Tankar och känslor kring att få anställning efter examen har även en stor inverkan på individens tilltro till sin egen förmåga (jfr. Bandura, 1997). Då fysiologiska tillstånd och känslor presenteras som en huvudsaklig källa för tilltro till sin egen förmåga blev det naturligt att inre faktorer formar ett övergripande tema. Utifrån respondenternas svar identifierades därefter vilka känslor det handlar om och hur dessa, i sin tur, kan fungera som indikatorer för tilltro till sin egen förmåga i olika situationer. De underteman som identifierades fram under temat inre faktorer rör studenternas känslor kring förväntningar från framtida arbetsgivare, hur upplevda känslor kring anställning påverkar tilltron till sin egen förmåga samt hur känslor inför arbetsintervjuer påverkar tilltron till egen förmåga inför framtida intervjusituationer.
Figur 2. Figuren illustrerar de underteman som analyserades fram under temat “Inre faktorer”
6.2.1 Minskad oro kring orimliga förväntningar från arbetsgivaren
Undertemat fångar en återkommande aspekt gällande tankar och känslor inför framtida anställning som har att göra med arbetsgivarens förväntningar. Deltidsarbetet verkar ha en inverkan på respondenternas syn på vad som kan komma att förväntas av dem i framtida anställning. Att respondenterna har fått ett deltidsarbete har minskat oron inför att få
anställning efter examen i och med att de nu har en tydligare och mer realistisk inblick i vad en arbetsgivare faktiskt förväntar sig utav en anställd. Flertalet respondenter menar att innan de började arbeta deltid inom ett personalvetar-relaterat yrke hade de en bild av att
arbetsgivaren skulle förvänta sig mycket mer av dem än vad hen faktiskt visade sig göra.
Egentligen är jag nog mindre orolig nu för vad som kommer förväntas av mig. För att jag tänkte typ innan jag gick in i det här jobbet, då tänkte jag att de säkert hade jättehöga förväntningar på
mig.. Men sen visade det sig att det va inte så svårt och man kommer in i det (Respondent 1)
Just erfarenheter av deltidsarbete har alltså eliminerat en hel del oro för vad som förväntas av studenterna i deras framtida arbete, särskilt rädslan inför att förväntas prestera på en orimlig nivå. Fysiologiska tillstånd såsom ångest och stress har en inverkan på individens tilltro till sin egen förmåga och hur människor uppfattar en känsla kan påverka hur de bedömer sin förmåga i en given situation (Bandura, 1997), vilket kan observeras i denna situation då minskad oro har lett till starkare tilltro till egen förmåga till att få anställning i framtiden. Detta kan bero på att i och med att oron kring förväntningar på en framtida arbetsplats har minskat på grund av deras nuvarande deltidsarbete, har respondenterna nu en starkare tilltro till att de kommer kunna leva upp till de förväntningar som ställs på dem i ett framtida arbete.
6.2.2 Motstridiga känslor som indikation för framgång vid jobbsökande
Detta undertema fångar hur den inre oron kring att få anställning efter examen minskat samtidigt som självförtroendet har ökat, genom att studenterna arbetar deltid vid sidan av studierna. Flera av respondenterna känner oro på grund av den rådande arbetsmarknaden och hög konkurrens, men har samtidigt en form av grundtrygghet inom sig. Den oron som finns verkar alltså grunda sig främst i yttre faktorer och inte i tilltron till vad de själva kan komma att klara av. Detta är någonting som exemplifieras i citatet nedan:
Jag har ju någon form av grundtrygghet och självförtroende, jag kan bli stressad i perioder för hur det kommer att gå, men jag har ändå en form av grundtrygghet och grund självförtroende i att jag kommer att få ett jobb inom rekrytering eller HR. Men jag känner ju också en stress i och med
pandemin det har ju också ställt till med mycket… (Respondent 7)
När människor gör en bedömning av sina egna förmågor förlitar de sig till viss del på kroppslig information (Bandura, 1997). Med andra ord kommer individens fysiologiska och emotionella tillstånd att påverka den egna bilden av vad de tror att de kan klara av, vilket illustreras i ovanstående citat där respondenten uppger att hen ändå förlitar sig på att den upplevda grundtryggheten kommer att göra att hen får anställning inom relevant område. Denna grundtrygghet kan även förklaras av att misslyckanden som beror på negativa yttre omständigheter inte har en negativ inverkan på tilltron till vad man själv kan komma att klara av (Bandura, 1997).
Flera av respondenterna upplever även denna oro som någonting positivt som kommer att pusha dem till att anstränga sig mer, bli mer aktiva i sitt jobbsökande och prestera bättre i arbetsintervjuer. Detta är någonting som exemplifieras i citatet av respondent två nedan:
Men jag tror ändå att oron gör att jag kanske… jag tror att den kommer göra mig mer vaken, att jag är medveten om att det kommer vara tufft och svårt kommer göra att jag söker fler jobb och kanske lite annorlunda jobb. Nu när jag har fått prova på intervjuer i arbetssökande innan jag fick mitt extrajobb så tror jag ändå att jag kommer ha en grund för det. Hur jag ska tänka och göra. Jag
var mer rädd för arbetsintervjuer innan jag fick det här extrajobbet än vad jag är nu. (Respondent 2)
Den oro som flera av respondenterna upplever visar sig ändå tolkas som någonting positivt av respondenterna, då de upplever att det kommer pusha dem i jobbsökandet. Detta kan förklaras
av att det essentiella i fysiologiska tillstånd hur de uppfattas av individen. För människor som i allmänhet finner ett “upphetsat” tillstånd mer energigivande och underlättande, kommer denna känsla att ha en positiv betydelse (Bandura, 1997). Respondenterna känner alltså främst positiva känslor kring att få anställning efter examen, trots att dessa positiva känslor består av både en självsäkerhet och en del oroskänslor.
6.2.3 Känslor inför framtida intervjusituationer
Flera av respondenterna beskriver en nervositet inför intervjusituationer, och hur denna nervositet har minskat efter att de har fått en deltidsanställning. Inställning är ett
genomgående tema i respondenternas svar, att försöka nå en självsäkerhet och även förmedla den till arbetsgivaren. Att studenterna nu kan komma till en arbetsintervju med mer erfarenhet i bagaget är någonting som har bidragit till en minskad oro inför framtida arbetsintervjuer, och dessa känslor kan fungera som indikation på framgång eller misslyckande vid framtida jobbsökande (jfr. Bandura, 1997). Innan de hade ett deltidsarbete uppger flera av
respondenterna att de upplevde en stark oro och stress inför att bevisa för arbetsgivaren att man besitter de kompetenser de söker, utan att egentligen ha någon praktisk erfarenhet av det. Respondent fyra berättar:
Innan jag hade det här deltidsjobbet var det ändå jag kunde säga att jag hade rekryterat för ekonomernas kontaktdagar här i Uppsala och det var ju bara under en dag och då kändes det nästan som att man ljög lite att man behövde överdriva det, och att de heller inte räckte. Det gjorde
att jag mer kände att jag behövde kompensera upp med min personlighet men nu kan jag liksom backas mer av min erfarenhet och att jag har gjort mycket mer, och då går jag ju in mer
självsäkert. (Respondent 4)
Genom att ha arbetat deltid har ångesten över vad de ska svara på frågorna i en framtida arbetsintervju, minskat. Denna minskade stress över hur de kommer prestera på arbetsintervju skapar alltså en upplevd känsla av minskad oro och ökad självsäkerhet, i och med att stressen för vad man egentligen har att komma med minskat avsevärt. Denna känsla har alltså lett en ökad självsäkerhet hos respondenterna, vilket leder till att de anser att de på grund av denna självsäkerhet kommer att prestera bättre på en arbetsintervju- vilket i sin tur kommer att öka deras chanser att få anställning. Någonting framträdande i just denna situation är att
respondenterna förlitar sig på den fysiologiska känslan i form av ett lugn som ger dem självsäkerhet inför framtida anställning, men denna känsla grundar sig i ett första steg i de erfarenheter de har sedan tidigare. Här spelar alltså erfarenheterna återigen en stor roll, och
dessa erfarenheter har skapat en känsla inom studenterna och denna känsla fungerar i sin tur som en indikator för deras chanser för framtida anställning.
En annan framträdande aspekt är att de respondenter som arbetar med rekrytering känner sig mindre nervösa och stressade inför arbetsintervjuer till följd av att de i sitt deltidsarbete själva intervjuar kandidater. Denna erfarenhet har bringat en kunskap i hur intervjuprocesser går till vilket skapar en upplevelse kring att de har mer kontroll i situationen, en trygghet som respondent sju berättar om:
Men sen också mina arbetsuppgifter konkret är ju att intervjua så jag vet ju ändå lite hur man bedömer kandidater och det är ju också en viktig kunskap när man själv ska bli intervjuad. Så själva processen att söka jobb känner jag mig trygg i, men det kände jag inte innan jag började
extrajobba då kände jag mig mer stressad än vad jag gör nu. (Respondent 7)
Någonting ytterligare som kan observeras i ovanstående citat är att oron kring att få anställning efter examen minskat avsevärt sedan respondenterna börjat arbeta deltid. Detta kan förklaras av att individen förändrar sina tankar och känslor, vilket innebär att människor genom minskning av stressnivåer och negativa känslomässiga benägenheter kan förändra tilltron till sin egen förmåga (jfr. Bandura, 1997). Vad gäller fysiologiska tillstånd är det både en källa till och en produkt av tilltro till egen förmåga. Genom minskade oroskänslor kring att få anställning efter examen har tilltron till sin egen förmåga att faktiskt få anställning efter examen ökat. Samtidigt beror dessa förändrade känslor till stor del på att deras tilltro till egen förmåga har ökat genom erhållna erfarenheter.
Erfarenhet av att vara i en intervjusituation och de känslor som är kopplade därtill kan sammanfattningsvis komma att påverka hur individerna bedömer sin förmåga att klara av arbetsintervjuer i framtiden. De svar som respondenterna gav indikerade ett lugn inför
framtida intervjuer till följd av att de nu har erfarenheter och kompetenser att hänvisa till samt erfarenhet av att jobba med rekrytering.
6.3 Omgivning
Omgivning som övergripande tema innefattar både andras erfarenheter och social övertygelse utifrån Banduras (1997) teori om tilltro till sin egen förmåga. Dessa informationskällor valde vi att slå samman till ett övergripande tema om omgivning eftersom båda källorna handlar om
hur omgivningen på olika sätt har en förmåga att inverka på individens tilltro till sin egen förmåga. Utifrån respondenternas svar identifierades två underteman relaterat till omgivning som berör andra programstudenter, samt chefer och kollegor från nuvarande deltidsarbete, vilka definierar “omgivningen” i denna studie. Under varje undertema presenteras vidare ett ytterligare undertema vilket handlar om erfarenheter samt övertygelser från programstudenter respektive kollegor och chefer.
Figur 3. Figuren illustrerar de underteman som analyserades fram under temat “Omgivning”
6.3.1 Programstudenter
Undertemat fångar hur erfarenheter, tankar och berättelser från tidigare och nuvarande programstudenter har en stark inverkan på studenternas egen tilltro till att få anställning efter examen. Respondenterna menar att det finns en form av vedertagen föreställning inom programmet att man bör arbeta deltid åtminstone under sista året av sina studier. Omgivningen har en påverkan på individens tilltro till egen förmåga både i form av observation av andras erfarenheter samt vad andra människor övertygar oss om (Bandura, 1997).
Programstudenters övertygelser
Respondenterna berättar hur de, när de började på programmet, fick höra av studenter i de övre terminerna att de måste skaffa sig ett deltidsjobb senare under studierna för att ha chans att få anställning efter examen. Respondenterna uppger även hur det har varit en stor
“snackis” i klasserna att arbeta deltid och att många kurskamrater delat med sig av tankar gällande att man måste ha ett deltidsarbete för att ha en chans att konkurrera med andra efter examen. Detta är någonting som har påverkat många av studenternas val att börja arbeta deltid, men även någonting som har influerat tilltron till sin egen förmågan att få anställning efter examen.
Jag tror att jag hade varit mer stressad när jag söker jobb om jag inte hade haft ett extrajobb, än vad jag är nu. Jag tror att den bilden har påverkats av hur andra har pratat om det. Det har pratats extremt mycket om extrajobb och att det kommer att göra att man får ett jobb sen. (Respondent 2)
Just bilden av att ett deltidsarbete kommer att leda till en anställning efter examen har respondenterna delat med sig av, och denna “sanning” har påverkats av det man har fått höra av andra programstudenter. Detta kan förklaras av att tilltron till sin egen förmåga utvecklas och påverkas genom sociala övertygelser av andra människor, vilket innebär att individer kan övertalas till att de har de förmågor och kompetenser för att klara av någonting (Bandura, 1997). Just på grund av att de har fått höra från andra att ett deltidsjobb kommer att ge dem en anställning efter examen har alltså ökat deras tilltro till sin egen förmåga att få anställning, eftersom de nu har ett deltidsjobb. I denna situation har studenterna förlitat sig på
övertygelser och bedömningar från andra mer erfarna studenter eftersom de upplevs besitta mer kunskap och erfarenhet. Någonting som kan förklaras av att det kan vara svårt att endast förlita sig på egna bedömningar när man saknar erfarenhet och därmed är det vanligt att förlita sig på andra för att bedöma sin förmåga (Bandura, 1997). Bedömningen av tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen är således delvis baserad på åsikter av andra programstudenter.
Programstudenters erfarenheter
Förutom berättelser och övertygelser från andra programstudenter har respondenterna även influerats av att observera andra programstudenter och deras erfarenheter. När studenterna observerat andra studenter som arbetat deltid och sedan fått ett heltidsarbete, så har det skapat en känsla av att de också kommer att få en anställning efter examen, och att de faktiskt kan klara av det. Och omvänt, genom att observera studenter som inte har jobbat deltid och inte heller fått anställning inom relevant område efter examen, har det skapat en trygghet i att de kommer lyckas få anställning efter examen eftersom de nu har ett deltidsjobb. Dessa
upplevelser kan förstås som att individer bedömer tilltron till sin egen förmåga delvis genom att observera andra i sin omgivning som upplevs som lika (Bandura, 1997).
Det var då en tidigare programstudent som då hade valt att inte jobba under sista terminen, eller aa inte jobbat alls då under hela studietiden egentligen. Och sen då nu inte fått något jobb. Utan jobbar nu inom något annat område, typ fritids eller något sånt där. Och då kände man ju ändå sådär att det kanske betyder mycket att man har haft ett extrajobb nu under tiden. (Respondent 5)
Eftersom jag hänger mycket på linkedin nu i mitt jobb också så ser jag ju att folk ändå har haft ganska lätt att få jobb, men samtidigt ser man ju kanske inte dom som sitter i flera månader och
söker och söker. Men dom som jag har haft koll på och som ändå har varit engagerade i Dynamicus och även jobbat deltid har ju ett heltidsjobb nu och det får ju mig att känna att det där
är ju ändå jag nu, det blir som förebilder att kan dom kan jag liksom. (Respondent 4)
När studenterna observerar examinerade studenter som har haft ett deltidsjobb och sedan fått anställning, så identifierar de sig med dessa personer eftersom de nu också har ett
deltidsarbete vilket ökar deras tilltro till att få anställning efter examen. Att observera människor som är lik en själv kan höja tilltron till egen förmåga och även skapa motivation till att själv agera på liknande sätt eftersom de har en starkare tilltro till att de ska klara av det. Ju mer lik individen är “den andre” desto mer har dennes framgångar och misslyckanden en påverkan på tilltro till sin egen förmåga (Bandura, 1997). Eftersom ingen av studenterna faktiskt har någon erfarenhet av hur det kommer vara att söka heltidsarbete efter examen blir influenserna av andras erfarenheter ännu starkare, vilket kan förklaras av att i brist på direkta indikationer av egen förmåga tenderar man att influeras av andras erfarenheter (jfr. Bandura, 1997).
6.3.2 Kollegor och chefer
Detta undertema fångar hur medarbetarna på arbetsplatsen är en viktig form av social omgivning som visar sig påverka respondenternas tilltro till sin egen förmåga att få
anställning efter examen. Både interaktion med, och observation av, både kollegor och chefer har på olika sätt påverkat respondenternas tankar kring sina förmågor för framtiden. Feedback från chefer och kollegor påverkar respondenternas tilltron till egen förmåga genom både positiv och negativ “uppmuntran” gällande prestationer eller förmågan att prestera. Genom att iaktta andra kollegor och chefer på arbetsplatsen har respondenterna även fått “ledtrådar” kring vad de själva kan komma att klara av i framtiden.
Chefer och kollegors övertygelser
Respondenterna berättar hur de arbetar med feedback på sin arbetsplats och hur den feedback de fått av både kollegor och chefer skapat en medvetenhet kring sina egna förmågor och kompetenser. Bedömningar och åsikter av andra om studentens arbete och prestationer bidrar alltså till hur studenten uppfattar sin egen kompetens, vilket i sin tur kan ha en inverkan på
tilltron till sin egen förmågan att få anställning efter examen (jfr. Bandura, 1997). I de
situationer där de fått kritik i feedbacksammanhang har det, för flera respondenter, bidragit till ett initialt tvivel kring sin förmåga och kompetens i den givna situationen. Däremot verkar samtliga respondenter anse att denna kritik i det stora hela inte fått dem att tvivla på sin framtida förmåga att få anställning, utan ser detta snarare som en möjlighet att utvecklas och finslipa sina kompetenser. Å andra sidan verkar dock positiv feedback haft en stark inverkan på respondenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen, och att de faktiskt är kompetenta nog och besitter goda förmågor.
Delägaren, jag och min chef hade ett möte och då gav de mig feedback som att de tycker att jag har presterat väldigt bra under praktiken, och det var ju härlig feedback. All positiv feedback har verkligen boostat mig och det kommer jag ju verkligen ta med mig och gå till nästa arbetsgivare
med mer självförtroende vad gäller det. (Respondent 4)
I citatet ovan exemplifieras hur positiv feedback från nuvarande arbetsplats lett till starkare självförtroende inför framtida anställning, vilket kan förklaras av att när personer i ens närhet själva uttrycker en tilltro till ens förmågor har det en positiv påverkan på individens tilltro till sin egen förmåga (Bandura, 1997). Vidare visar det sig att både positiv feedback och mer konstruktiv kritik påverkade studenterna olika mycket beroende på vem det kom från. Respondenterna upplever att all form av feedback väger tyngre om det kommer från en chef, än om det kom från en jämlik kollega eller annan medarbetare, vilket illustreras i följande citat.
Alltså all feedback är ju.. om den är positiv så är det ju alltid liksom kul att höra. Men det känns ju alltid extra bra när kommer från typ en närmsta chef eller ännu högre upp än så. Sen är det ju