I ett första skede gjordes en multipel regressionsanalys i SPSS där poängsumman i risktolerans-modellen utgjorde den beroende variabeln, och övriga variabler utgjorde de oberoende variablerna. Vid den multipla regressionsanalysen klickades en box i för att i outputen få en överblick över korrelationen mellan alla variablerna. Korrelationsmatrisen visar att variablerna kön, utbildning, investeringskunskap och förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna har en positiv korrelation med risktolerans, vilket kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent. Variabeln kön är kodad så att 1 = man och 0 = kvinna, utbildning är kodad så att 1 = högskola eller högre, och 0 = gymnasium eller lägre och förväntningar på aktiemarknadens utveckling är kodad så att negativa förväntningar = 1, oförändrade förväntningar = 2, och positiva förväntningar = 3. Ingen av de övriga variablerna visar med statistisk signifikans en korrelation med finansiell risktolerans.
Tabell 12: Korrelationsanalys över alla bakomliggande faktorer som oberoende variabler och risktolerans som den beroende variabeln.
Vid den multipla regressionsanalysen som presenteras i tabellen nedan kan det konstateras att kön, relationsstatus, investeringskunskap och förväntningar på aktiemarknadens utveckling
de kommande tolv månaderna påverkar risktoleransen positivt, vilket kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent.
Vidare visar Anova-tabellen att modellen är statistiskt signifikant och modellsamanfattningen visar ett R-Square på 0,410 vilket innebär att variationerna i risktolerans med 41 procent kan förklaras av de variablerna som har undersökts i regressionsanalysen.
Tabell 13. Output från multipel regressionsanalys med risktolerans som beroende variabel.
Tabell 14. Anova-tabell från den multipla regressionsanalysen.
Tabell 15. Modellsammanfattning från den multipla regressionsanalysen.
5.2. Hypotestester
5.2.1. Risktolerans och kön
Hypotes 1: Unga svenska män har en högre finansiell risktolerans än unga svenska kvinnor.
För att undersöka om det finns någon skillnad i risktolerans mellan män och kvinnor så gjordes ett oberoende t-test. Ett oberoende t-test är ett test som jämför skillnader i medelvärde mellan två grupper. Variabeln kön kodades med hjälp av dummyvariabler, där män = 1 och kvinnor = 0. Män testades mot referensgruppen som består av kvinnor. Tabell 16 som presenteras nedan visar antalet män och kvinnor som har besvarat enkäten, samt deras poängmedelvärde i risktoleransskalan. I det oberoende t-testet framgår det att risktoleransen skiljer sig åt mellan könen, vilket kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent. Unga svenska män tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än unga svenska kvinnor och hypotes 1 kan således icke-förkastas.
Tabell 16. Medelvärdet på risktoleranspoäng uppdelat efter kön.
Tabell 17. Output från ett oberoende t-test med variablerna kön och risktolerans.
Detta resultat styrker vad ett flertal tidigare studier har kommit fram till (Yao et al., 2011;
Van Geen, 2013; Grable, 2000). Samtliga studier som presenterats i den teoretiska referensramen har visat att det finns en skillnad i risktolerans mellan könen. De visar likt denna studie att män tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än kvinnor.
5.2.2. Risktolerans och utbildningsnivå
Hypotes 2: Unga svenskar med en högre avklarad utbildning har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med en lägre avklarad utbildning.
Tabell 18. Medelvärdet i risktoleranspoäng mellan olika utbildningsnivåer.
Tabell 19. Ett oberoende t-test med variablerna utbildningsnivå och risktolerans.
För att undersöka om det finns en skillnad i medelvärde mellan poängen från risktoleransskalan mellan olika utbildningsnivåer så gjordes ett oberoende t-test. Variabeln utbildningsnivå kodades med 1 = högskola eller högre, och 0 = gymnasium eller lägre. De som har en högre utbildningsnivå, alltså högskola eller högre, testas mot referensgruppen med utbildning på gymnasienivå eller lägre. Tabell 18 visar medelvärdet i risktoleranspoäng fördelat på utbildningsnivå. Som tabellen visar så har de med en högskoleutbildning eller högre ett medelvärde som överstiger de som har avklarat en gymnasieutbildning eller lägre.
Medelvärdet skiljer sig med cirka två poäng, vilket indikerar på att det finns en skillnad i risktolerans mellan de olika grupperna. Det oberoende t-testet kan dock inte med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent, visa att risktoleransen skiljer sig åt mellan de olika grupperna. Detta innebär att hypotes 2 förkastas, och testet kan inte påvisa att unga svenskar med högre avklarad utbildning har en högre finansiell risktolerans än de med en lägre avklarad utbildning. Detta resultat strider mot samtliga teorier som har presenterats i den teoretiska referensramen, där samtliga forskare har kommit fram till att en högre avklarad utbildning är förenligt med en högre finansiell risktolerans (Grable & Joo, 2004; Grable &
Roszkowski, 2008; Sung & Hanna, 1996). Grable och Roszkowski (2008) visade i deras studie om humörets inverkan på risktolerans att risktolerans ökar progressivt med en högre avklarad utbildning. Vidare visade Grable och Joo (2004) att de som hade avklarat en kandidatexamen hade en högre finansiell risktolerans än de med en lägre avklarad utbildning.
5.2.3. Risktolerans och relationsstatus
Hypotes 3: Unga svenskar i ett förhållande är mindre riskbenägna än unga svenska singlar.
Tabell 19. Medelvärdet i risktoleranspoäng fördelat på olika relationsstatus.
Tabell 20. Ett oberoende t-test med variablerna risktolerans och relationsstatus.
För att undersöka om det finns någon skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som är i ett förhållande jämfört med de som är singlar så gjordes ett oberoende t-test. Ett oberoende t-test undersöker om det finns någon skillnad i medelvärde mellan de två grupperna. Som tabell 19 visar har de respondenter som svarade att de var i ett förhållande ett medelvärde i risktoleransskalan på 27,71, jämfört med de som var singlar som har ett medelvärde på 26,64.
Variabeln relationsstatus kodades med 1 = i ett förhållande och 0 = singel. De som var i ett förhållande testades mot referensgruppen som består av singlar. Resultatet som illustreras i tabell 20 visar att det inte med någon statistisk signifikans kan konstateras att det finns en skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som är i ett förhållande och unga svenskar som är singlar, givet en signifikansnivå på 5 procent. Detta innebär att hypotes 3 förkastas.
Tidigare forskning har varit oense om hur relationsstatusen påverkar den finansiella risktoleransen (Grable, 2000; Chaulk et al., 2003; Rui & Sherman, 2005). Chaulk et al, (2003) visade i deras studie att relationsstatusen påverkade risktagandet i olika utsträckning beroende på åldern. De som var unga och gifta hade en lägre finansiell risktolerans jämfört med de som var ogifta, medan de som var äldre och gifta hade en högre finansiell risktolerans än referensgruppen. Grable (2000) visade dock i sin studie att de som var gifta var mer risktoleranta än de som var singlar.
5.2.4. Risktolerans och inkomst
Hypotes 4: Unga svenskar med en högre inkomst har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med en lägre inkomst.
För att undersöka om det finns något samband mellan inkomst och risktolerans gjordes en enkel linjär regressionsanalys. De olika nivåerna av inkomst kodades så att 0 - 9 999 kr utgjordes av siffran 1, och inkomstnivån 50 000 kr eller mer utgjordes av siffran 6.
Inkomstnivåerna däremellan kodades med siffrorna 2-5. Resultatet i regressionsanalysen visar att en högre inkomst tenderar att öka risktoleransen, men detta är inget som kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent. Tabell 21 nedan visar att regressionskoefficienten är 0,714, vilket innebär att den finansiella risktoleransen
ökar med 0,714 per ökad nivå av inkomst, vilket dock inte kan konstateras med statistisk signifikans.
Tabell 21. En enkel linjär regressionsanalys med risktolerans som beroende variabel och inkomst som oberoende variabel.
Detta resultat skiljer sig åt från vad många tidigare studier har kommit fram till (Sung &
Hanna, 1996; Grable, 2000; Grable & Joo, 2004). Grable och Joo (2004) visade bland annat i deras studie att de hushåll med en högre inkomst hade en högre risktolerans än de med en lägre inkomst, och inkomst var även den största förklarande faktorn till variationer i risktolerans.
Hypotes 4 förkastas då det inte med statistiskt signifikans kan visas att inkomst påverkar unga svenskars finansiella risktolerans.
5.2.5. Risktolerans och sinnesstämning
Hypotes 5: Unga svenskar som anser sig vara lyckliga har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig vara olyckliga.
Tabell 22. En enkel linjär regressionsanalys med risktolerans som beroende variabel och sinnesstämning som oberoende variabel.
För att undersöka om det finns någon skillnad i risktolerans mellan unga svenskar med olika sinnesstämning så gjordes en enkel linjär regressionsanalys, med risktolerans som beroende variabel och sinnesstämning som oberoende variabel. I enkätundersökningen fick respondenterna rangordna sin sinnesstämning på en femgradig likertskala, där siffran 1 innebär att respondenten anser sig vara olycklig, och siffran 5 innebär att respondenten anser sig vara lycklig. Resultatet i regressionsanalysen visar en regressionskoefficient på 0,688 vilket innebär att en bättre sinnesstämning tenderar att generera en ökad risktolerans. Detta kan dock inte konstateras med en statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent.
Detta innebär att hypotes 5 förkastas, vilket innebär att det inte kan konstateras att det finns en skillnad i risktolerans mellan unga svenskar i olika sinnesstämning.
Detta resultat skiljer sig från vad tidigare forskning har kommit fram till (Grable &
Roszkowski, 2008; Deldin & Levin, 1986). Grable och Roszkowski (2008) visade i deras studie att de respondenter som ansåg sig vara lyckliga hade en högre finansiell risktolerans än de som var i en sämre sinnesstämning.
5.2.6. Risktolerans och födelseordning
Hypotes 6: Det finns en skillnad i finansiell risktolerans mellan unga svenskar som är förstfödda jämfört med de som är födda senare i sin syskonskara.
För att undersöka om det föreligger någon skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som är förstfödda, jämfört med unga svenskar som inte är förstfödda, gjordes ett oberoende t-test där medelvärden i risktoleransskalan jämfördes. I det oberoende t-testet testades förstfödda gentemot referensgruppen senarefödda. Tabell 23 visar medelvärdet i de olika grupperna, där förstfödda har ett medelvärde i risktoleransskalan på 27,09 och senarefödda har ett medelvärde på 27,26. Resultatet i t-testet visar att det inte med någon statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent, kan konstateras att det finns någon skillnad i risktolerans mellan de som är förstfödda och de som är födda senare i sin syskonskara. Detta resultat innebär att hypotesen förkastas och studien kan inte visa att det finns någon skillnad i risktolerans mellan unga svenskar beroende på vilken födelseordning de har. Detta resultat skiljer sig alltså mot både studien gjord av Gilliam och Chatterjee (2011) och studien gjord av Eisenman (1987) som båda kom fram till att födelseordningen har en inverkan på risktolerans. Deras studier sa emot varandra, och resultatet i denna studien bidrar därför inte med någon ytterligare klarhet i hur födelseordningen påverkar finansiella risktoleransen.
Tabell 23. Medelvärdet i risktoleranspoäng mellan olika födelseordningar.
Tabell 24. Output från ett oberoende t-test med variablerna risktolerans och födelseordning.
5.2.7. Risktolerans och framtida ekonomiska förväntningar
Hypotes 7: Unga svenskar med positiva förväntningar på aktiemarknadens utveckling har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar med negativa förväntningar.
För att undersöka om det finns skillnader i risktolerans mellan individer som har olika förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna så gjordes två oberoende t-tester. Först utfördes ett t-test där variablerna kodades med siffran 1 vid positiva förväntningar och 0 vid negativa eller oförändrade förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande tolv månaderna. Resultatet i det oberoende t-testet visar att det finns en signifikant skillnad i medelvärden mellan de två grupperna, givet en signifikansnivå på 5 procent. Som tabell 25 visar så har de med positiva förväntningar ett medelvärde i riskskalan på 29,54, att jämföra med de som har negativa eller oförändrade förväntningar, som har ett medelvärde som uppgår till 25,63. Detta indikerar på att de med positiva förväntningar på aktiemarknadens utveckling tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än de med sämre förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna.
Tabell 25: Beskrivande statistik från t-testet.
Tabell 26: Output från ett oberoende t-test med variablerna risktolerans och framtida ekonomiska förväntningar.
Vidare utfördes ett t-test där variablerna kodades om. Negativa förväntningar kodades med siffran 1 och positiva eller oförändrade förväntningar kodades med 0. Resultatet i det oberoende t-testet visade även här en signifikant skillnad i medelvärden i risktolerans mellan grupperna, givet en signifikansnivå på 5 procent. De med negativa förväntningar uppvisar ett medelvärde på 25,96, att jämföra med de som hade positiva eller oförändrade förväntningar som tillsammans visar ett medelvärde på 28,07. Detta resultat visar att de med negativa förväntningar tenderar att ha en lägre finansiell risktolerans än de med positiva eller oförändrade förväntningar.
Detta innebär att hypotes 7 icke-förkastas, och unga svenskar med mer positiva förväntningar på aktiemarknadens utveckling de kommande 12 månaderna tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än de med sämre förväntningar. Detta resultat stämmer överens med de studier som presenterats i den teoretiska referensramen (Gibson et al., 2013; Grable, 2000).
Gibson et al. (2013) visade i deras studie att de som har högre förväntningar på aktiemarknadens utveckling de 12 kommande månaderna även har en högre finansiell risktolerans.
5.2.8. Risktolerans och finansiell kunskap
Hypotes 8 : Unga svenskar som anser sig ha en hög finansiell kunskap har en högre finansiell risktolerans än unga svenskar som anser sig ha en låg finansiell kunskap.
Tabell 27. En enkel linjär regressionsanalys med risktolerans som beroende variabel och investeringskunskap som oberoende variabel.
Tabell 28. R-square från regressionsanalysen.
För att undersöka om det finns någon skillnad i risktolerans mellan unga svenskar med olika finansiell kunskap gjordes en enkel linjär regressionsanalys. I enkätundersökningen fick respondenterna rangordna sin kunskap på en femgradig likertskala, där en låg siffra indikerar på en dålig finansiell kunskap, och en hög siffra indikerar på en bra finansiell kunskap.
Resultatet i regressionsanalysen som presenteras i tabell 27 visar att en högre finansiell kunskap ökar den finansiella risktoleransen, vilket även kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent. Regressionskoefficienten visar att den finansiella risktoleransen ökar med 2,632 poäng i riskskalan per ökad nivå av finansiell kunskap. Vidare visar även tabell 28 ett R-square som uppgår till 0,320, vilket betyder att den oberoende variabeln finansiell kunskap kan förklara 32 procent av variationerna i risktolerans. Detta resultat innebär att hypotes 8 icke-förkastas då det finns en skillnad i risktolerans mellan unga svenskar som har olika finansiell kunskap.
Detta resultat stämmer överens med vad Grable (2000) och Gibson et al. (2013) har kommit fram till om att de med högre finansiell kunskap även tenderar att ha en högre finansiell risktolerans.
5.3. Investeringsbeteende och risktolerans
Hypotes 9: Unga svenskar med en högre finansiell risktolerans väljer mer riskfyllda investeringsalternativ än unga svenskar med en lägre finansiell risktolerans.
För att undersöka om unga svenskar som placerar merparten av sin sparkvot i aktier eller aktiefonder har en högre finansiell risktolerans än de som inte gör det, gjordes ett oberoende t-test. Som framgår av tabell 29 så har de som sparar i aktier eller aktiefonder ett medelvärde i riskskalan på 29,68, att jämföra med resterande som har ett medelvärde som uppgår till 25,59. Resultatet i t-testet visar att det finns en skillnad i medelvärde mellan de två grupperna, vilket kan konstateras med statistisk signifikans, givet en signifikansnivå på 5 procent. De som placerar merparten av sin sparkvot i aktier eller aktiefonder tenderar att ha en högre finansiell risktolerans än de som inte placerar merparten av sin sparkvot i aktier eller aktiefonder. Detta resultat stämmer överens med vad tidigare forskning har kommit fram till, där de har påvisat att de med högre finansiell risktolerans är mer benägna att handla med aktier (Keller & Siegrist, 2006; Pak & Mahmood, 2013). Kuzniak et al. (2015) visade även i deras studie där de använde sig av samma modell för att mäta risktolerans som denna studie har använt sig av, att höga resultat i risktoleransskalan var positivt associerat med aktieägande. Detta resultat innebär att även unga svenskar med en högre finansiell risktolerans tenderar att vara mer benägna att spara i aktier, och hypotes 9 kan därför icke-förkastas.
Tabell 29. Medelvärdet på risktoleranspoäng mellan de som främst sparar i aktier och de som inte gör det.
Tabell 30. Output från ett oberoende t-test med variablerna investeringsbeteende och risktolerans.
6. Slutsats
I det avslutande kapitlet framförs en diskussion kring studiens resultat och kopplingar dras till tidigare studier. Vidare presenteras studiens bidrag, kritik mot egen studie och förslag till fortsatt forskning.