signifikant skillnad i risktolerans mellan könen, där män tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än kvinnor.
Hypotes 1: Unga svenska män har en högre finansiell risktolerans än unga svenska kvinnor.
2.5.2. Utbildningsnivå
Tidigare studier har visat att risktolerans skiljer sig åt mellan individer som har slutfört olika nivåer av utbildning (Grable & Joo, 2004; Grable & Roszkowski, 2008; Sung & Hanna, 1996). Grable & Joo (2004) visar i deras studie om biologiska, psykosociala och miljömässiga faktorer som påverkar risktolerans att de som har slutfört en kandidatexamen tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än de som har slutfört en lägre utbildning.
Grable och Roszkowski (2008) visar även i deras studie om humörets påverkan på risktagande att utbildningsnivå har en betydelse på hur stor risktolerans en individ har. Deras studie visar att de med en högre utbildning tenderar att ha en högre risktolerans, och risktoleransen ökar progressivt med utbildningsgrad. Även Sung & Hanna (1996) visar i deras studie om faktorer som påverkar risktolerans att en högre utbildningsnivå korrelerar positivt med ett högre risktagande.
Hypotes 2: Unga svenskar med en högre avklarad utbildning har en högre finansiell risktolerans än de med en lägre avklarad utbildning.
2.5.3. Relationsstatus
Flera studier har gjorts med civilstånd som en parameter till risktolerans, men oftast är den enbart en liten del av en större studie. Grable (2000) visar i sin studie där han undersöker närmare 600 kvinnor och 500 män, att relationsstatus har en inverkan på den finansiella risktoleransen. Studiens resultat visar att de respondenter som var gifta var mer risktoleranta än de respondenter som var singlar, vilket dock stred mot hans hypotes i studien.
Chaulk, Johnson och Bulcroft (2003) har publicerat en studie där de undersöker kön, relationsstatus och hur barn påverkar hushållens finansiella risktagande. Resultatet kring relationsstatus visar att det inte påverkar i särskilt stor utsträckning om man är gift eller inte, däremot skiljer det sig en del mellan olika åldrar. Unga som är gifta tenderar till att bli mindre villiga till finansiellt risktagande än ogifta, medan äldre gifta par går åt andra hållet, och blir mer benägna att ta finansiell risk.
Rui och Sherman (2005) studerade hur effekten av giftermål påverkar en individs risktolerans. De kom fram till att de som är mest riskbenägna är ogifta män följt av gifta män,
ogifta kvinnor, gifta kvinnor. Den ordningsföljden berättar inte om det är skillnader i risktolerans mellan unga och äldre som ingår äktenskap men beskriver tydligare effekten på enskilda individer och kön till skillnad från Chaulk et al. (2003) som ramar in hushållens ställningstagande till risk. Sung och Hanna (1996) kunde i sin studie om risktolerans visa att det var stora skillnader i risktolerans hos individer som var i ett förhållande jämfört med de som var singlar. Singelkillar var de med högst risktolerans, individer i förhållande var näst på skalan och sist var singelkvinnor som var minst benägna till att ta risk.
Hypotes 3: Unga svenskar i ett förhållande är mindre riskbenägna än unga svenska singlar.
2.5.4. Inkomst
Inkomst har visat sig ha en stor inverkan på individers risktolerans enligt flertalet studier (Sung & Hanna, 1996; Grable, 2000; Grable & Joo, 2004). Detta bekräftar Sung och Hanna (1996) i deras studie om faktorer som påverkar risktolerans. Deras resultat visar att respondenter med högre inkomst tenderar att ha en högre risktolerans. Grable (2000) har även han undersökt inkomst som en bakomliggande faktor till risktolerans. I hans studie på över 1000 respondenter visar han att de respondenter med en högre inkomst tenderar att ha en högre risktolerans än de respondenter med en lägre inkomst. Även Grable och Joo (2004) visar i deras studie att inkomst har en inverkan på risktolerans. I deras studie hade respondenterna en medelålder på 43,2 år och en stor del av urvalet var gifta. Studien visade att när de höll alla andra bakomliggande faktorer konstanta så var hushållets inkomst den största förklarande faktorn till skillnader i finansiell risktolerans. De hushållen med en högre inkomst hade en högre risktolerans än de hushållen med en lägre inkomst.
Hypotes 4: Unga svenskar med en högre inkomst har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med en lägre inkomst.
2.5.5. Sinnesstämning
Relativt få studier har undersökt sinnesstämningens inverkan på finansiell risktolerans.
Deldin och Levin (1986) var dock tidigt ute med att undersöka sinnesstämningens inverkan på risktagande. I deras studie gav de respondenterna fem olika scenarier angående risktagande och utifrån dessa undersökte de om sinnesstämningen hade någon inverkan på deras svar. Studien visar att sinnesstämningen tenderar att ha en betydelse på respondentens risktagande. De respondenter som fick högst poäng i frågor gällande risktagande var de respondenter som hade en positiv sinnesstämning, och de som fick lägst poäng var de respondenter som hade en negativ sinnesstämning.
Grable och Roszkowski (2008) har också undersökt sinnesstämningens inverkan på risktolerans. I deras undersökning ger de respondenterna tre olika alternativ av sinnesstämning, lyckliga, neutrala och dystra. Deras studie tyder på att individer som är lyckliga tenderar att ha en högre finansiell risktolerans jämfört med resterande respondenter i
undersökningen. Undersökningen visar även att de som hade ett mer dystert humör tenderar att ha en lägre finansiell risktolerans jämfört med de som var i ett mer neutralt humör. De lyckades dock inte bevisa med en statistisk signifikans att de som var i ett mer dystert humör faktiskt har en lägre risktolerans.
Hypotes 5: Unga svenskar som anser sig vara lyckliga har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig vara olyckliga.
2.5.6. Födelseordning
Flertalet studier har försökt visa att riskbeteende skiljer sig åt beroende på om man är förstfödd i sin syskonskara eller om man är född senare. Få studier har dock med statistisk signifikans bevisat att detta stämmer. Gilliam och Chatterjee (2011) undersöker detta i deras studie där de visar, med statistisk signifikans, att förstfödda syskon tenderar att ha en lägre risktolerans jämfört med de som är födda senare i sin syskonskara. De visar även att förstfödda syskon tenderar att ha en lägre andel av sin förmögenhet placerade i aktier än syskon som är födda senare i sin syskonskara.
Eisenman (1987) visar dock i sin studie på raka motsatsen. I Russel Eisenmans studie undersöks individers kreativitet, födelseordning och risktagande. Han ger respondenterna två svarsalternativ på en fråga angående risktagande. Antingen så får de chansen att vinna en liten summa pengar utan några konsekvenser (låg risk), eller så får de chansen att vinna en stor summa pengar, men om de inte vinner så kommer de att straffas med elektriska stötar (hög risk). Undersökningen gjordes på 200 individer i åldrarna 27 till 59 år. 100 respondenter var förstfödda och 100 respondenter var inte förstfödda. Resultatet visade att förstfödda tenderar att vara mer riskbenägna än syskon som är födda senare i sin syskonskara.
Även Grable och Joo (2004) undersökte födelseordningens inverkan på den finansiella risktoleransen. De lyckades dock inte med någon statistisk signifikans påvisa att det fanns någon skillnad i risktolerans mellan de som var förstfödda och de som var födda senare i sin syskonskara.
Hypotes 6: Det finns en skillnad i finansiell risktolerans mellan unga svenskar som är förstfödda jämfört med de som är födda senare i sin syskonskara
2.5.7. Framtida ekonomiska förväntningar
Gibson et al. (2013) har gjort en gedigen undersökning på vad dem kallar oupptäckta bakomliggande faktorer som påverkar risktolerans. Undersökningen är gjord på närmare 4 000 respondenter. I resultatet visar de att personer som har högre förväntningar på den finansiella marknadens utveckling även har en högre finansiell risktolerans, både män och kvinnor. Det innebär att de som förväntar sig en positiv avkastning på sina pengar också är villiga att ta sig an mer risk än de som inte har lika goda förväntningar på marknadens
utveckling. En som var ännu tidigare med att undersöka detta fenomen var Grable (2000). I hans studie visar det sig vara samma resultat. Individer som har högre förväntningar på aktiemarknadens utveckling är också villiga att ta sig an en högre risk.
Hypotes 7: Unga svenskar med positiva förväntningar på aktiemarknadens utveckling har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med negativa förväntningar.
2.5.8. Finansiell kunskap
Individers risktolerans kan skilja sig åt beroende på om de har en bred kunskap kring finansiella investeringar, gentemot om de har en sämre kunskap kring finansiella investeringar. Detta visar Grable (2000) i sin studie där han undersöker faktorer som påverkar finansiell risktolerans hos anställda på ett universitet. Studien visade på att de som ansåg sig ha en bättre finansiell kunskap, även hade en högre finansiell risktolerans. Gibson et. al.
(2013) har också undersökt om det finns ett samband mellan kunskap inom investeringar och finansiell risktolerans. Även deras studie visar att individer med en bättre kunskap kring investeringar tenderar att ha en högre finansiell risktolerans, vilket enligt studien gällde för både män och kvinnor. Vidare visar även Grable och Joo (2004) i deras studie att finansiell kunskap har en positiv inverkan på den finansiella risktoleransen.
Hypotes 8 : Unga svenskar som anser sig ha en hög finansiell kunskap har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig ha en låg finansiell kunskap.
2.6. Investeringsbeteende och risktolerans
Individers risktolerans har visat sig ha en inverkan i hur villig en individ är till att investera sina pengar på aktiemarknaden (Pak & Mahmood, 2015; Keller & Siegrist, 2006). Pak och Mahmood (2015) har gjort en studie där de undersöker personlighetens inverkan på risktolerans och investeringsbeslut. Deras studie visar att de som har en högre risktolerans även har högre intentioner till att investera i aktier. Även Keller och Siegrist (2006) har gjort en studie där de undersöker hur attityden till finansiell risk påverkar attityden till att investera på aktiemarknaden. De undersökte närmare 1600 respondenter, jämnt fördelat mellan män och kvinnor, och resultatet visade att en hög benägenhet till att ta finansiell risk är en av de viktigaste faktorerna som påverkar beslutet att handla med aktier. De med högre finansiell risktolerans är mer benägna att handla med aktier. Kuzniak et al. (2015) utförde en studie i syfte att testa riskskalan som Grable och Lytton har skapat, och samtidigt testade de även ett flertal faktorer som påverkade risktolerans. De visade även i deras studie att höga poäng i riskskalan korrelerade med aktieägande.
Hypotes 9: Unga svenskar med en högre finansiell risktolerans väljer mer riskfyllda investeringsalternativ än unga svenskar med en lägre finansiell risktolerans.
2.7. Sammanfattning och hypoteser
Vid investeringar i finansiella tillgångar är framtida avkastning inte förutsägbar, då avkastningen beror på händelser som sker i framtiden (Brealey et al., 2017). En individs risktolerans är viljan till att acceptera finansiell risk, vilket är motsatsen till riskaversion som beskrivs som motvilja till att acceptera risk (Bodie et al., 2013).
Tidigare forskning har konsekvent visat att det finns en skillnad i risktolerans mellan män och kvinnor, och de har konstaterat i flertalet studier att män tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än kvinnor (Yao et al., 2011; Van Geen, 2013; Grable, 2000). Även utbildning har visat sig ha en inverkan på individers finansiella risktolerans, där flertalet forskare är överens om att de som har avslutat en högre utbildning tenderar att ha en högre finansiell risktolerans (Grable & Joo, 2004; Grable & Roszkowski, 2008; Sung & Hanna, 1996). Vidare har även vissa studier visat att relationsstatus har en inverkan på risktolerans, medan andra studier har påvisat att relationsstatusen inte påverkar risktoleransen i någon större utsträckning (Rui och Sherman, 2005; Chaulk et al., 2003).
Hypotes 1: Unga svenska män har en högre finansiell risktolerans än unga svenska kvinnor.
Hypotes 2: Unga svenskar med en högre avklarad utbildning har en högre finansiell risktolerans än de med en lägre avklarad utbildning.
Hypotes 3: Unga svenskar i ett förhållande är mindre riskbenägna än unga svenska singlar.
Individers inkomst har visat sig påverka den finansiella risktolernasen, där individer med en högre inkomst konsekvent har visat sig ha en högre finansiell risktolerans än de med en lägre inkomst (Sung & Hanna, 1996; Grable, 2000; Grable & Joo, 2004). Vidare har studier även visat att sinnesstämningen kan påverka individernas finansiella risktolerans, där de som har en positiv sinnesstämning tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än de med en sämre sinnesstämning (Deldin & Levin, 1986; Grable & Roszkowski, 2008)
Hypotes 4: Unga svenskar med en högre inkomst har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med en lägre inkomst.
Hypotes 5: Unga svenskar som anser sig vara lyckliga har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig vara olyckliga.
Vid jämförande av födelseordning och risktolerans så har studier visat på olika resultat (Gilliam & Chatterjee, 2011; Eisenman, 1987). Gilliam & Chatterjee (2011) visar i deras
studie att förstfödda syskon tenderar att ha lägre en finansiell risktolerans än de som är födda senare i sin syskonskara, medan Eisenman (1987) visar på raka motsatsen, där förstfödda tenderar att vara mer risktoleranta än de som är födda senare i sin syskonskara.
Hypotes 6: Det finns en skillnad i finansiell risktolerans mellan unga svenskar som är förstfödda jämfört med de som är födda senare i sin syskonskara.
Vidare har även förväntningar på aktiemarknadens utveckling och finansiell kunskap visat sig ha en inverkan på individers risktolerans (Gibson et al., 2013; Grable, 2000). De med högre förväntningar på aktiemarknadens utveckling har visat sig vara mer riskbenägna, och likaså de med en högre finansiell kunskap.
Hypotes 7: Unga svenskar med positiva förväntningar på aktiemarknadens utveckling har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med negativa förväntningar.
Hypotes 8 : Unga svenskar som anser sig ha en hög finansiell kunskap har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig ha en låg finansiell kunskap.
I tidigare forskning har det konstaterats att det finns ett samband mellan finansiell risktolerans och ägande av aktier (Pak & Mahmood, 2015; Keller & Siegrist 2006; Kuzniak et al., 2015). Kuzniak et al. (2015) som i sin studie använde sig av Grable och Lytton’s riskskala för att mäta risktolerans, visade att höga poäng i riskskalan korrelerade med aktieägande.
Hypotes 9: Unga svenskar med en högre finansiell risktolerans väljer mer riskfyllda investeringsalternativ än unga svenskar med en lägre finansiell risktolerans.
3. Metod
I detta avsnitt presenteras den metod som har använts vid insamlandet av teori och empiri, och hur datan sedan har analyserats. Avsnittet tar avstamp i den forskningsansats som använts genom studien och vidare presenteras tillvägagångssättet i de olika stegen i arbetets gång. Avsnittet avslutas med att studiens trovärdighet och generaliserbarhet presenteras.
3.1. Forskningsansats
Denna studie har en deduktiv ansats då den utgår från vad tidigare forskare har studerat och utefter de tidigare resultaten har hypoteser och frågeställningar formulerats (Söderbom &
Ulvenblad, 2016). Studien är en kvantitativ forskningsstudie, där data har samlats in via en enkätundersökning.
Forskningsprocessen inleddes med att ta del av tidigare studier inom det valda området.
Utifrån tidigare teorier formulerades hypoteser, som sedan skall komma att förkastas eller icke-förkastas med hjälp av den insamlade datan. Författargruppen har genom att ta del av tidigare studier och forskning skapat en bild av hur verkligheten ser ut, och därefter samlat in data för att bekräfta eller dementera bilden av verkligheten. Det innebär att studien har börjat i teorin, och därefter gått vidare till empirin, vilket är förenligt med en deduktiv ansats (Jacobsen, 2002). Deduktiv forskning är förenligt med hypotesprövning, där författargruppen vill testa relationen mellan variabler och dra stringenta slutsatser (David & Sutton, 2016). En nackdel med den deduktiva ansatsen är att författargruppen kan tendera att endast leta efter tidigare studier som anses relevanta och som skall komma att ge stöd till de förväntningar som fanns innan studien påbörjades (Jacobsen, 2002).
En nackdel med den extensiva uppläggningen av studien är att den inte går in på djupet och förklarar varför saker är som dem är, utan den berör endast förhållandet mellan olika variabler vilket gör studien något ytlig (Jacobsen, 2002). Eftersom att denna studie inte har för avsikt att gå in på djupet så utgör det dock ingen större nackdel.
Denna studie grundar sig i en kvantitativ forskningsdesign. Med bakgrund i naturvetenskapen har författargruppen ett objektivt synsätt och försöker finna samband och mönster mellan bakomliggande faktorer som påverkar finansiell risktolerans genom hypotesprövning. En kvantitativ studie är lämplig när det finns rikligt med kunskap inom det valda området vilket är fallet i denna studie. Användandet av en kvantitativ forskningsdesign ger en större möjlighet att standardisera och generalisera resultaten som presenteras i empirin, vilket förknippas med en hög extern giltighet (Jacobsen, 2002).
Forskningsdesignen som används i denna studie är av tvärsnittsdesign, vilket är den mest kända icke-experimentella designen inom samhällsvetenskaplig forskning. Tvärsnittsdesign innebär att man samlar in data vid en tidpunkt om flera olika fall (David & Sutton, 2016).
3.2. Litteraturstudie
Studien inleddes med att undersöka tidigare forskning inom området risktolerans. I ett tidigt skede tog vi del av vetenskapliga artiklar genom att använda oss av sökmotorn Google Scholar och Högskolan i Halmstads databas OneSearch. I Google Scholar och OneSearch användes sökord som: Risk taking, financial risk tolerance, risk tolerance in financial investments, ungas risktagande och finansiell risktolerans för att få fram tidigare forskning inom det valda området. Efter att ha studerat vad tidigare forskning har kommit fram till upptäcktes en forskningslucka att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar unga svenskars finansiella risktolerans. Efter att forskningsluckan identifierats gick arbetet vidare i att studera litteratur, både i form av böcker och forskningsstudier, för att formulera en problemdiskussion. Tidigt i processen upptäcktes modellen, som Grable och Lytton utvecklat (presenteras nedan), och som kom att bli en grundpelare i studien. Därefter letades breda studier kring risk och avkastning fram, följt av att därefter gå in mer specifikt på området finansiell risktolerans genom tidigare forskningsstudier, vilket gör att studien börjar brett och sedan smalnas av likt en tratt.
3.3. Empirisk studie
3.3.1. Utformande av enkät
Enkäten bestod av sammanlagt 24 frågor (se bilaga 1). Enkäten inleddes med att studiens syfte och information kring anonymitet presenterades. Därefter ställdes 11 frågor som kopplar an till de bakomliggande faktorerna som presenterats i teorin. Svarsalternativen är utformade för att efterlikna svarsalternativen i tidigare studier, för att kunna besvara de uppställda hypoteserna och för att kunna koppla studiens resultat till den tidigare forskningen.
Vissa justeringar har gjorts för att passa urvalet bättre, däribland valuta på inkomst samt att årsinkomst har justerats till månadsinkomst. De frågor som ställdes behandlade bland annat kön, inkomst, utbildning, finansiell kunskap och förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande tolv månaderna. Svarsalternativen bestod av kategorisvar, i form av kön, rangordnade svar, i form av finansiell kunskap, och av metriska svarsalternativ, i form av inkomst.
Andra delen av enkäten består av en modell, 13-item-instrument, som mäter finansiell risktolerans. Modellen är skapad av Grable och Lytton (1999). Modellen är utformad som en risktoleransskala och består av 13 olika enkätfrågor som mäter tre olika dimensioner av risk:
1. Risk i investeringar.
2. Riskkomfort och riskerfarenhet.
3. Spekulativ risk.
Frågorna är av karaktären flervalsfrågor, där antalet svarsalternativ pendlar mellan 2 – 4. För varje fråga som besvaras så tilldelas respondenten ett poäng, som kan variera mellan frågorna beroende på hur många svarsalternativ frågan har. Som högst kan en enskild fråga ge fyra poäng, och som lägst 1 poäng (se tabell 2 nedan). När respondenten har besvarat samtliga frågor så summeras personens poäng ihop och poängsumman utgör respondentens risktoleranspoäng. Antalet poäng kan som mest uppgå till 47, och 13 som lägst. Med hjälp av den sammanlagda poängsumman kan man jämföra individers risktolerans, där en låg poängsumma innebär att respondenten har en låg finansiell risktolerans, och en hög poängsumma innebär att respondenten har en hög finansiell risktolerans.
Modellen utformades av Grable och Lytton genom ett flertal undersökningar och tester. I ett första skede bestod modellen av 100 frågor hämtade från tidigare studier, men genom ett flertal studier och tester så reducerades antalet frågor ner till 20. Därefter utfördes ytterligare en undersökning, och modellen reducerades med ytterligare 7 frågor som inte ansågs bidra till den interna konsistensen i mätinstrumentet. Studien där de presenterar modellen, har i Google Scholar refererats till mer än 400 gånger.
Tabell 2. Poängfördelning i del två av enkäten som består av The-13-item-instrument.
3.3.2. Val av respondenter
Denna studie undersöker unga svenskars finansiella risktolerans. Undersökningen riktade sig därför till de individer som definieras som unga i denna studie. Detta innebär att författargruppen har gjort ett selektivt urval då vi valt respondenter som lämpar sig för att besvara forskningsfrågan (David & Sutton, 2016). Vid utskickandet av enkäten tydliggjordes att studien riktade sig mot unga svenskar, vilket innebar att vi aktivt försökte utesluta individer som inte föll inom studiens målgrupp. De svar som kom från respondenter som inte
föll inom målgruppens ramar uteslöts från studien. För att säkerställa urvalet ställdes frågor om respondenternas ålder.
Ett urval bör inte understiga 100 respondenter då det gör det svårare att utföra en bra analys eftersom att felmarginalerna blir för stora (Jacobsen, 2002). Enkäten som skickades ut var väldigt lång och krävde respondentens tid och fokus. Vi nöjde oss därför vid 123 enkätsvar då tiden och intresset bland fler respondenter inte fanns där. I Sverige bodde det år 2019 cirka 1,3 miljoner människor i åldrarna 20 - 29 (Scb, 2020). Målgruppen i denna studie var unga svenskar i åldrarna 18 - 30. I Statistiska Centralbyråns statistik över befolkningsmängd fördelat på ålder så är det fördelat i grupperna 15 - 19, 20 - 25, och 25 - 29 (Scb, 2020).
Genom att addera två femtedelar av befolkningen i ålderskategorin 15 - 19 till befolkningen i ålderskategorin 20 - 29 bedöms den totala befolkningen vara cirka 1,5 miljoner. I Survey Monkeys kalkylator så behövs ett sample på 119 respondenter för att göra en analys med 95 procents konfidensnivå med en felmarginal på 9 procent (Surveymonkey, 2020).
3.3.3. Datainsamling
Empirin har i denna studie samlats in med hjälp av en kvantitativ undersökning. Den insamlade empirin består enbart av primärdata. Primärdata innebär att datan är insamlad av författargruppen, som även har analyserat den insamlade datan (David & Sutton, 2016). För att samla in data från respondenter har denna studie använt sig av en enkätundersökning. Vid kvantitativa undersökningar så samlas data vanligtvis in via ett frågeformulär (Jacobsen, 2002), vilket även denna studie har gjort.
Enkäten har distribuerats via internet på sociala medier. I Sverige är det endast 4% av befolkningen som saknar internetuppkoppling i hemmet (Scb, 2019), vilket gör att få potentiella respondenter faller bort på grund av valet av datainsamling. Det finns både fördelar och nackdelar kopplat kring internetenkäter. Fördelarna är främst att det går fort att både skicka ut och ta emot svar samtidigt som forskarna kan sortera ut respondenter som inte tillhör urvalsgruppen (David & Sutton, 2016). Det är alltså fördelaktigt från ett pris- och tidsperspektiv. Nackdelen är att 100 procent av dem som svarar faller inom en gemensam faktor; internetanvändare. Den negativa aspekten av att alla som svarar på enkäten är internetanvändare blir mindre relevant i takt med att svenskarnas internetanvändning närmar sig 100 procent, just nu 96 procent.
I enkäter som besvaras via internet blir det ett mindre bortfall av svar jämfört med postenkäter. Enkätundersökning via internet ger inte respondenten möjligheten att kryssa i mer än ett svarsalternativ, vilket gör att bortfallet blir mindre gentemot postenkäter där respondenter ibland kan kryssa i flera alternativ och även skriva en liten förklaring bredvid krysset (David & Sutton, 2016).
Enkäten skickades ut till en testgrupp i ett första skede innan den skickades ut till den riktiga målgruppen. Detta gjordes för att upptäcka felaktigheter i enkäten som kunde korrigeras eller förbättras innan den riktiga enkäten skickades ut. Testgruppen bestod av 6 respondenter som fick svara på enkäten och bidra med feedback. Gemensamt för alla i testgruppen var att de tyckte frågorna var väldigt intressanta, men att enkäten var något lång. Längden på enkäten gick ej att korta ner då studien i ett sådant fall hade fått undersöka ett färre antal bakomliggande faktorer som påverkar finansiell risktolerans. Av den anledningen fick alla frågor vara kvar. Enkätens längd kan ha medfört att ett antal respondenter valde att inte svara eller att de avbröt sitt svar då de tröttnade, men det är inget vi kan se eller veta. En del hade även svårt för att förstå vissa begrepp, däribland obligationer och obligationsfonder. Därför lades en beskrivning till under den första frågan som behandlar ordet obligationer om vad det betyder.
3.3.4. Analysmetod
Denna studie har analyserat den insamlade datan i datorprogrammet SPSS. SPSS står för Statistical Products and Service Solutions och är ett datorprogram som används för statistisk analys (David & Sutton, 2016). I ett första skede behövde den insamlade datan kodas för att bli mätbar. Svarsalternativen i enkäten som respondenterna har fått svara på består av kategoriska, rangordnade och metriska svarsalternativ (Jacobsen, 2002), vilket skapar en viss problematik vid kodandet. Frågor som exempelvis “val av sparandeform” eller
“relationsstatus” har ingen naturlig rangordning, och varje svar behövde därför kodas med en siffra för att kunna analyseras. Därav gällde det att med noggrannhet dokumentera vad varje svarsalternativ fick för siffra så att analysen kunde utföras korrekt. En del variabler som
“kön” och “relationsstatus” utgjordes i analysen av dummyvariabler. En dummyvariabel är en variabel som bara kan anta två tillstånd, antingen inträffar tillståndet, eller så gör det inte det (David & Sutton, 2016). Svaren kodades med ettor och nollor, en etta om tillståndet inträffade, och en nolla om tillståndet inte inträffade.
Den andra delen i enkäten som bestod av den modell som mäter finansiell risktolerans gav respondenten ett risktolerans-poäng. Den poängsumman, som kan anta ett värde mellan 13 och 47, utgjorde den beroende variabeln i samtliga av de tester som genomförts i denna studie. En beroende variabel är den variabel som författargruppen har förutsatt kommer påverkas av variationer i ett antal andra variabler, som betraktas som oberoende (David &
Sutton, 2016). De oberoende variablerna består i denna studie av kön, utbildning, relationsstatus, födelseordning, sinnesstämning, inkomst, framtida ekonomiska förväntningar och finansiell kunskap.
De tester som utfördes var regressionsanalys, korrelationsanalys och oberoende t-tester. Först utfördes en multipel regressionsanalys där samtliga bakomliggande faktorer inkluderades som oberoende variabler. I outputen av den multipla regressionsanalysen skapades även en korrelationsmatris över alla variabler. Sedan gick vi vidare med att göra enskilda t-tester och
enkla linjära regressionsanalyser, där endast en beroende och en oberoende variabel inkluderades i varje test. För att utföra en enkel linjär regressionsanalys bör både den beroende och oberoende variabeln vara kvantitativa, det vill säga vara skalvariabler (David &
Sutton, 2016). Därav passade inte det testet för alla variabler. För t.ex. kön och risktolerans utfördes istället ett oberoende t-test, vilket är ett test som undersöker om skillnaden mellan två medelvärden är statistisk signifikant (David & Sutton, 2016).
3.4. Trovärdighet
3.4.1. Validitet
Intern validitet handlar om hur väl frågorna mäter det de avser att mäta (David & Sutton, 2016). I denna studie används en modell som består av tretton olika frågor som berör finansiell risktolerans. Modellen utgör cirka hälften av frågorna i enkäten som skickades ut till respondenterna. Dessa frågor är i denna studie endast översatta, men i övrigt är de samma.
Modellen är dels testad ett flertal gånger av forskarna som ursprungligen skapade den, och även använd i ett flertal studier. Detta stärker den interna giltigheten, och styrker att den mäter det som vi faktiskt avser att mäta. Jacobsen (2002) skriver att ett bra sätt att kontrollera den interna giltigheten är att låta forskare inom området kontrollera frågorna, vilket har gjorts med de 13 frågorna som berör risktolerans i denna studie.
3.4.2. Reliabilitet
Reliabiliteten i en studie är svår att mäta. Med reliabilitet avses i vilken utsträckning som studien hade gett samma resultat om man utförde den en ytterligare gång, eller om någon annan utförde studien en ytterligare gång vid ett annat tillfälle (David & Sutton, 2016).
Reliabilitet handlar även om tolkningen av frågorna. Om enkätens frågor tolkas på samma sätt i flera undersökningar så anses frågorna vara reliabla, men om de inte tolkas på samma sätt så anses de inte vara reliabla (David & Sutton, 2016).
För att stärka reliabiliteten kan man använda enkätfrågor från respekterade studier (David &
Sutton, 2016), vilket denna studie till viss del har gjort. Del två i enkäten, som består av 13 frågor, är hämtad från en modell som denna studie använder sig av. Den enda korrigeringen som har gjorts är att frågorna är översatta till svenska. Reliabiliteten förstärks även genom att göra en pilotstudie (David & Sutton, 2016), vilket har gjorts i denna studie. När samtliga respondenter hade besvarat enkäten utfördes ett test för att testa Cronbachs Alfa. Cronbachs Alfa är ett test som mäter den interna konsistensen i ett test (Statistisk Ordbok, 2020). Testet utfördes på de tretton frågor som undersöker respondenternas risktolerans. Resultatet i testet visade att Cronbachs Alfa uppgick till 0,781, vilket är ett acceptabelt resultat (Statistisk Ordbok, 2020). Detta styrker således att den interna konsistensen i frågorna som behandlar risktolerans är bra, vilket innebär att en person som har svarat ett högt poäng på en fråga, generellt även har gjort det på de andra frågorna.
Figur 1. Cronbachs Alfa för de tretton frågor i enkäten som behandlade risktolerans.
Det enda sättet att undersöka reliabiliteten i en studie är att göra studien på samma personer ännu en gång, vilket kallas för test-reset-metoden (David & Sutton, 2016). Det har dock inte varit möjligt att utföra i denna studie.
3.5. Generaliserbarhet
Generalisering, som ofta kallas extern validitet, handlar om i vilken utsträckning som utfallet i studien kan påstås avspegla förhållandet för en bredare population än den populationen som ingår i studiens stickprov (David & Sutton, 2016). Då studien avgränsar sig till unga svenskar i åldrarna 18 - 30 går inte studiens resultat att generalisera till en population som inte faller inom de ramarna. Då undersökningen är av kvantitativ karaktär så kan statistiska generaliseringar göras, med hänsyn till den osäkerhet som urvalets storlek medför (Söderbom
& Ulvenblad, 2016). För att beräkna vilken storlek på urvalet som krävdes så användes en
“Sample Size-kalkylator”. Studien kan endast generaliseras till den population som urvalet tillhör, och till den tidpunkt då studien utfördes, vilket innebär att generalisering är avgränsad i tid och rum (Jacobsen, 2002).
3.6. Etiska överväganden
Vid utskickandet av enkäten har hänsyn tagits till kompetens, frivillighet, full information och förståelse. Med kompetens menas att respondenten själv ska kunna bestämma om han eller hon vill delta i undersökningen och att personen är i stånd till att bestämma detta (Jacobsen, 2002). Med frivillighet menas att inga påtryckningar har utförts för att få respondenter att svara på enkäten (Jacobsen, 2002). Med full information syftas på att respondenterna har full information om vad enkätsvaren skall användas till, och i vilket syfte (Jacobsen, 2002). Förståelse innebär att respondenterna ska förstå vad det är dem svarar på, vilket är svårt att veta, men med tydlighet har vi gjort vårt bästa för att de ska förstå informationen. Vidare har respondenterna varit anonyma i undersökningen, och den insamlade datan har behandlats med konfidentialitet, där ingen annan än författargruppen har fått ta del av datan.
4. Empiri
I detta avsnitt presenteras den insamlade datan från enkätundersökningen. Syftet med den empiriska delen är att ge en överblick över den insamlade datan i form av tabeller och diagram. Inledningsvis presenteras kort info om respondenterna. Därefter presenteras de bakomliggande faktorerna som undersökts och deras kopplingar till risktolerans.
Avslutningsvis presenteras respondenternas investeringsbeteende kopplat till risktolerans.
4.1. Respondenter
Enkätundersökningen nådde ut till 123 respondenter, men tre av de som svarade hamnade utanför målgruppen och exkluderades därför från studien. Av de 120 svar som inkluderades i studien bestod 77 respondenter av män och 43 av kvinnor. Det innebär en fördelning på 64 procent män och 36 procent kvinnor.
Diagram 1. Könsfördelning över samtliga respondenter av enkäten.
Av de 120 respondenter som svarade på enkäten var majoriteten i åldrarna 21 - 25. Åldrarna 21 - 25 utgjorde närmare 80 % av det totala antalet respondenter. Målgruppen i studien är unga svenskar i åldrarna 18 - 30, och enkäten nådde nästan ut till samtliga åldrar. Den enda ålderskategori som inte svarade på enkäten var individer fyllda 28 år.
Diagram 2. Åldersfördelning över samtliga respondenter av enkäten.
4.2. Risktolerans
4.2.1. Respondenternas risktolerans
När respondenterna hade svarat på alla frågor så summerades deras poäng successivt ihop från del två i enkätundersökningen som bestod av 13-item-instrument. Respondenterna visade sig ha olika inställning till risk enligt modellens mått, då deras poängsumma skiljde sig åt markant, där den längsta poängsumman summerades till 13 och den högsta till 44. Typvärdet, det vill säga den poängsumma som förekom flest gånger, uppgick till 28.
Diagram 3. Överblick över samtliga respondenternas poängsumma i risktolerans-modellen.
4.2.2. Risktolerans och kön
Av de som svarade på enkätundersökningen var 77 personer män och 43 personer kvinnor.
Det var fler män som svarade på enkäten då de stod för 64 procent av svaren, medan kvinnorna stod för 36 procent. Vid jämförande av risktoleranspoäng mellan de olika könen så visar det sig att männen summerar upp till ett högre medelvärde än vad kvinnorna gör, 28,87 poäng jämfört med 24,16 poäng. Utöver att ha det högsta medelvärdet så hade även gruppen män större variationsvidd, det vill säga skillnaden mellan största och minsta värdet, som uppgick till 31. Den man med högst poängsumma hade 44 och den med lägst hade 13. Hos gruppen kvinnor var variationsvidden lägre, 27, då den med högst poängsumma hade 42 och den med lägst hade 15.
Tabell 3. Beskrivande statistik över risktolerans fördelat på kön.
4.2.3. Risktolerans och utbildningsnivå
Respondenterna fick besvara en fråga om vilken som var deras högst avslutade utbildning. De fick då välja mellan alternativen: grundskola, gymnasium, högskola/universitet och forskarutbildning. Majoriteten av urvalet hade gymnasium som högst avslutade utbildning.
En relativt stor del av respondenterna hade även avklarat en högskoleutbildning. Endast fyra personer valde grundskola, och en person valde forskarutbildning.
Diagram 4. Antal respondenter vid varje nivå av avslutad utbildning.
Vid jämförande av risktolerans mellan de olika utbildningsnivåerna delades de in i två grupper: gymnasium eller lägre, och högskola eller högre. Det konstaterades då att de respondenter som hade avklarat en gymnasieutbildning eller lägre hade ett medelvärde på 26,6 i risktolerans. De respondenter som hade avklarat en högskoleutbildning eller högre hade ett medelvärde i risktolerans på 28,68.
Tabell 4. Beskrivande statistik över risktolerans mellan olika utbildningsnivåer.
4.2.4. Risktolerans och relationsstatus
Av de 120 respondenter som svarade på enkätundersökningen så var 48 procent singlar och 52 procent var i ett förhållande, vilket motsvarade 58 respektive 62 respondenter. Vid jämförande av poängsumman i 13-item-instrument så visade resultatet att risktoleransen inte ser ut att skilja sig speciellt mycket beroende på om respondenten var i ett förhållande jämfört med om respondenten var singel. Medelvärdet i risktoleranspoäng för singlar var 26,64 och 27,7 för respondenter i ett förhållande. Det skiljde sig cirka ett poäng mellan medelvärdet i de olika grupperna. Respondenter som var singlar stod för både den lägsta och den högsta poängsumman i risktolerans-modellen.
Diagram 5. Fördelning av respondenter baserat på relationsstatus.
Tabell 5. Beskrivande statistik över risktolerans mellan respondenter i ett förhållande och de som är singlar.
4.2.5. Risktolerans och inkomst
Av samtliga respondenter så tjänade merparten en månadslön på mellan 10 000 - 19 999 kronor. Vidare hade närmare 30 respondenter en månadsinkomst på 20 000 - 29 999 kronor och 17 respondenter hade en månadsinkomst på 30 000 - 39 999 kronor. Endast en person hade en månadsinkomst över 50 000 kronor.
