Under hela processens gång har Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principerna som utgör individskyddskravet tillämpats. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet beaktades genom tydlighet i kommunikationen med respondenterna kring vad som avsågs att undersökas och vilka villkor som gällde för deras medverkan, både skriftligt i missivbrevet, se bilaga 1, och muntligt i början av intervjun. Informationen berörde att medverkan var anonym, frivillig, att den spelades in och att den när som helst kunde avbrytas på
respondentens begäran, samt att det material som lämnades inte kommer att användas i något annat syfte än för denna studie (jfr. Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med samtyckeskravet fick respondenterna innan intervjun påbörjades möjlighet att muntligt lämna samtycke till att delta och spelas in (jfr. Vetenskapsrådet, 2002). Trots den praxis som råder om att lämna skriftligt samtycke (jfr. Vetenskapsrådet, 2017) så valde vi att med hänsyn till
Covid19-pandemin underlätta för respondenterna genom att endast beakta muntligt samtycke till både deltagandet och till ljudinspelningen. Respondenterna informerades även om att vi kan komma att använda det material som samlats in om deltagaren väljer att inte fortsätta sin medverkan efter det att processen redan påbörjats och materialet som lämnats har analyserats (jfr. Vetenskapsrådet, 2002). Deltagandet i denna studie är konfidentiellt i den mån att
deltagarnas namn eller andra uppgifter inte kommer att publiceras i eller i koppling till denna studie och att de kommer att förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem, i enlighet med konfidentialitetskravet (jfr. Vetenskapsrådet, 2002). Samtidigt är deltagarna inte anonyma i det anseende att vi som står bakom denna studie vet vilka de är och att
uppgifter som vilket utbildningsår, utbildningsprogram och universitet de tillhör är publicerat i denna studie. Det material som samlats in i samband med intervjuerna kommer endast att nyttjas i denna studie och inte lämnas ut till användning i kommersiellt eller
icke-vetenskapligt bruk, i enlighet med nyttjandekravet (jfr. Vetenskapsrådet, 2002). Detta informerades deltagarna om både i missivbrevet och i samband med intervjutillfället. I
enlighet med vetenskapsrådet kommer respondenterna att på eventuell begäran informeras om var resultatet av studien publiceras för att kunna ta del av den (jfr. Vetenskapsrådet, 2002).
6. Resultat & analys
personalvetarstudenters upplevda tilltro till sin egen förmåga, med fokus på hur att arbeta parallellt med heltidsstudier bidrar till studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Studien utgår från en deduktiv vetenskaplig ansats och därmed används teorin som verktyg i analysen av datan. De huvudteman som analysen är uppbyggd kring är de fyra källorna för tilltro till egen förmåga, dvs egna tidigare erfarenheter, andras erfarenheter, social övertygelse samt fysiologiska tillstånd. Med utgångspunkt i dessa tar analysen avstamp i tre huvudteman: erfarenheter, inre faktorer samt omgivning. Dessa huvudteman följs av underteman, vilka identifierades under databearbetningen och kommer att presenteras fortlöpande i analysen. Kapitlet avslutas med att resultaten sammanfattas i takt med att frågeställningarna besvaras.
6.1 Erfarenheter
Den källan som främst påverkar en individs tilltro till sin egen förmåga är individens egna tidigare erfarenheter, eftersom de utgör konkreta indikationer på egen förmåga (Bandura, 1997). Denna studie undersöker deltidsarbetande heltidsstudenter, vilket gör deltidsarbete som tidigare erfarenhet en huvudsaklig och väsentlig del av det som utgör källan erfarenheter för tilltro till sin egen förmåga. Tidigare erfarenheter kopplat till deltidsarbetet och dess inverkan på tilltron till att få anställning efter examen bildar därmed första huvudtemat. Mer specifikt, vilka sådana erfarenheter det handlar om och vilken inverkan dessa har, vilket står för de framstående mönster i respondenternas svar och i och med det bildar följande
underteman: 1) Praktiska erfarenheter indikerar framtida prestationer, 2) tidigare erfarenheter som trygghet och merit, 3) fram- och motgångar bygger upp självförtroende, samt att 4) tidigare jobbsökande styr tankar för framtida jobbsökande.
6.1.1 Praktiska erfarenheter indikerar framtida prestationer
Undertemat fångar ett återkommande ämne i intervjuerna, nämligen hur de kompetenser och förmågor som respondenterna utvecklat i sina deltidsarbeten verkar ha en inverkan på vad de tror att de kommer klara av i framtiden. Respondenterna beskriver hur de i sitt deltidsarbete utvecklat “mjuka” interpersonella kompetenser som att vara kommunikativ, professionell, flexibel och har fått en värdefull inblick i hur verksamheter fungerar i praktiken. Dessa kompetenser är någonting som respondenterna upplever kommer vara relevanta för framtida anställning oavsett arbetsområde eftersom dessa inte är direkt relaterade till arbetsuppgifterna i sig, vilket illustreras i citaten nedan:
Jag tror att dem är relevanta alltså.. det spelar nog ingen roll vilken typ av HR-tjänst det gäller för mycket inom HR handlar just om att känna, lära känna personer och liksom såhär olika personligheter och anpassa sig till olika beteenden och olika situationer beroende på vad det är
som gäller. (Respondent 6)
Struktur, noggrannhet och planering och vara en planerad och strukturerad person är viktiga kompetenser som jag utvecklat. Sen också kommunikativ förmåga i och med att dagarna går ju i
princip ut på att kommunicera med olika parter hela tiden- antingen kandidater, konsultchef, kollegor, kunder.. Så även att vara kommunikativ. (Respondent 7)
Respondenterna berättar även hur deltidsarbetet har utvecklat “hårda” mer
arbetsuppgifts-relaterade kompetenser, som handlar om att kunna utföra praktiska HR-relaterade arbetsuppgifter såsom systemhantering, administration, rekrytering, och arbetsrättsliga frågor. Även de mer praktiska “hårda” kompetenserna som utvecklats upplever respondenterna kommer att gynna dem inför framtida anställning. Detta exemplifieras i citatet nedan där respondent sex berättar:
Ja men att sätta sig in i ett helt nytt system som ändå är relativt komplicerat, det skulle jag väl säga är den mest praktiska kompetensen som jag har fått erfarenhet av nu och som jag inte hade tidigare
på det sättet. Allt det där praktiska som jag nämnde där med system, det kommer bli lättare att sätta sig in i någonting och även att andra arbetsgivare kan se de att jag har arbetat med det här tidigare då kanske det är enklare för mig att sätta mig in i det systemet de arbetar i till exempel.
(Respondent 6)
Mot bakgrund av att studenterna genom sina tidigare erfarenheter i deltidsarbetet utvecklat både “mjuka” interpersonella kompetenser och “hårda” praktiska kompetenser upplever de att
de är mer förberedda och kompetenta inför en framtida anställning eftersom de nu vet vad de kan klara av, och detta har skapat en medvetenhet kring att de besitter relevanta och
betydelsefulla kompetenser. Detta kan förstås som att erfarenheter som källa för individens bedömning av tilltro till sin egen förmåga handlar om hur tidigare erfarenheter indikerar vad individen kommer klara av i liknande situationer (Bandura, 1997). Erfarenhet av deltidsarbete skapar alltså tillförlitlig information för bedömning av kompetenser inför framtida anställning och har därmed skapat konkreta indikationer på vad de kan klara av. Tack vare att
respondenterna besitter dessa tidigare erfarenheter har tilltron till sin egen förmåga att få anställning efter examen ökat, eftersom de nu anser att de besitter de kompetenser och kunskaper som är relevanta och betydelsefulla för en framtida arbetsplats.
6.1.2 Tidigare erfarenheter som trygghet och merit
Detta undertema fångar ytterligare ett mönster som observeras i respondenternas svar, vilket är att ha erfarenheten “på pappret” och som en trygghet. Detta eftersom det förväntas gynna respondenterna när det är dags att söka arbete efter examen. Vikten av erfarenhet i detta sammanhang handlar nämligen om erfarenhet som en merit, snarare än att leda till ökad kompetens, som tagits upp i föregående undertema. Dessutom arbetar många av
respondenterna med rekrytering, vilket är en erfarenhet som skapat en medvetenhet kring hur pass högt tidigare erfarenhet inom relevant arbetsområde värderas av arbetsgivare. Vikten av erfarenhet som merit på pappret illustreras i följande citat:
Framförallt så är det väl rent på pappret, tyvärr är det väl så och det märker jag ju själv när jag jobbar med rekrytering att det blir ju mycket vad man har på pappret, har jag på pappret att jag har
haft intervjuer, jag har haft kundkontakt alltså att jag har jobbat som rekryteringsassistent.. bara det i sig kommer ju göra att det blir lättare att få jobb. (Respondent 7)
Vidare uppger respondenterna att de tidigare varit på arbetsintervjuer där de blivit nekade arbetet just på grund av att de saknar tidigare erfarenhet. Att ha lyckats få ett deltidsarbete är en erfarenhet som tolkas som en framgångsrik prestation i sig, och som i sin tur bidrar till ökad tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen- vilket i sin tur skapar en trygghet inför framtiden. Tryggheten i att kunna luta sig tillbaka på sin erfarenhet har skapat en stor förändring i respondenternas tilltro till att få anställning sedan innan de fick ett deltidsarbete. Utifrån materialet är det tydligt att respondenterna hade låg tilltro till att få
anställning efter examen innan de började arbeta deltid, och att självförtroendet har ökat avsevärt sedan dess.
Jag har varit på väldigt mycket intervjuer under det här året innan jag fick den här platsen och jag upplevde att många sa att de gillade min personlighet och att jag pluggar men att jag saknade kompetenser och då har jag upplevt att det är väldigt viktigt att kunna säga att “jag har jobbat med
rekrytering” så jag tror verkligen att det ökar mina chanser… (Respondent 4)
Det är alltid bra att kunna referera till något som jag jobbat med tidigare och det känns som att man har bättre koll då rent generellt. Nu den senaste intervjun jag var på så var mina tidigare jobb
inte alls kopplade till rekrytering eller HR så då var det lite svårare. Jag tror absolut mina erfarenhet kommer att underlätta. (Respondent 1)
Citaten ovan exemplifierar tidigare erfarenheter som en sorts trygghet för respondenterna, i och med att de nu har någonting annat att luta sig tillbaka på, en trygghet som inte fanns innan deltidsarbetet.
Det visar sig även vara sannolikt att respondenterna väljer att söka jobb, efter examen, inom samma arbetsområde som de arbetar inom nu. Detta val verkar grunda sig, till stor del, i en trygghet att de nu besitter de relevanta förmågor för arbetet i fråga, vilka de fått genom sina tidigare erfarenheter. Dessa tidigare erfarenheter skapar en känsla av kompetens och tilltro till sin egen förmåga att prestera bra inom ett område man har erfarenhet av sedan tidigare, i och med att individer tenderar att söka sig till de uppgifter och situationer som man tror kommer leda till önskade konsekvenser (jfr. Bandura, 1997), annars finns det lite incitament till att engagera sig i dessa handlingar. Dessutom upplever respondenterna att chanserna att få anställning inom andra områden, än det som de fått erfarenhet av i deras deltidsarbete, ökar av arbetslivserfarenheten i sig.
Nu när jag har haft en bredare roll och vardaglig kontakt med chefer och de som är på en mycket högre position än mig så tror jag också att jag blivit bekväm att jobba med såna roller så jag hade kunnat tänka mig att jobba med bredare roller. Sen rekrytering är jag jättebekväm med men också
den bredare rollen så nu har den dörren också öppnats liksom, nu kan jag söka det också. (Respondent 8)
Ovanstående citat illustrerar hur respondenterna upplever att de har ökade chanser att få anställning inom andra arbetsområden eftersom erfarenheten i sig gör att även andra dörrar
öppnas. Även här visar sig erfarenhet fungera som en stor trygghetsfaktor för studenterna, som gör att de känner sig tryggare i att få anställning. En del av respondenterna uppger däremot att de inte kommer välja att söka sig till främmande arbetsområden initialt, eftersom de anser att de inte är tillräckligt kompetenta inom dessa områden. Det råder alltså samtidigt en otrygghet i att få anställning inom område man inte har erfarenhet från, vilket
exemplifieras i citatet nedan.
Jag tror att jag efter examen kommer vara en mer intressant kandidat för rekryterinsgroller än för andra roller. För att för en annan roll så kanske det krävs erfarenhet inom HR-administration eller
något sånt. Så det kan ju vara en utmaning i att söka sig vidare, för då kanske jag inte är kvalificerad för en sån typ av tjänst. (Respondent 3)
Att respondenterna upplever sämre chanser att få anställning inom ett arbetsområde vilket de inte har erfarenhet av är ett ytterligare kvitto på att just erfarenhet skapar en trygghet. Detta kan förklaras med att människor en tendens att välja de uppgifter och aktiviteter där de känner sig självsäkra och kompetenta, och undviker situationer där de inte gör det (Bandura, 1997). Sammanfattningsvis råder det alltså delade meningar i respondenternas svar, där en del menar att erfarenheten öppnar dörrar för nya arbetsområden, men där majoriteten uppger att de kommer välja att söka sig till samma typ av arbetsområde för att det är en större trygghet.
6.1.3 Fram- och motgångar bygger upp självförtroende
Detta tema fångar respondenternas upplevelser och tolkningar av framgångar och motgångar och hur dessa har skapat en medvetenhet kring förmågor inför framtida arbeten. Framgångar står för arbetsuppgifter som respondenterna presterat bra i, vilka har bidragit till ett ökat självförtroende för framtida arbeten i och med att de anser sig vara kompetenta inom detta område. Det anses i sin tur kunna gynna dem i framtida anställningar. Respondenterna beskriver även hur framgångar i specifika arbetsuppgifter leder till en starkare tilltro till förmågan att klara av andra arbetsuppgifter och ett starkare självförtroende i allmänhet, någonting som kan observeras i nedanstående citat:
Till exempel så skickade jag vidare en kandidat, typ någon av mina första veckor, som jag tyckte var väldigt bra och som fick tjänsten då. Då fick jag väldigt mycket beröm för det och på så sätt så har det väl bidraget till, liksom att man vågar lita mer på sin egen förmåga att, ja men typ inom allt
Att snabbt kunna sålla i en text och det har jag haft extremt mycket användning för i den här processen, eftersom att det är så många personliga brev och CVn. Man kan rätt snabbt få en bild av vad för person det är, hur har de formulerat sitt personliga brev, är det bra eller inte och så. Det
känner jag att jag kan ganska okej ändå. Jag tror det kommer gynna mig en framtida anställning. (Respondent 2)
Ovanstående citat exemplifierar upplevda framgångar i arbetet och hur det har lett till en självsäkerhet. Erfarenheter som tolkas som framgångsrika av respondenterna har alltså förbättrat deras självförtroende inom dessa arbetsuppgifter vilket de upplever kommer att gynna dem för en framtida anställning. Detta kan förklaras med att framgångsrika
presentationer stärker tilltron till egen förmåga eftersom individen då är mer trolig att känna sig kompetent och prestera bra i liknande uppgifter (Bandura, 1997). Tilltron till sin egen förmåga att få anställning efter examen har alltså ökat till följd av de framgångar
respondenterna nått inom sitt deltidsarbete eftersom dessa framgångar skapat en känsla av tillräcklighet och förutsättningar för att åstadkomma ytterligare framgångar inom det givna området. Även motgångar anses vara en viktig erfarenhet, eftersom respondenterna dragit viktiga lärdomar av dessa, vilket i slutändan har gjort de mer kompetenta inom det relevanta området, respondent fyra berättar:
... då känns det som en motgång att jag inte hittar bra kandidater, då har jag ju lärt mig vad jag kan göra bättre och att jag kan behöva ändra i annonsen, det kanske är titeln som inte lockar eller något krav som egentligen inte behövs. Så jag har ju lärt mig att man inte alltid får bra kandidater direkt
utan att det kan ta lite tid vilket jag kommer ta med mig i framtida jobb. (Respondent 4)
Misslyckanden som respondenterna upplevt i sitt arbete anses snarare ha stärkt deras kompetenser, vilket därmed har lett till en ökad tilltro på grund av att kompetenser har utvecklats. Detta kan förstås som att tilltro till egen förmåga kan stärkas av misslyckanden eftersom motgångar individen tar sig ur gör individen starkare och mer kompetent (Bandura, 1997). Motgångar kan dock även upplevas som egna misslyckanden och leda till att personen börjar tvivla på sig själv, vilket kan komma att sänka tilltron till sin egen förmåga (Bandura, 1997). Detta var däremot ingenting som respondenterna i denna studie uppgav någonting om, utan motgångar och misslyckanden verkar endast anses vara någonting lärorikt som stärkt dem i det långa loppet.
6.1.4 Tidigare jobbsökande styr tankar för framtida jobbsökande
Undertemat fångar att respondenternas erfarenhet av att söka arbete har en inverkan på deras antaganden om hur framtida jobbsökande kommer att gå. De respondenter som tidigare hade haft svårt att få jobb och sökt många arbeten innan de fick sitt nuvarande, visade sig ha en starkare tilltro till sig själva i att prestera på framtida arbetsintervjuer just tack vare att de har en hel del erfarenhet utav det.
Nu när jag sökte jobb under studierna så har det absolut varit ganska tufft, alltså det har ju varit jättemycket studenter som har sökt och jag har ju varit på ett antal, alltså både telefonintervjuer och längre intervjuer och har alltid blivit nekad i slutskedet så det har ju varit lite jobbigt. Jag känner mig verkligen mer säker i att ha en intervju. Hade jag fått det första jobbet jag sökte hade
jag inte kanske känt mig lika bekväm i det här, men nu känner jag att jag har varit inne i det så mycket så nu känns det nästan lugnt liksom. (Respondent 6)
Som illustreras i citatet ovan beror den stärkta tilltron till sin egen förmåga på att de har lärt sig mycket av de erfarenheter de samlat på sig till följd av mycket jobbsökande. Dessa respondenter har samlat på sig mycket erfarenhet av arbetsintervjuer och lyckades även i sitt tidigare jobbsökande trots svårigheter de stött på. Som nämnts tidigare kan tilltro till sin egen förmåga stärkas av misslyckanden eftersom individen drar lärdomar av motgången och därför tar sig igenom motgången som mer kompetent (Bandura, 1997).
De respondenter som upplever att de haft relativt lätt att få jobb, däremot, visade sig vara mer oroliga inför framtida jobbsökande just för att de inte har så mycket erfarenhet av det och har heller inte lärt sig hantera eventuella svårigheter som kan komma att uppstå vid jobbsökande. De respondenter som haft en mindre utmanande erfarenhet av jobbsökande verkar känna sig osäkra eller inte särskilt påverkade av dessa erfarenheter, vilket kan förklaras av att
erfarenheter av enkla framsteg kan göra att människor förväntar sig snabba resultat och lätt blir avskräckta av misslyckanden (Bandura, 1997). Detta är någonting som kan observeras i respondent sjus erfarenheter av enkel framgång i jobbsökningsprocessen.
Jag fick faktiskt jobben på båda de andra intervjuerna. Så jag tror att jag har en ganska naiv bild av att söka jobb, jag hade ju ganska mycket flyt så jag tänker nog att nämen det kommer lösa sig jag
kommer nog få ett jobb om jag söker…. jag tror absolut att jag hade blivit stressad och tyckt det varit jobbigt om det är så att jag söker och söker och inte får någonting, jag tror att jag hade
Utifrån materialet är det tydligt att de som haft en tuffare process har reflekterat väldigt mycket över jobbsökande i framtiden och lärt sig mycket om det, till följd av sina erfarenheter ut av det- och känner sig därför relativt självsäkra inför sådana situationer. Samtidigt visar det sig att de respondenter vilka haft en lättare process är mer osäkra inför framtida jobbsökande eller inte reflekterat över det i lika stor utsträckning på grund av att de