6 Överväganden och förslag
6.11 Ett nationellt forum som stöd för landstingens arbete
Bedömning: Det bör etableras ett nationellt forum för kunskaps- och implementeringsstöd i frågor som relaterar till den finansiella samordningen. I forumet bör representanter från berörda myn-digheter och organisationer samt forskarsamhället ingå.
De närmare uppgifterna för och den närmare sammansätt-ningen av forumet bör beslutas av regeringen efter att ha råd-frågat de möjliga deltagande parterna.
Regeringen (Socialdepartementet) bör hållas informerad om resultatet av arbetet inom forumet.
6.11.1 Behovet av kunskaps- och implementeringsstöd
Förslaget till finansiell samordning baseras på att landstingen får statsbidrag som kan användas för att stärka det försäkringsmedi-cinska arbetet. Statsbidraget är inte kopplat till några utpekade in-satser. Tanken är att de olika landstingen har delvis olika förutsätt-ningar och delvis olika utmaförutsätt-ningar och att de satsförutsätt-ningar man vill göra inte ska hindras av begränsande villkor och/eller administrativa krav.
Detta betyder inte att samlad kunskap och samlade erfarenheter saknar värde. Tvärtom är utredningens uppfattning att det är av avgörande vikt att den metodutveckling och de vetenskapliga fram-steg som görs samlas upp och kommuniceras till landstingen, så att de kan anpassa de egna vägvalen till den för tillfället bästa kunskapen.
Den sortens kunskapsuppbyggnad och koordinering av inför-ande av ny metodik har SKL med framgång ägnat sig åt under en längre tid. Det har tidigare i betänkandet (se bl.a. avsnitt 6.1.1) konstaterats att hälso- och sjukvården har gjort betydande framsteg inom det försäkringsmedicinska området och SKL har axlat ett drivande ansvar i detta.57 Den nya formen för finansiell samordning accentuerar värdet av en sådan samlande kraft.
Utredningen anser att ett nationellt forum för kunskaps- och implementeringsstöd i förhållande till den finansiella samordningen bör skapas, som på mer formell basis kan bidra till att den finansiella samordningen når så goda resultat som möjligt.
6.11.2 Forumets uppdrag och sammansättning
Utredningens bedömning är att de behov som beskrivs ovan kan tillgodoses genom ett forum med: a) ett tydligt formulerat uppdrag och b) ett begränsat antal deltagande aktörer.
Vad avser forumets uppdrag bör det formuleras så att det adres-serar den typ av frågeställningar som tas upp i kapitel 7. En uppgift bör vara att samla erfarenheter av olika utvecklingsinsatser. Veten-skaplig kunskap som nått en viss volym och en nivå av mognad som gör att den kan ligga till grund för praktisk användning kan vara ett annat område för forumet att engagera sig i. Forumet bör också bidra till att nya erfarenheter och kunskaper sprids och till att utveckling av nya arbetssätt uppmuntras och koordineras. Forumet bör inte ha något formellt mandat gällande den finansiella sam-ordningen. Det gäller både dess grundkonstruktion och dess kom-ponenter, i form av referensfält etc. Fokus ska vara på utveckling av metoder, arbetssätt och samverkansfrågor.
De närmare uppgifterna för det nationella forumet bör beslutas av regeringen efter att ha rådfrågat de möjliga deltagande parterna.
57 Se exempelvis SKL (2018b).
Regeringen bör, lämpligen genom Socialdepartementet, hållas infor-merad om resultatet av arbetet inom forumet.
I forumet bör ingå representanter från myndigheter och orga-nisationer samt forskarsamhället som har särskilda kunskaper inom de områden som ska ingå i forumets uppdrag. Antalet deltagande aktörer bör vara begränsat för att befrämja flexibilitet och exekutiv kvalitet. Det väsentliga är att medlemmarna i forumet tillsammans representerar en hög grad av nära kontakt med det större nätverk av kompetens som finns på området. Av integritetsskäl bör enligt utred-ningens mening aktörer som har till uppgift att kritiskt granska aktö-rer och processer på området inte ingå som medlemmar i forumet.
Även den närmare sammansättningen av den nya formen av nationell kraft för kunskapsbaserad utveckling på området bör beslutas av regeringen efter att ha rådfrågat berörda intressenter.
6.11.3 Myndigheter och organisationer med verksamhet av relevans
Nedan lämnas en kort beskrivning av vissa av de myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor som ligger nära dem som betänkandet behandlar, med reservation för att det är svårt att dra någon definitiv gräns för vilka instanser som bör ingå i en sådan beskrivning.58 Två i sammanhanget helt centrala, och som utredningen ser det givna aktörer som bör ingå i forumet, är Försäk-ringskassan och SKL. De är redan väl beskriva i betänkandet. I övrigt kan nämnas:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) som 2003 publicerade en systematisk litteraturöversikt om sjukskriv-ningens orsaker, konsekvenser och praxis, och som sedan dess bl.a.
publicerat en rad rapporter om arbetsmiljöns betydelse för olika till-stånd.59
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd som är ett forsk-ningsråd och en statlig myndighet som varje år förmedlar cirka 600 mil-joner kronor till forskning på områden av relevans för den finansiella samordningen.
58 Listan skulle kunna vara ännu längre. Bland annat aktörer som Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster har i högsta grad med försäkringsmedicinska frågor att göra, men har här inte tagits med.
59 SBU (2003), (2015), (2016) och (2018).
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för socialförsäkringen, Riksrevisionen och Statskontoret finns bland de aktörer som har till uppgift att granska berörda myn-digheters arbete med att upprätthålla och utveckla en ändamålsenlig och effektiv sjukförsäkring.
Fackliga och professionella organisationer har ett intresse bl.a. för de egna medlemmarnas arbetsmiljö och deras risker för ohälsa.60 Vår-dens professionella organisationer, bl.a. Sveriges läkarförbund, och Svenska Läkaresällskapet har av uppenbara skäl ett extra engagemang i ämnesområdet.
Enskilda landsting, speciellt stora sådana som landstingen i Stock-holms län och Skåne län, bedriver utveckling på området. Exempel-vis bedriver Institutet för stressmedicin praktiknära forskning inom stressområdet i Västra Götalandsregionen.61
Inom ramen för landstings och regioners kunskapsstyrning har det beslutats om att inrätta ett särskilt programområde för rehabili-tering, habilitering och försäkringsmedicin.
Landets universitet och högskolor ansvarar för försäkringsmedicin på grundutbildningar och andra utbildningar för professionella i vården. Göteborgs universitet har en professur i försäkringsmedicin och vid bl.a. Linköpings universitet och Karolinska Institutet bedrivs omfattande forskning på området.
Socialstyrelsens ansvar för försäkringsmedicin utgår från ett patient-säkerhetsperspektiv. Myndigheten förvaltar bl.a. försäkringsmedi-cinskt beslutsstöd.
Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum är en frivillig samman-slutning av centrala aktörer på området.62 Samtliga finns med bland de uppräknade i texten. Forumet saknar formellt mandat.
60 Se exempelvis SACO (2017) och TCO (2018).
61 Björk, L. m.fl. (2018).
62 De aktörer som ingår i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum är: Försäkringskassan, Socialstyrelsen, SKL, Sveriges läkarförbund, Karolinska Institutet, SBU och Svenska Läkare-sällskapet.