7. Slutsats och avslutande diskussion
7.4 Ett kritiskt perspekt
Bakgrunden till den genomförda undersökningen inbegriper kort och koncist en vilja att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den
digitala utvecklingen. Utifrån mina resultat kan jag tillstå mig till att hävda att så är fallet. Vad som emellertid även står klart är att såväl skolans värld som verksamma historielärare ”har hängt med” i olika utsträckning.
Undersökningens syfte var att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, hur arbetet ser ut samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använde jag mig av
68 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 14.
44
semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Avsikten med mitt metodval var att erhålla djupgående svar, vilket jag anser att jag fått. Vad som emellertid framstår som en nackdel av att använda en sådan metod är att den på intet sätt kan ge en heltäckande bild avseende undersökningens syfte eller frågeställningar. Vad metoden däremot kan bidra med är en djupare och bredare inblick i de intervjuade lärarnas föreställningar kring digitaliserat källmaterial. Vidare genomfördes samtliga intervjuer utifrån den intervjuguide som återfinns under Bilagor. Det är en förhållandevis
omfattande intervjuguide, således fanns en viss oro att jag skulle bli alltför låst i intervjusituationen – denna oro realiserades dock inte.
Då intervjuerna endast var tre till antalet och av det kvalitativa slaget gjordes ett högst medvetet urval utifrån respondenternas kön, bakgrund, erfarenhet, arbetsplats, elevgrupp och förutsättningar. Detta urval var högst nödvändigt vid en undersökning av detta omfång. Hade lärare med snarlik bakgrund och förutsägningar valts ut hade undersökningen validitet blivit lidande. Syftet var att, trots mitt val av metod, förvärva mig en så god insyn som möjligt i hur användandet av digitaliserat källmaterial kan te sig utifrån skilda förutsättningar. Utifrån detta kan självfallet inte undersökningen bidra med någon allmängiltig bild kring mitt valda område. Den säger egentligen inte så mycket om hur det faktiskt ser ut. Vad den emellertid säger ganska mycket om är hur det kan se ut på olika skolor. I ljuset av mina resultat, som även speglar stora olikheter utifrån rådande förutsättningar, anser jag att undersökningen bidrar med något. Den bidrar med perspektiv på hur ett arbete med digitaliserat källmaterial kan genomföras med mål att utveckla historiskt tänkande. Den skänker även mig och läsaren en insikt om att användandet av digitaliserat källmaterial inte är något framgångsrecept i sig. Det krävs ett strukturerat arbetssätt med ett tydligt syfte. Framförallt utesluter inte ett sådant arbete att även analoga källor och arkiv har sin plats i undervisningen. Slutligen bidrar den även till att de stora olikheterna gällande
teknologiska förutsättningar förs fram i ljuset. Olikheter som är stora trots att skolorna i undersökningen ligger i samma kommun.
Således har undersökningen ej resulterat i några enhetliga resultat att presentera utifrån forskningsfrågorna. Det är detta som är undersökningens största tillkortakommande men även dess största vinst. De teknologiska förutsättningarna och färdigheterna är direkt avgörande för att kunna nyttja digitala resurser av olika slag på ett fruktbart sätt, digitaliserat källmaterial är inget undantag.
45
bidrar med perspektiv på i vilka syften det kan vara fruktbart att inkorporera ett arbete med digitaliserat källmaterial i sin historieundervisning. Det kan vara en god väg att utveckla elevers historiemedvetande genom historiskt tänkande. Vad som däremot krävs är avvägningar från läraren rörande på vilket sätt ett sådant arbete skall genomföras. Det krävs ett strukturerat och tematiserat arbetssätt där elevernas vardagsvärld med fördel kan finnas representerad. Undersökningen skänker även en inblick i vilka eventuella möjligheter och problem det finns med ett sådant arbete. Möjligheterna rör i synnerhet materialets tillgänglighet och anpassningsbarhet. För skolor som har tillgång till adekvat teknologi finns en potential som utnyttjas i olika mån. Vad som förefaller vara det mest talande problemet är den teknologiska aspekten. Ett arbete med digitaliserat källmaterial är ständigt beroende av fungerande teknologi i flera led, inte bara på skolan utan även utanför skolans väggar – det krävs att de olika digitala plattformarna fungerar, annars riskerar arbetet att avstanna.
Vad jag avslutningsvis vill ta fasta på är att skolans värld är mitt uppe i vad man skulle kunna hävda är en digital revolution, en revolution vi bara har sett början på. Låt oss hoppas på att vi ”hänger med”.
46
8. Referenser
Andersson, A., Grönlund, Å. & Wiklund, M., Unos Uno årsrapport 2013. Örebro Universitet, 2014.
Backman Löfgren, Cathrin, Att digitalisera det förflutna: en studie av gymnasieelevers historiska tänkande, Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lic avh., Lunds universitet, 2012.
Balanskat, A., Bannister, D., Hertz B., Sigillò, E & Vuorikari, R., Overview and Analysis of 1:1 Learning Initiatives in Europe. Rapport för Europeiska Kommissionen, Joint Research Centre Institute for Prospective
Technological Studies, Spanien, 2013, DOI: :10.2791/20333.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011.
de Laval, Maria. ”Det känns inte längre som det var länge sedan” En undersökning av gymnasieelevers historiska tänkande. Lund. Forskarskolan i historia och historiedidaktik, 2011.
Friedman, Adam M., World History Teachers' Use of Digital Primary
Sources: The Effect of Training, Theory & Research in Social Education, 34:1, 2006. DOI:10.1080/00933104.2006.10473300
Lee, John K., Doolittle, Peter E. & Hicks, David, Social Studies and History Teachers’ Uses of Non-Digital and Digital Historical Resources, Social Studies
Research and Practice, Vol. 1, Number 3, 2006.
http://www.historicalinquiry.com/pubs/10.pdf (Hämtad 2015-12-05)
Lee, John K., Digital History in the History/Social Studies Classroom, The History
Teacher, Vol 35, No. 4, 2002.
http://www.jstor.org/stable/1512472 (Hämtad 2015-11-22)
Lévesque, Stéphane, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century, Toronto 2008.
Levstik, Linda S. & Barton, Keith C., Researching history education: theory, method, and context, Routledge, New York, 2008.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011.
47
Nygren, T., Sandberg, K., Vikström, L. Digitala primärkällor i
historieundervisningen: En utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. Nordidactica: Journal of Humanities and Social
Science Education, (2) 2014.
Regeringsbeslut 1:2. U2015/04666/S. Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Utbildningsdepartementet, 2015.
Rüsen, Jörn. Historical Consciousness: Narrative Structure, Moral Function and Ontogenetic Development i Theorizing Historical Consciousness. Ed. Peter Seixas. Toronto, Buffalo, London: University of Toronto Press, 2004.
Sandberg, Karin. Möte med det förflutna: digitaliserade primärkällor i
historieundervisningen, Forskarskolan Historiska medier, Lic.avh., Umeå Universitet, 2014, Umeå, 2014.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88691(Hämtad 2015 12-05)
Seixas, Peter. Historical Consciousness: The Progress of Knowledge in a
Postprogressive Age i Narration, Identity and Historical Consciousness. Red. New York: Berghahn, 2005.
SFS 2010:800. Skollagen. 1 kap. 8-9 §.
Skolverket. IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386, 2013
Stearns, Peter N., Seixas, Peter C & Wineburg, Samuel S (red.), Knowing, teaching, and learning history: national and international perspectives, New York
University Press, New York, 2000.
Swan, K. & Locascio, D., Evaluating Alignment of Technology and Primary Source Use Within a History Classroom, Contemporary Issues in Technology and
Teacher Education, vol. 8, nr. 2, 2008. http://www.editlib.org/p/26055/ (Hämtad 2014-12-05)
Tally, B., & Goldenberg, Lauren B., Fostering Historical Thinking With Digitized Primary Sources, Journal of Research on Technology in Education, 38:1, 2005, s. 1-21, DOI: 10.1080/15391523.2005.10782447¨
48