Bedömning: Familjedagspenning omfattas av EU:s samord-
ningsförordning och tillhör sakområdet familjeförmåner.
Socialförsäkringsavtal som har ingåtts med andra länder som omfattar föräldraförsäkringen omfattar även familjedagspenning eftersom den förmånen är en del av föräldraförsäkringen.
Skälen för bedömningen EU:s samordningsförordning
Bestämmelser om samordning av socialförsäkringsförmåner finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (nedan kallad samordningsförordningen) och i tillämpningsförord- ningen 987/2009. Syftet med samordningsförordningen är att sam- ordna men inte harmonisera medlemsländernas lagstiftning om bland annat socialförsäkring. Enligt artikel 3.1 i samordningsför- ordningen framgår att den ska tillämpas på all lagstiftning som omfattar den sociala tryggheten som rör bland annat moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner, förmåner vid sjukdom och familjeförmåner. Förmånerna kategoriseras i olika sakområden.
Kategoriseringen i olika sakområden har betydelse för hur sam- ordningen av förmåner ska ske vad gäller bland annat beräkning av förmånen, om sammanläggning av perioder ska ske och hur förmå- nen ska administreras i gränsöverskridande situationer inom EU. De särskilda bestämmelser som gäller för varje angivet sakområde be- skrivs i avdelning III i samordningsförordningen.
De svenska föräldrapenningsförmånerna (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning) samt även graviditetspenning omfattas av samordningsförordningen, men har kategoriserats inom olika sak- områden. I förordningen saknas en definition av begreppet förmåner vid moderskap och likvärdiga faderskapsförmåner. Vad som utgör familjeförmån definieras däremot i artikel 1 z som alla förmåner och kontantförmåner som är avsedda att kompensera för en familjs ut- gifter, exklusive förskott avseende underhållsstöd till barns vård- nadshavare samt de särskilda bidrag vid barns födelse och barns adoption som anges i bilaga 1. Regeringen har förklarat att tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning ska tillhöra sakområdet förmåner vid sjukdom. Högsta förvaltningsdomstolens dom den 6 februari 2019 i mål nr 6869-17 har inneburit att föräldrapenningen anses vara en familjeförmån.
Familjeveckan syftar till att underlätta för föräldrar som förvärvs- arbetar att kombinera arbetsliv och familjeliv, förbättra förutsätt- ningarna för föräldrar att förvärvsarbeta och att ge föräldrar till
arbetsbaserad förmån med syftet att möjliggöra för föräldrar att vara lediga när barn i ett visst åldersspann inte är i förskola, fritidshem eller skola på grund av lov, terminsuppehåll, studiedagar eller mot- svarande. Ersättningen kompenserar för förälderns inkomstbortfall. Förmånen är en individuell förmån som kan lämnas till barnets vårdnadshavare. Den är arbetsbaserad och utgår från vårdnads- havarnas enskilda anställningsförhållanden och individuella sjukpen- ninggrundande inkomster. Familjeveckan skiljer sig från exempelvis föräldrapenningen genom att det enbart är en förälder som faktiskt avstår från förvärvsarbete den aktuella tiden som kan komma i fråga för förmånen och därmed kan inte en förälder som inte arbetar om- fattas av förmånen. Dessutom skiljer sig familjedagspenningen från föräldrapenningen på så sätt att den har vårdnadshavaren som ut- gångspunkt och möjligheten till ersättning ges för barnen som grupp och inte per barn.
Att familjedagspenningen är en individuell förmån betonas sär- skilt genom att dagar tilldelas en förälder som har gemensam vård- nad om ett barn i det aktuella intervallet utan möjlighet att avstå dagar. För en förälder med ensam vårdnad är häften av dagarna inte möjlig att avstå.
Mot denna bakgrund görs bedömningen att familjedagspen- ningen är en sådan förmån som kommer att omfattas av samord- ningsförordningen. Givet reformens syfte och konstruktion, bör den tillhöra sakområdet familjeförmåner.
Att familjedagspenning bedöms vara en familjeförmån får vissa konsekvenser för handläggningen av förmånen.
För att bestämmelserna om familjeförmåner i samordningsför- ordningen ska kunna tillämpas, så behöver det finnas en familj som är i en gränsöverskridande situation. Nationella kriterier, till exem- pel behovsprövning och åldersgränser, får tillämpas så länge de inte är diskriminerande ur ett unionsrättsligt perspektiv. En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av ett barn som är bosatt i Sverige (se 11 kap. 8 § SFB). Samordningsförordningens be- stämmelser om familjeförmåner innebär exempelvis att krav på bosättning i Sverige för rätt till en förmån inte kan upprätthållas. Det betyder att en förälder med stöd av EU-rätten kan ha rätt till familje- dagspenning även om barnet inte är bosatt i Sverige. Om en förälder arbetar i Sverige och den andra föräldern bor tillsammans med barnet i ett annat medlemsland, kan föräldern i Sverige därmed ha rätt till
familjeförmåner från den svenska socialförsäkringen, som om barnet var bosatt i Sverige, exempelvis i form av familjedagspenning. Det gäller dock under förutsättning att föräldern i Sverige uppfyller de övriga villkoren för förmånen som finns i socialförsäkringsbalken.
Med stöd av artikel 5 b i samordningsförordningen bör verksam- het som exempelvis förskola och skola i ett annat EU- eller EES-land i detta sammanhang likställas med motsvarande verksamhet enligt skollagen. Även när ett barn går i förskola eller skola i ett annat EU- eller EES-land men föräldrarna är försäkrade för arbetsbaserade förmåner i Sverige kan det därmed finnas en rätt till familjedags- penning.
En familj kan ha rätt till familjeförmåner från flera medlems- länder samtidigt. I artikel 10 i samordningsförordningen finns en bestämmelse om förhindrande av sammanträffande av förmåner. För att undvika överkompensation samordnas förmånerna i sådana situ- ationer, de särskilda bestämmelserna för familjeförmåner återfinns i kapitel 8 i avdelning III i förordningen. För föräldrapenning innebär det exempelvis att belopp samordnas i de fall då båda föräldrarna ansöker om föräldrapenning från varsitt medlemsland för samma barn och tid. Antalet sådana ärenden i Sverige är få. För familjedags- penning skulle det, vid motsvarande hantering, innebära att en mot- svarande förmån i det andra medlemslandet behöver kontrolleras.
Bestämmelserna i samordningsförordningen och i internationella överenskommelser som Sverige är bunden av kan medföra att även inkomster från annat land ska ingå i SGI.
Avtal om social trygghet
Socialförsäkringsavtal är överenskommelser mellan Sverige och ett eller flera andra länder för att samordna och reglera tillämpningen av ländernas sociala trygghetssystem i olika försäkringssituationer. Ett avtal om social trygghet ska tillämpas när en förälder eller förälderns barn är i en gränsöverskridande situation som omfattas av avtalet. Avtalen kan innehålla bestämmelser om export, dvs. att ersättning ska betalas ut även om förmånstagaren är bosatt eller uppehåller sig i det andra avtalslandet.
Turkiet. Eftersom familjedagspenning kommer att vara en del av för- äldraförsäkringen bedöms att även den förmånen kommer att om- fattas av de nämnda avtalen.
Avtalen kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestäm- melserna i socialförsäkringsbalken.