6. Resultat och analys av intervjuer
6.4 Summativ analys och diskussion
Jag har valt att genomföra en summativ analys och diskussion av ovanstående resultat då det tillför en helhetsbild av de genomförda intervjuerna. Vidare har jag valt, under detta avsnitt, att diskutera och problematisera resultaten utifrån såväl teoridelen som den upprättade kunskapsöversikten. Detta i syfte att göra undersökningens resultat mer överskådligt för läsaren. Den summativa analysen och diskussionen genomförs utifrån undersökningens frågeställningar.
6.4.1 I vilket syfte använder historielärare digitaliserat källmaterial i
undervisningen?
Ovanstående resultat vittnar om att användning av ett digitaliserat källmaterial sker utifrån olika syften. Vad som däremot finns representerat i samtliga respondenters svar är ett syfte att levandegöra historien, att skapa ett intresse för materialet – främst utifrån berikande syften. Bland annat påtalar Lennart att det handlar om ”Njea, utan syftet med att […] om man skall bli berörd kan det vara […]”. Det blir i det närmaste tal om vad Seixas benämner som Moral Judgment.42 Det vill säga att se förhållande i historien och
utifrån dessa orientera sig moraliskt. Om avsikten är att bli berörd, att fånga eleverna och inspirera kan det vara en god väg att låta eleverna ta del av historia där de tillåts att orientera sig moraliskt. I en sådan situation är det däremot av vikt att vägleda eleverna och avsätta tillräckligt med tid. Detta i syfte att undvika att eleverna applicerar sin tids värderingar på dåtidens personers handlande.
Då övriga respondenter resonerar om i vilka syften materialet används framhåller de vikten av just identifikation, det vill säga en aspekt av historisk empati. Detta lyfter bland annat Anna då hon talar om den lilla och stora historien. Även Stina påtalar detta i ett resonemang. Såväl Annas som Stinas resonemang kan härledas till vad Seixas benämner som Empathy.43 Utifrån respondenternas svar framgår det att denna
42 Seixas. Historical Consciousness: The Progress of Knowledge in a Postprogressive Age, 142-145. 43 Ibid, 142-145.
36
kategori aktualiseras då den lilla historien appliceras på den stora. Det sker ett skifte av upplösningsnivå i syfte att levandegöra och söka få eleverna att identifiera sig.
Detta överensstämmer väl med Schemilts förslag på hur man kan nå den fjärde nivån vad gäller narrativa ramverk. Han lyfter bland annat vikten av att
undervisningen skall innefatta olika dimensioner och att olika upplösningsnivå skall appliceras.44 Vidare kan detta kopplas till studien genomförd av Friedman. Han fann att de deltagande lärarna uppfattar digitaliserade primärkällor som berikande för
undervisningen. Vidare fann han att lärarnas undervisningspraktik ofta innebar att digitaliserat källmaterial implementeras som ett tillskott till den ordinarie
undervisningen, ett sätt att engagera eleverna. Friedman menar, utifrån sin studie, att undervisningen sällan innefattade ett konkret arbete med materialet.45
Då jag frågade Stina i vilka syften hon arbetar med digitaliserat
källmaterial gav hon mig ett svar som innefattar flera aspekter av historiskt tänkande, framförallt den källkritiska aspekten. Detta kan i sin tur relateras till vad Seixas kallar
Historical Significance.46 I detta fall handlar det om en process där eleven har ett
kritiskt förhållningssätt gentemot materialet i fråga, detta anknyter även Stina till i ett senare resonemang; ”[…] Man måste ju lära dem att inte köpa […] i och med att informationen är så oändligt stor och gigantisk idag så måste man ju någonstans lära dem att hitta sätt att förhålla sig kritiska till det som de översköljs med. […]”. Detta är i sig en relevant förmåga för elever i samhället i stort. Vidare är ett kritiskt
förhållningssätt likt det som Stina nämner av relevans då man talar om Schemilts fjärde nivå av narrativa ramverk. Det vill säga att elever tillägnar sig en uppfattning om att det ej finns en ”sann” historia utan snarare att det handlar om tolkningar av det förflutna.47
6.4.2 På vilket sätt sker arbetet med ett digitaliserat källmaterial?
Utifrån de svar jag erhållit står det även klart att arbetssättet skiljer sig väldigt mycket då de intervjuade lärarna använder sig av digitaliserat källmaterial. Vad som däremot framgår som något som förenar respondenternas arbetssätt är användandet av
digitaliserat bildmaterial. Anna använder bilder i berikande syften, att göra historien intressant och spännande, men hon framhåller även att det görs i syfte att analysera och
44 Schemilt. The Caliph’s Coin: The Currency of Narrative Frameworks in History Teaching, 98-99. 45 Friedman, A.M. World History Teachers’ Use of Digital Primary Sources: The Effect of Training.
Theory & Research in Social Education, 34:1, 2006, 138.
46 Seixas. Historical Consciousness: The Progress of Knowledge in a Postprogressive Age, 142-145. 47 Schemilt. The Caliph’s Coin: The Currency of Narrative Frameworks in History Teaching, 98-99.
37
jämföra olika aspekter. Således blir det tal om ett historiskt perspektivtagande, vilket är jämförbart med den historiesyn som Nygren, Sandberg och Vikström vittnar om att eleverna uppvisade i sin studie. Nämligen att historia handlar om tolkning och att se på historien utifrån olika perspektiv.48 Vidare påtalar Anna att nästa steg för hennes undervisning är att ”ta olika typer av källor för att bilda ett resonemang”, något som Schemilt hävdar är en viktig aspekt för att eleverna skall kunna skapa ett meningsfullt narrativ. Det vill säga att olika berättelser och händelser adderas till ramverket.49 Även Stina uppger att hon arbetar med bildanalyser och bilder överhuvudtaget. Bilderna används framförallt i berikande och stödjande syften och Stina lyfter vikten av att bilder kan vara behjälpligt för nyanlända elevers förståelse. I Stinas resonemang framgår det även att det källkritiska arbetet är centralt då hon arbetar med digitaliserat källmaterial.
När jag sedan frågar Stina hur hon går tillväga framgår det att mycket av arbetet görs av henne, det vill säga att finna material utifrån olika syften, värdera materialet och sedan använda det i undervisningen.Det framgår emellertid att Stina har ett uttalat syfte och avsikt bakom vilket material som används. Vad som även framstår som klart är relationen mellan teknologiska möjligheter och hur materialet används i undervisningspraktiken. Detta är även något som Friedman fann i sin studie, nämligen att lärare som har direkt tillgång till teknologi använder digitaliserade primärkällor i sin undervisning mer frekvent än lärare som saknar en sådan tillgång.50 Då skolan som
Stina arbetar på, till skillnad från de övriga respondenterna, saknar ett en-till-en-system blir relationen särskilt talande.
6.4.3 Vilka eventuella möjligheter respektive problem kan historielärare
identifiera vid användandet av ett digitaliserat källmaterial?
Något som båda respondenterna som arbetar på skolor som har ett en-till-en-system vittnar om som en fördel med digitaliserat källmaterial är tillgängligheten. Att det finns ett enormt utbud samt att åtkomsten till materialet är snabbt och smidigt. Detta är även en fördel som Lee lyfter.51 Vidare uppmärksammar såväl Anna som Lennart att ett övergripande problem är just teknologin. Trots teknologiska problem vittnar Anna om att fördelarna skulle överväga nackdelarna. Vad såväl Anna som Lennart lyfter är att ett
48 Nygren, Sandberg & Vikström. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En utmaning för
elevers historiska tänkande och historiska empati, 230-233.
49 Schemilt. The Caliph’s Coin: The Currency of Narrative Frameworks in History Teaching, 83-101. 50 Friedman, World History Teachers' Use of Digital Primary Sources: The Effect of Training, 129. 51 Lee, Digital History in the History/Social Studies Classroom, 508.
38
arbete med källmaterial med hjälp av teknologi underlättar då man som lärare avser att spegla världen och ett sådant arbete inkorporerar elevernas omvärld i undervisningen.
Lennart lyfter även en intressant aspekt då han resonerar kring eventuella problem vid användandet av digitaliserat källmaterial, nämligen trovärdigheten. Framförallt utifrån ett modernt perspektiv rörande sociala medier.Av Lennarts resonemang framgår vikten av att förhålla sig källkritisk till det material man möter. I sak är Lennarts farhågor någonting som är en viktig aspekt av historiskt tänkande. Det är även en aspekt där digitaliserat källmaterial kan vara fruktbart att använda, det blir på så vis förankrat i elevernas omvärld. Slutmålet kan relateras till vad Nygren, Sandberg och Vikström lyfter efter genomförandet av sin studie, det vill säga att elever uppvisar en minskad tillit till källmaterial, något som författarna framhåller som en vinst i sig utifrån de källkritiska aspekterna i gällande styrdokumenten.52 I ett avslutande
resonemang kring ytterligare fördelar med ett digitaliserat källmaterial påtalar Lennart att det är hanterbart när alla elever har datorer, samt att det är anpassningsbart och går att individualisera utifrån elevers behov.Avslutningsvis vill jag lämna er med ett citat som jag återkommer till under avsnittet Slutsats och avslutande diskussion:
Men det krävs ju nästan att man har en digitaliserad skola för att kunna använda det fullt ut på något sätt.
- Stina
52 Nygren, Sandberg & Vikström. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En utmaning för
39