Generationsneutralitet i pensionssystemet ska enligt de riktlinjer som ges för buffertfon- derna vara en viktig aspekt när avkastningsmålet sätts. En hög avkastning kan gynna en generation samtidigt som en annan generation tar onödig risk, medan en låg avkastning kan ge motsatt effekt. Pensionssystemet bygger på ett lagstadgat avtal mellan genera- tioner där det är de yrkesverksamma som betalar dagens pensionärer. Det kan ses som ett fördelningssystem vilket gör att det är viktigt att arbeta för rättvisa mellan olika ål- dersgrupper. Generationsneutraliteten är också central för pensionssystemets hållbarhet eftersom det, då stora orättvisor uppstår, kan anses fungera dåligt. I tidigare ALM- analyser har inte generationsneutralitetet haft en stor roll men i detta arbete har ett nyckeltal som beskriver rättvisa definierats för att kunna ta hänsyn till generationsneut- raliteten. Det som har definierats som rättvist är om förhållandet mellan utbetalningar och inbetalningar är detsamma för alla generationer. Nyckeltalet visar hur mycket en ge- neration procentuellt sett får ut relativt vad de har betalat in och det anses vara rättvist om nyckeltalet är samma för samtliga generationer. Genom att ta hänsyn till nyckeltalet samtidigt som förluster minskas nås ett avkastningsmål för bufferfonderna som kan anses vara generationsneutralt.
Buffertfonderna har en central roll i pensionssystemet där deras portföljutveckling kan påverka storleken på pensionsutbetalningar vilket ger effekter på individnivå. När balan- seringen aktiveras påverkas enskilda pensionärers levnadsstandard vilket gör det viktigt att buffertfonderna varken tar onödig risk eller har för låg avkastning med hänsyn till skuldsidan. Detta gör det ännu viktigare att avkastningsmålet är neutralt och sätts efter en bra avvägning mellan avkastning och risk samtidigt som hänsyn tas till pensionssy- stemets skulder. Optimeringen har skett med hänsyn till dessa aspekter för att nå ett mål där pensionärer får så god levnadsstandard som möjligt. Ett avkastningsmål som sätts utifrån dessa aspekter har författarna tidigare tolkat som att det bidrar till störst nytta för pensionssystemet, det vill säga det optimala avkastningsmålet minimerar både balanseringsförluster och skapar rättvisa mellan generationer.
Kapitel 8
Sammanfattning av resultat
Det avkastningsmål som bidrar till största möjliga nytta för det svenska pensionssyste- met fastställs till 3,6 procent realt. Detta avkastningsmål minimerar både framtida balan- seringsförluster och skapar rättvisa mellan generationer. Avkastningsmålet genererades genom en ALM-analys där hänsyn togs till den viktiga aspekten generationsneutralitet genom ett nyckeltal som definierats i detta arbete. Nyckeltalet visar hur mycket en gene- ration procentuellt sett får ut i pension relativt vad de har betalat in till pensionssystemet och det anses vara rättvist om nyckeltalet är samma för samtliga generationer. Pensions- systemet ser starkt ut i Pensionsmyndighetens mest sannolika framtida scenario. I det hade en avkastning om 1 procent varit tillräckligt för att inte balanseringen ska aktiveras de kommande 87 åren. Dock kan mer negativa utfall inträffa där en högre avkastning krävs för att inte balansering ska ske, men det är osannolikt att ett lika pessimistiskt utfall som Pensionsmyndighetens pessimistiska scenario ska inträffa. Pensionssystemet är framförallt känsligt för demografiska förändringar, medan förutsättningarna på de fi- nansiella marknaderna får mindre påverkan för systemets långsiktiga stabilitet.
I dagsläget finns ingen sannolikhetsfördelning för framtida utfall i pensionssystemet vilket försvårade modelleringen av stokastiken i systemet. I detta arbete estimerades därför en sannolikhetsfördelning för de framtida utfallen utifrån SCB:s stokastiska befolkningspro- gnos. Som vidare utveckling på detta arbete skulle sannolikheten för olika utfall kunna undersökas djupare för att hitta en mer korrekt sannolikhetsfördelning. Ytterligare en utveckling av modellen som skulle kunna genomföras är att införa beräkningar för de in- och utbetalningar som gällde i det gamla pensionssystemet. Dessa beräkningar gäller för äldre generationer som är födda innan 1954 eftersom dessa får en viss del av sin pension beräknat enligt reglerna i det gamla pensionssystemet. I beräkningarna i detta arbete har dessa generationer antagits ha samma förhållande mellan in- och utbetalningar som yngre generationer har. Det har också antagits att inga orättvisor uppstod innan balanse- ringsmekanismen infördes år 2001. Med hjälp av historisk data för bland annat inkomster och inbetalningar för de äldre generationerna, något som inte fanns tillgängligt när detta arbete genomfördes, skulle det nyckeltal som användes för att definiera rättvisa kunna beräknas mer korrekt för de äldre generationerna.
Litteraturförteckning
Amenc, N. och Le Sourd, V. Portfolio Theory and Performance Analysis. John Wiley Sons Ltd, 2003.
Andra AP-fonden. Årsredovisning 2014, 2015.
Berkelaar, A. och Kouwenberg, R. A Liability-Relative Drawdown Approach to Pension Asset Liability Management. I: Asset and Liability Management Handbook. Palgrave Macmillan, 2003.
Black, F. och Litterman, R. Global Asset Allocation With Equities, Bonds, and Curren- cies. Fixed Income Research, Goldman Sachs Company, Oktober 1991.
Brigo, Damiano, Dalessandro, Antonio, Neugebauer, Matthias, och Triki, Fares. A stochastic processes toolkit for risk management: Geometric Brownian motion, jumps, GARCH and variance gamma models. Journal of Risk Management in Financial In-
stitutions, 2(4):365 – 393, 2009.
Ds. Ekonomiska effekter av ett längre arbetsliv. Departementsserien, 2014:12.
Ds. En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. Departementsserien, 2015:6.
Fama, E.F. The behaviour of stock market prices. The Journal of Business, 38(1):34–105, 1965.
Ferstl, R. och Weissensteiner, A. Asset-liability management under time-varying invest- ment opportunities. Journal of Banking Finance, 35(1):182–192, Januari 2011. Fjärde AP-fonden. Årsredovisning 2014, 2015.
Fjärde AP-fonden. Normalportföljen, bäst på 40 år, 2016. URL http://www.ap4.se/ verksamheten/normalportfoljen---bast-pa-40-ar/. Hämtad: 26/02/16.
Första AP-fonden. Ap-fondernas historia, 2007. URL http://www.ap1.se/sv/Om-AP1/ Historik/. Hämtad: 26/01/2016.
Första AP-fonden. Årsredovisning 2007, 2008. Första AP-fonden. Årsredovisning 2014, 2015.
Försäkringskassan. Hur länge arbetar vi i Sverige?, 2007. URL https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ b890546e-6bdd-4eaa-9ef2-59ee90fdd7d7/analyserar_2007_06.pdf?MOD=
Homem-de Mello, T. och Bayraksan, G. Monte Carlo sampling-based methods for stochas- tic optimization. Surveys in Operations Research and Management Science, 19:56–85, 2014.
Hu, W och Kercheval, A. Portfolio optimization for Student t and skewed t returns.
Quantitative Finance, 10(1):91 – 105, 2010.
Hull, J. Options, futures and other derivatives. Pearson Education, Inc., 2012. Hull, J. Risk Management and Financial Institutions. John Wiley Sons, 2015. Ilmanen, A. Expected Returns on Major Asset Classes. John Wiley Sons, 2012.
Jarvis, S. Dynamic Risk Management: Optimal Investment with Risk Constraints. I:
Asset and Liability Management Handbook. Palgrave Macmillan, 2011.
J.P.Morgan/Reuters. RiskMetrics - Technical Document. Morgan Guaranty Trust Com- pany of New York, 1996.
Kon, Stanley J. Models of stock returns–a comparison. The Journal of Finance, 39(1): 147–165, 1984.
Krokhmal, P., Palmquist, J., och Uryasev, S. Portfolio Optimization with Conditional Value-at-Risk Objective and Constraints. 2001.
LO. Pensionsreformen i halvtid. Landsorganisationen i Sverige, 2011.
Mandelbrot, B. The variation of certain speculative prices. The Journal of Business, 36 (4):394–419, 1963.
Mitra, G. och Schwaiger, K. Asset and Liability Management Handbook. Palgrave Macmil- lan, 2011.
Owen, Art B. Monte Carlo theory, methods and examples. 2013.
Pensionsmyndigheten. Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010, 2010.
Pensionsmyndigheten. Fakta och aktuella siffror om pensionsålder, 2012. URL https: //secure.pensionsmyndigheten.se/4873.html. Hämtad: 12/04/16.
Pensionsmyndigheten. Indexering av pensionerna, 2015a.
Pensionsmyndigheten. Orange rapport 2014 - pensionssystemets årsredovisning. Pen- sionsmyndigheten, 2015b.
Pensionsmyndigheten. Tilläggspension, 2015c. URL https://secure. pensionsmyndigheten.se/Tillaggspension.html. Hämtad: 01/02/16.
Pensionsmyndigheten. Allmän pension, 2016a. URL https://secure. pensionsmyndigheten.se/AllmanPension.html. Hämtad: 25/01/2016.
Pensionsmyndigheten. Omräkning av ålderspension, 2016b. URL https: //secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.5024285a1526bd01ab319638/ 1454430075300/PM_7618_Omr\%C3\%A4kning+av+\%C3\%A5lderspension_160101. pdf. Hämtad: 02/02/16.
Pensionsmyndigheten. Orange rapport 2015 - pensionssystemets årsredovisning. Pen- sionsmyndigheten, 2016c.
Pensionärernas riksorganisation. Nej till förändrad pensionsbroms, 2015. URL http:// www.pro.se/pension/Nyhetsarkiv/Nej-till-forandrad-pensionsbroms/. Häm- tad: 24/02/2016.
Platen E och Sidorowicz, R. Empirical evidence on Studentt logreturns of diversified world stock indices. Quantitative Finance Research Centre, Research Paper 194, 2007. Praetz, P.D. The distribution of share price changes. The Journal of Business, 45(1):
49–55, 1972.
PRO, RPG, SKPF, SPRF, och SPF. En modell för finansiering av pensionssyste- met utan automatisk balansering, 2013. URL http://www.sprf.se/uploads/ En\%20modell\%20pensionssystemet\%20utan\%20automatisk\%20balansering\ %20-\%20130201.pdf. Hämtad: 13/04/16.
Rachev, S., Stoyanov, S., och Fabozzi, F. Advanced Stochastic Models, Risk Assessment
and Portfolio Optimization. John Wiley Sons, Inc., 2008.
Regeringen. Mjukare broms i pensionssystemet införs år 2017, 2015. URL http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/05/ mjukare-broms-i-pensionssystemet-infors-ar-2017/. Hämtad: 24/02/2016.
Regeringens prop. Ap-fonden i det reformerade pensionssystemet, 1999/2000:46. URL http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/ Propositioner-och-skrivelser/AP-fonden-i-det-reformerade-pe_GN0346/ ?text=true. Hämtad: 15/01/16.
Riksbanken. Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP, 2016a. URL http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/ Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/. Hämtad: 05/05/16.
Riksbanken. Räntor och valutakurser, 2016b. URL http://www.riksbank.se/sv/ Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/. Hämtad: 25/03/2016.
Rockafellar, T. och Uryasev, S. Optimization of Conditional Value-at-Risk. Journal of
Risk, 2:21–41, 2000.
Sabuncuoglu, I., Fadiloglu, M., och Çelik, S. Variance reduction techniques: Experimental comparison and analysis for single systems. IIE Transactions, 2008.
Shapiro, A., Dentcheva, D., och Ruszczynsky, A. Lectures on Stochastic Programming -
Modeling and Theory. Society for Industrial and Applied Mathematics and the Mate-
matical Programming Society, 2009.
Socialförsäkringsutskottet. Det nya pensionssystemet, 1997/98:SfU13. URL http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/
Betankanden/199798Det-nya-pensionssysteme_GL01SfU13/. Hämtad: 02/02/16.
SOU. Ap-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. Sta- tens Offentliga Utredningar, 2012:53.
SOU. Nya regler för AP-fonderna. Statens Offentliga Utredningar, 2015:34.
Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik, 1913. URL http://www.scb.se/ Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistisk. Hämtad: 01/02/2016.
Statistiska centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2015–2060, 2015.
Statistiska centralbyrån. Inflation i Sverige, 2016a. URL http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/
Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/ 33779/Konsumentprisindex-KPI/33831/. Hämtad: 19/04/2016.
Statistiska centralbyrån. Återstående medellivslängd för åren 1751-2015, 2016b. URL http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/ Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/ 25795/Helarsstatistik---Riket/25830/#Fotnoter. Hämtad: 12/04/16.
Tredje AP-fonden. Årsredovisning tredje ap-fonden 2001, 2002.
Tredje AP-fonden. Dynamisk tillgångsallokering, 2009a. URL http://www.ap3.se/om_ ap3/Mal_och_strategi/Sidor/Dynamiskallokering.aspx. Hämtad: 07/02/16.
Tredje AP-fonden. Investeringsprocess, 2009b. URL http://www.ap3.se/om_ap3/Mal_ och_strategi/Sidor/Investeringsprocesser.aspx. Hämtad: 01/02/16.
Tredje AP-fonden. Placeringsregler, 2009c. URL http://www.ap3.se/forvaltning/ Sidor/Placeringsregler.aspx. Hämtad: 05/02/16.
Tredje AP-fonden. Strategi, 2009d. URL http://www.ap3.se/om_ap3/Mal_och_ strategi/Sidor/Strategi.aspx. Hämtad: 01/02/16.
Tredje AP-fonden. Kort om ap3, 2015a. URL http://www.ap3.se/om_ap3/Sidor/ OmAP3.aspx. Hämtad: 05/02/16.
Tredje AP-fonden. Remissyttrande avseende - En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna, Ds 2015:6, 04 2015b.
Tredje AP-fonden. Årsredovisning tredje ap-fonden 2014, 2015c.
Tredje AP-fonden. ALM 2016. Power Point presentation, Tredje AP-fonden, 2016a. Tredje AP-fonden. Definition av långsiktig statisk portfölj. Internt dokument, Tredje
AP-fonden, 2016b.
Tredje AP-fonden. Årsredovisning tredje ap-fonden 2015, 2016c.
Waldenström, D. Swedish stock and bond returns, 1856–2012. I: House Prices, Stock
Returns, National Accounts, and the Riksbank Balance Sheet, 1620–2012. Riksbanken,
2014.
Yang, X., Gondzio, J., och Grothey, A. Asset Liability Management Modelling with Risk Control by Stochastic Dominance. I: Asset and Liability Management Handbook. Palgrave Macmillan, 2003.