En av den viktigaste slutsatsen som kan dras av denna studie är att den ökade tilltron till sin egen förmåga att få anställning efter examen till stor del beror på att man genom deltidsarbete erhåller praktiska kompetenser och förmågor som är relevanta för framtida arbetsplatser. Muntlig kommunikation, struktur och flexibilitet är återkommande kompetenser som
personalvetarstudenter upplever att de utvecklat tack vare sitt deltidsarbete. Dessa anses även vara kompetenser som inte erhålls från utbildningen, samtidigt som de upplevs vara mycket relevanta och viktiga för framtida anställning oavsett arbetsområde. Ett liknande resultat kan observeras i Neill, et al. (2004), i vilken studenterna ansåg de kompetenser som utvecklas i arbetet vara viktigare än de som utvecklades i studierna.
Personalvetarstudenter anser att deltidsarbetet bringar kunskap i hur arbetslivet fungerar i praktiken, förser dem med viktiga förmågor och kompetenser samt är någonting som de tror kommer att öka deras chanser att komma ut i arbetslivet, vilket tydligt speglas i
respondenternas tro att deltidsarbetet kommer öka deras chanser att få anställning efter examen. Resultatet visar att personalvetarstudenter anser att de kompetenser och förmågor de erhållit från erfarenhet av sitt deltidsarbete kommer vara avgörande inför framtida
anställning. Även Muldoon (2009) belyser vikten av erfarenhet från arbetslivet där
studenterna anser att de faktiska arbetsrelaterade färdigheter de erhåller från sitt deltidsarbete, är de absolut viktigaste för att öka anställningsbarheten. I frågan huruvida deltidsarbete främjar studenternas anställningsbarhet efter examen visade Andrews & Higson (2008) återigen att en hel del kompetenser endast erhålls genom arbete, och inte genom studier. Deras resultat visar att deltidsarbetet ger studenterna värdefull erfarenhet av att faktiskt arbeta i företag och skapar en förståelse för hur verksamheter fungerar i praktiken, samt att det underlättar en smidig övergång till arbetslivet efter examen.
Trots att denna studie inte utgår från ett arbetsgivarperspektiv är det intressant att diskutera studenternas föreställning kring arbetsgivares krav och förväntningar på framtida
arbetstagare, och hur väl denna föreställning stämmer överens med vad tidigare studier visat. Resultaten av denna studie visar att personalvetarstudenter upplever att arbetsgivare värderar tidigare erfarenheter väldigt högt, och att just tidigare erfarenhet anses vara ett krav för att ens ha en chans att få anställning. Här ser vi nämligen vikten av tidigare arbetslivserfarenhet för att främja upplevelsen av anställningsbarhet hos studenterna själva. Detta kan indirekt relateras till tidigare forskning som visar att arbetsgivare värderar praktiska erfarenheter och kunskaper som mycket värdefulla för blivande anställda (Finch, et al., 2015, Andrews & Higson, 2008). I enighet med detta visar även Muldoon (2009) att arbetsgivare anser att deltidsarbete kan förbättra anställningsbarheten hos studenter genom att det adderar
ytterligare värde till en akademisk utbildning. Det är alltså tydligt att studenternas upplevelser av vad arbetsgivaren har för krav i denna studie verkar stämma överens med vad tidigare studier visar om arbetsgivarens bild av det hela.
Resultaten från denna studie visar att studenterna har en föreställning om att det krävs att man har tidigare erfarenhet för att ha en chans att få anställning efter examen, vilket kan tyda på att de anser att endast utbildningen i sig inte vara tillräcklig. Studien av Haake & Löfgren
Martinsson (2009) visar att personalvetarstudenter upplever att det krävs en bra balans mellan teori och praktik är viktigt för att vara anställningsbar, vilket är någonting som även
studenterna i denna studie upplever- om än med en ännu starkare betoning på just erfarenhet. Studien visar vidare att personalvetarstudenter upplever att många arbetsgivare inte är medvetna om vilken typ av kunskap som personalvetare erhåller från utbildningen. Detta är någonting som indirekt kan observeras i denna studie då studenterna upplever att erfarenheten väger absolut tyngst, vilket skulle kunna innebära en uppfattning av att utbildningen inte har en så stor betydelse för arbetsgivare, annat än formellt.
Det övergripande resultat som denna studie visar är att deltidsarbetet verkar öka tilltron till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Detta resultat kan relateras till tidigare studier kring arbete och tilltro till egen förmåga som visar att studenter som arbetar deltid tenderar att ha en starkare tilltro till egen förmåga vad gäller karriärmål och strävan efter att vara
anställningsbar (Gbadamosi, Evans, Richardson & Ridolfo, 2015). Just strävan i att vara anställningsbar relateras även till denna studie då studenterna som arbetar deltid gör detta till stor del i syfte att öka sin anställningsbarhet inför framtiden.
Resultaten av denna studie indikerar på att framgången, i form av att lyckas få ett
deltidsarbete, har lett till en starkare tilltro till sin egen förmåga att söka jobb i framtiden. I enighet med detta visar Liu, Liao, Wang & Shi (2014) att framsteg inom jobbsökning kan leda till mer frekvent jobbsökning, eftersom det förbättrar tilltron till sin egen förmåga. Däremot visar det sig även i vår studie att de som har haft svårare att få jobb tidigare har en ännu starkare tilltro till sin egen förmåga när det kommer till jobbsökning, än de som har okomplicerade erfarenheter av jobbsökande. Detta är någonting som i viss motsats till ovanstående studie, som menar att framsteg i jobbsökande förbättrar tilltro till egen förmåga, visar att även motgångar och misslyckanden inom jobbsökande kan förbättra tilltron till egen förmåga.
Personalvetarstudenter upplever att de genom att arbeta deltid erhållit betydelsefulla kunskaper inom arbetsrelaterade uppgifter, som kommer att vara relevant inför framtida anställning. I linje med detta visar Raelin, et al. (2011) att tilltron till egen förmåga att klara av arbetsrelaterade uppgifter är starkare hos de studenter som arbetar som en del av
utbildningen. Dessutom upplever studenterna att de på grund av att arbeta deltid har en realistisk och omfattande bild av hur organisationer faktiskt fungerar i praktiken, vilket de
anser har gjort dem mer förberedda inför kommande arbetsliv. Detta är även någonting som visar sig i Raelin et al.s studie som menar att arbetsintegrerad utbildning gör studenterna mer förberedda inför arbetslivet och ger studenterna en mindre ”verklighetschock”. Att ha en mer realistisk bild av arbetslivet och en minskad verklighetschock visar sig även i denna studie då studenterna beskriver hur de sedan de började arbeta deltid har fått en mer sann bild av vad arbetslivet innebär och vad arbetsgivaren kan tänkas ha för förväntningar på en.