Syftet med denna studie var att beskriva unga svenskars finansiella risktolerans, vilka bakomliggande faktorer som påverkar deras risktolerans samt hur risktolerans påverkar unga svenskars investeringsbeteende. Med denna studie har författargruppen möjliggjort att besvara forskningsfrågorna som framställdes i det inledande kapitlet. Forskningsfrågorna som ställdes i det inledande kapitlet var;
- Vilka bakomliggande faktorer påverkar unga svenskars finansiella risktolerans?
- Hur påverkar unga svenskars risktolerans deras investeringsbeteende?
Inledningsvis vill författargruppen konstatera att vi finner ett värde i att testa amerikanska studier på en svensk befolkning för att undersöka om utfallen blir desamma. Som konstaterades i den teoretiska referensramen så förändras ungas risktagande över tid (Gruber 2000), vilket gör det relevant att kontinuerligt undersöka ungas risktagande för att få en aktuell bild av rådande situation.
Genom att ha undersökt ett flertal bakomliggande faktorer har denna studie identifierat ett antal bakomliggande faktorer som påverkar unga svenskars finansiella risktolerans. Vidare har även konstaterats att ett flertal bakomliggande faktorer som påverkat finansiell risktolerans i tidigare studier, inte påverkar unga svenskars finansiella risktolerans i denna studien. Genom att göra ett flertal tester identifierades tre bakomliggande faktorer som i samtliga tester med statistisk signifikans påvisade en skillnad i risktolerans. De faktorer som identifierades var: kön, framtida ekonomiska förväntningar och finansiell kunskap. Vid regressionsanalysen med risktolerans som beroende variabel och finansiell kunskap som oberoende variabel, kunde det konstateras att den finansiella risktoleransen ökar vid en högre finansiell kunskap, vilket även har konstaterats i tidigare studier (Grable, 2000; Gibson et al., 2013). En intressant aspekt var att finansiell kunskap påverkade den finansiella risktoleransen i så stor utsträckning som den gjorde för unga svenskar. Av den enkla linjära regressionsanalysen kunde vi utläsa ett R-Square som uppgick 0,32 som indikerar på att finansiell kunskap kan förklara 32 procent av variationerna i risktolerans, att jämföra med den multipla regressionen som med alla variabler inkluderade kunde förklara 41 procent av variationerna i risktolerans. Vidare resulterade studien i att unga svenska män tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än unga svenska kvinnor, vilket styrker resultaten som tidigare studier har kommit fram till när män och kvinnors risktolerans har jämförts (Grable, 2000; Yao et al., 2011). I enlighet med tidigare studier resulterade även denna studie i att
högre förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna är förenligt med en högre finansiell risktolerans. Detta resultat kan tänkas innebära att de som förväntar sig en högre avkastning på sina placeringar, också är villiga att acceptera en högre finansiell risk.
Bland de hypoteser som förkastades återfanns utbildningsnivå, som alltså inte visade sig ha någon signifikant inverkan på unga svenskars finansiella risktolerans. De studier som presenterades om utbildningsnivå som bakomliggande faktor till risktolerans i den teoretiska referensramen bestod av amerikanska studier. Att studera på universitet i USA är förenligt med högre kostnader än i Sverige, där det i princip är kostnadsfritt, vilket kan indikera på att det är mer riskfyllt att studera i USA. Därav är det i efterhand inte till lika stor förvåning att utbildningsnivån hos unga svenskar inte påverkade risktoleransen i samma utsträckning som studierna i den teoretiska referensramen visade.
Även hypotesen om att en högre inkomst skulle leda till en högre finansiell risktolerans förkastades. Analysen visade att det fanns en indikation på att högre inkomst och högre risktoleranspoäng var förenligt, men detta kunde inte visas med statistisk signifikans. Detta var på förhand en av de faktorerna som författargruppen förmodade skulle påverka unga svenskars finansiella risktolerans då studierna från den teoretiska referensramen antydde det.
Grable och Joo (2004) visade till och med att inkomst var den faktor som utgjorde störst påverkan på risktolerans då de lät alla andra variabler hållas konstanta. Värt att nämna är att merparten av respondenterna i denna studien hade en relativt låg inkomst jämfört med den svenska medellönen. Enligt SCB (2020) så var den svenska medelinkomsten 34 600 kronor i månaden år 2018 och bland respondenterna i denna studien var det endast 19 stycken som hade högre inkomst än 30 000 kronor i månaden. Detta kan vara en potentiell förklaring till utfallet.
Varken sinnesstämning eller födelseordning visade i denna studie ha någon signifikant påverkan på unga svenskars finansiella risktolerans. Som beskrivs i empirin så svarade merparten av respondenterna att de var relativt lyckliga, där typvärdet på den femgradiga likert-skalan uppgick till 4. Endast en respondent svarade en etta på den femgradiga likert-skalan och tre personer svarade en tvåa på skalan. Detta kan ha gjort att resultatet blev något missvisande då nästan alla ansåg sig vara lyckliga, eller relativt lyckliga. Vad gäller födelseordningen så var de teorier som presenterades i den teoretiska referensramen oense om hur födelseordningen påverkade den finansiella risktoleransen. Denna studie visar att födelseordningen inte påverkar unga svenskars finansiella risktolerans, vilket även Grable och Joo (2004) kom fram till när de undersökte födelseordningens inverkan på risktolerans.
Hypotesen om att unga svenskar som är singlar skulle ha högre risktolerans än de som var i ett förhållande förkastades. Trots att detta var författargruppens hypotes så är detta inte ett häpnadsväckande resultat, då tidigare forskning inte har varit helt övertygad om hur relationsstatusen påverkar individers finansiella risktolerans.
Studiens nionde och avslutande hypotes behandlade relationen mellan finansiell risktolerans och investeringsbeteende. I det oberoende t-testet kunde det konstateras att det finns en signifikant skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som sparar i aktier, jämfört med dem som inte gör det. Resultatet visade att unga svenskar med en högre finansiell risktolerans tenderar att vara mer benägna att spara i aktier eller aktiefonder. Detta resultat stämmer överens med vad tidigare studier har kommit fram till i liknande studier (Kuzniak et al., 2015).
Tabell 31: Överblick över resultatet i samtliga hypoteser.